ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Här är Gustaf Douglas nya favoritbolag

  • Gustaf Douglas Foto: Claes-Göran Flinck

Finansmannen Gustaf Douglas bygger på innehavet i Thule och är numera den största ägaren av kött och blod i takboxtillverkaren. Han beskriver Thule som välskött och öppnar för nya aktieköp.

”Jag tycker att det är ett bra företag och därför har jag köpt aktier. De har utvecklat Thule väldigt bra”, säger Gustaf Douglas.

Det som började med ett mindre köp på 200.000 aktier i januari förra året har tolv månader senare växt till en post på 1,39 miljoner aktier, motsvarande 1,4 procent av Thule. Gustaf Douglas ökade både i november och i december, enligt ägartjänsten Holdings, och han följer noga Thules utveckling.

”Det jag har sett av Thule imponerar på mig”, säger Gustaf Douglas och utvecklar sedan hur han tänker som investerare:

”Vi köper in oss i ett företag, vi följer företaget, vi uppfattar att företaget är välskött. Det är min modell. Man måste lära känna ett företag”, säger han.

Thule, som en gång var en del av börsklassikern Eldon, noterades i november 2014 och har på de här två åren gått från klarhet till klarhet:

Rörelseresultatet efter avskrivningar har ökat med 35 procent och nådde i fjol nästan 1 miljard kronor.

Kassaflödet från den löpande verksamheten har växt ännu snabbare till 878 Mkr.

Den generösa utdelningspolitiken har överträffat alla förväntningar. Thule överraskade i årets bokslut med en extrautdelning och skiftar ut totalt 758 Mkr för 2016, eller hela 10,90 kronor per aktie.

Renodling. Verktygslådorna för pick-ups i USA ska avyttras och Thule blir därmed ett renodlat sport- och fritidsföretag med takboxar, ryggsäckar, väskor, joggingvagnar, cykelhållare och liknande produkter.

Thules aktie som såldes för 70 kronor vid noteringen, kostar i dag 146 kronor. Familjen Douglas innehav är därmed värt över 200 Mkr.

Kan du tänka dig öka?
”Ja, självklart kan jag göra det, men det är inte så att vi kastar oss över stora poster.”

Och Thule har faktiskt ett problem som Gustaf Douglas är lösningen på – bolaget saknar en aktiv storägare som tar ett ägaransvar och är representerad i styrelsen. Efter noteringen domineras ägarlistan helt av institutioner. Risken i den typen av börsföretag är att all makt koncentreras till ledningen och en ”tjänstemannastyrelse”.

Exemplet Intrum Justitia – där styrelsen utan att fråga sina storägare – sydde ihop en fusion med Lindorff illustrerar tydligt riskerna. Till slut tvingades Intrums tre största ägare, AMF, SEB Fonder och Lannebo, själva förhandla om hela affären för att åtminstone förbättra villkoren.

En fondförvaltare som Di talat med ser Intrum som en väckarklocka för svenska institutioner och att risken finns att samma sak händer i Thule eller Dometic så länge dessa bolag saknar en aktiv storägare.

Tyck till