ANNONS:
Till Di.se
Brexit

EU:s krav på May inför brexit

  • Foto: AP

Under måndagen startade den andra ronden i brexitsamtalen. Samtidigt pyr missnöjet inom den brittiska regeringen.

Premiärminister Theresa May tvingas slåss mot Bryssel för brittiska intressen, men också på hemmaplan för sin egen politiska överlevnad.

Efter drygt 40 års partnerskap är det dags för Storbritannien och EU att separera. Det är mycket som ska lösas, men få besked om hur.

”Våra förhandlingsgrupper kommer att arbeta med medborgerliga rättigheter, de finansiella uppgörelserna och andra separationsfrågor”, sa EU-kommissionens chefsförhandlare Michel Barnier på en presskonferens under måndagsmorgonen.

I EU:s långtidsbudget till 2020 finns åtaganden som britterna antagligen kommer tvingas uppfylla.

Kravet uppges åtminstone ligga på åtminstone 65 miljarder euro, motsvarande 620 miljarder kronor, men kan enligt vissa uppgifter ligga på över 100 miljarder euro.

Från EU:s sida har man varit tydlig med att Storbritannien måste erkänna sina ekonomiska åtaganden gentemot unionen för att någon förhandling ens ska vara möjlig.

”Det handlar om att stänga böckerna. Det är inte enkelt. Det kostar lika mycket som vilken annan separation som helst - varken mer eller mindre”, sa Michel Barnier i onsdags.

Storbritanniens brexitminister David Davis har konstaterat att landet har åtaganden gentemot EU, men har inte velat specificera hur de ser ut.

Men det är inte den enda, eller ens den värsta, huvudvärken för britterna och för premiärminister Theresa May.

Bland annat ska nya handelsavtal skrivas och britterna ska hitta ett sätt att förhålla sig till EU-domstolen. Där ligger den kanske största utmaningen.

EU har intagit en hård position som innebär att de frågorna kan diskuteras först efter att konsekvenserna av den juridiska separationen är klarlagda.

Theresa May har upprepade gånger sagt att ”ingen överenskommelse är bättre än en dålig överenskommelse”. Antagligen måste någon av sidorna mjukna. Annars riskerar samtalen att bryta samman utan att en överenskommelse nås.

Ett handelsavtal förväntas ta flera år att förhandla fram. En lösning kan vara en överenskommelse om en övergångsperiod. Det skulle ge britterna tillgång till den inre marknaden samtidigt som man förhandlar fram handelsavtal och förbereder inhemska institutioner på tiden efter utträdet.

En sådan uppgörelse förutsätter att britterna accepterar fri rörlighet även för arbetare, att britterna ger budgetbidrag samt att man underkastar sig EU-domstolen. Det är knappast en uppgörelse som blidkar brexitförespråkarna.

Theresa May har dessutom lovat att britterna inte ska hamna under EU-domstolens jurisdiktion. En potentiell kompromiss skulle kunna vara att inrätta en ny skiljedomstol, men där finns inga tydliga besked.

En annan av de frågor som kommer att diskuteras är rättigheterna för de 3,2 miljoner EU-medborgare som bor och arbetar i Storbritannien.

Den brittiska regeringen har erbjudit permanent uppehållstillstånd till de EU-medborgare som bor i Storbritannien före utträdet.

Utrikesminister Boris Johnson beskrev det under måndagsmorgonen som ett "rättvist och seriöst erbjudande".

”Jag hoppas verkligen att folk ser på erbjudandet på det sätt det förtjänar eftersom det är ett mycket bra erbjudande”, sa Boris Johnson till reportrar i Bryssel.

EU:s chefsförhandlare Michael Barnier menar dock att det återstår stora skillnader mellan EU:s och britternas syn.

För premiärminister Theresa May finns det fler mörka moln på horisonten.

I valet i juni förlorade hon sin majoritet vilket gör brexitförhandlingarna ännu svårare.
Dessutom läcker uppgifter från regeringen konstant, vilket knappast får Theresa May att verka statsmannamässig.

Finansminister Philip Hammond har fått klä skott för att under ett regeringssammanträde i förra veckan sagt att människor som arbetar i offentlig sektor är "överbetalda" och att "till och med" kvinnor kan köra moderna tåg.

Philip Hammond anklagade de som förespråkar en hård brexit för läckorna. Han ville inte namnge någon, men både Boris Johnson och David Davis anses ha intresse av att underminera finansministern, som vill behålla banden till Bryssel så bra som möjligt.

I början på oktober håller Theresa Mays konservativa parti sin kongress. Financial Times rapporterar att en stor farhåga inom delar av partiet är att Theresa May inte överlever den.
Det skulle kunna leda till ett nyval och att Labourledaren Jeremy Corbyn, som har vind i ryggen, blir ny premiärminister.

Det är ett skräckscenario som många konservativa ledamöter vill undvika. Därför har partiets så kallade backbenchers, de parlamentsledamöter som inte ingår i regeringen, meddelat Theresa May att en majoritet av dem står bakom henne om hon vill sparka regeringsmedlemmar för att bringa ordning i ledningen.

Tyck till