ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Han tjänar miljoner på din vägmat

  • Dan Tervaniemi, vd för Rasta Sverige.

Konkurrensen från snabbmatsställen och bensinmackar har hårdnat – men de traditionella vägkrogarna frodas fortfarande. Rastakoncernen expanderar och omsätter i år över 1 miljard kronor.

Sommartid är skördetid för Rasta Group. Semester innebär för många svenskar att familjen packar in sig i bilen för att ta sig till stugan eller till släkten. För att inte tala om alla utländska turister som söker sig till Sverige under sommarmånaderna. Alla blir de någon gång hungriga eller behöver tanka, och det är då Rasta och deras 25 vägkrogar kommer in i bilden.

”Från den 1 april till den sista oktober, då gör vi nästan hela vår vinst. Resten av tiden går vi plus minus noll”, säger Dan Tervaniemi, vd för Rasta Sverige och grundare av Rasta.

Han öppnade den första Rastarestaurangen 1973 i Brålanda i Dalsland, halvvägs mellan Göteborg och Karlstad. Under 1980-talet var Dan Tervaniemi Sveriges vägkrogskung, men köpet av Skara Sommarland 1992 fick honom på fall. Hög belåning och 1990-talets höga räntor var ingen lyckad kombination.

”Det sista året hade vi 47 miljoner kronor i räntekostnader och det fungerar inte. I dag har vi en helt annan kostnadsbild”, säger han.

Banken tog över företaget och sålde vägkrogarna till den belgiska koncernen Carestel. Dan Tervaniemi drog sig tillbaka till Göteborg där han drev flera krogar, bland annat Trägår’n.

”Men så började jag längta tillbaka till vägkrogarna. Det är helheten som är speciell. Driver man en vanlig restaurang så låser man dörren på kvällen och går hem. Det här är bensinstation, butik, restaurang och hotell. Det är en helt annan grej”, säger Dan Tervaniemi.

Han fick med sig en finansiär, kompisen Rolf Lundström, och 2003 köpte duon tillbaka Rastakoncernen. 2006 noterades bolaget på First North och Ikeas grundare Ingvar Kamprad gick in som storägare. 2015 gick dock Rastaaktien över till Alternativa aktiemarknaden, ett beslut som skapade viss turbulens i ägarledet.

Nära 15 år senare så är verksamheten större än under den förra storhetstiden på 1980-talet.
Utöver de 25 vägkrogarna finns ytterligare två affärsområden, Arenarestauranger samt Kulturrestauranger. Rastagruppen driver exempelvis restaurangerna på Ullevi i Göteborg och på Skansen i Stockholm. Men det är vägkrogarna, med ungefär 65 procent av omsättningen, som är hjärtat i verksamheten.

Sedan 1980-talet har konkurrensen på vägarna hårdnat. Snabbmatskedjor som McDonald’s och Max expanderar, samtidigt som bensinmackarna har ökat sitt utbud av kaffe, korv och annan enkel förtäring.

”Bensinstationerna har blivit den största konkurrenten. Folk äter gående och stående, det har kommit ännu mer de senaste tio åren”, säger Dan Tervaniemi.

Vägkrogarnas lösning har blivit att delvis anpassa sig. På flera av anläggningarna samarbetar Rasta med snabbmatskedjan Burger King och olika bensinbolag.

”På vår nya anläggning i Markaryd kommer vi att omsätta 15 miljoner kronor på Rasta, 15 miljoner kronor på Burger King och nästan 15 miljoner kronor på butiken”, berättar Dan Tervaniemi.

Samtidigt är kedjan mån om att behålla en av sina främsta konkurrensfördelar: parkeringsmöjligheterna. Hos flertalet snabbmatsrestauranger får en lastbil eller buss inte plats på parkeringen.

”Snabbmatsställena vill inte ha in den tunga trafiken. Vi anpassar det mot bussar och långtradare och de som yrkesmässigt färdas på vägarna. På Tönnebro norr om Gävle kan vi ha 200 bussar under en helg”, säger Dan Tervaniemi.

I juni invigdes anläggningen i Markaryd och expansionen fortsätter. I januari öppnar Rasta i Värnamo och under 2019 står en ny anläggning klar i Sölvesborg. Under 2017 väntas omsättningen landa på över 1 miljard kronor.

”Sedan håller jag på att titta i Norrland ovanför Sundsvall och på ett ställe i Värmland, men det är ingenting som är klart.”

Familjen Tervaniemi har i dag aktiemajoriteten i Rasta och Dan Tervaniemi, hustrun Marita och barnen Mikael, Fredrik, Daniel och Jessica jobbar alla i företaget.

”Vi satsar helhjärtat på Rasta”, säger Dan Tervaniemi.

Och hur är det då med den vägkrogsmaten, den som folk älskar att beklaga sig över?

”Det blir mer och mer inriktat på husmanskost. Den här tråkiga vägkrogsmaten alla pratar om, det blir mindre och mindre av den.”

Tyck till