ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Eljätten höjer elpriset – delar ut miljard

  • Foto: TT/Colourbox

Om två veckor höjer eljätten Ellevio priserna med 5 procent, trots en rekordstor prisökning under fjolåret. Och året därpå väntar ytterligare höjningar. Storägarna plockar samtidigt ut 1 miljard kronor.

De svenska elnätsbolagen har inte legat på latsidan när det gäller prisökningar. I snitt har elnätsavgifterna ökat med 25 procent under den senaste femårsperioden. Konsumenterna är maktlösa, då elnäten är ett så kallat naturligt monopol.

Under fjolåret stack de tre dominerande bolagen ut med prisökningar på omkring 10 procent, samtidigt som inflationen mätt som KPI var 1,3 procent. Vattenfall tog i med 11,2 procent och EON Sverige samt Ellevio (före detta Fortum) höjde med drygt 9 procent. Ellevio hade dessutom höjt avgifterna med 9 procent under 2015.

”Regleringen som styr prissättningen i elnäten är mycket svag. Ellevio är det bolag som utnyttjar det hårdast av alla elnätsbolag” säger Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef på Villaägarna.

Ellevio visade i fjol upp en vinst före skatt och avskrivningar på nästan 4 miljarder kronor, 670 Mkr bättre än 2015. Rörelseresultatet landade på 1,9 miljarder. Även Vattenfall Distribution Sverige gick som tåget i fjol. Resultatet blev 4,3 miljarder kronor, en ökning med 740 Mkr.

Trots miljardvinster fortsätter Ellevio att höja sina avgifter. Den 1 juni höjs elnätspriset i Stockholmsområdet med 5 procent, vilket drabbar närmare 600.000 kunder. Motivet är att bolaget investerar 5 miljarder kronor i elnätet i Stockholm 2016–2019.

Samtidigt har Ellevio ansökt om att få prisutjämna mellan olika elnätsområden som bolaget driver. Kostnaderna och avgifterna på landsbygden i län som Värmland, Dalarna, Gävleborg, Närke och Skaraborg är högre än i Stockholm. Kammarrätten har redan sagt ja till prisutjämningen, men ännu saknas ett godkännande av Energimarknadsinspektionen.

Varför ska stockholmare vara med och betala investeringar och drift av elnät i andra delar av landet? Omfördelning sker normalt över statsbudgeten och kommunal skatteutjämning.

"Vi tycker det är rimligt att alla våra kunder betalar lika mycket för samma tjänst, på samma sätt som vi i dag betalar samma pris för exempelvis mobiltelefoni oavsett var i landet vi bor", säger Johan Lindehag, vd för Ellevio.

"I dag är det en stor skillnad i elnätspris för kunderna som bor på landsbygden och i storstaden. Samtidigt är investeringsbehoven i elnätet stora överallt i landet. Priserna i Stockholm ligger i dag på ett medel för landet, och de kommer vad vi kan se att fortsätta göra det även framåt", säger han.

Finns det något tak för era avgiftshöjningar?

"Om vi får ett positivt besked att slå ihop prisområden, vilket vi tror, kommer det att behövas vissa prisförändringar i Stockholm även kommande år, men de blir som det ser ut inte större än i år. Samtidigt kommer priserna att gå ner motsvarande i det område som i dag har de högsta priserna."

Bakgrunden till de senaste årens kraftiga prisökningar är att Energimarknadsinspektionen förlorade ett mål i högsta rättinstans mot ett hundratal företag som överklagat myndighetens intäktsramar för åren 2012–2015. Det innebär att företagen fick ett ökat utrymme att höja sina avgifter, vilket skett under de två senast åren.

Nu överklagar branschen ännu en dom, då förvaltningsrätten i december satte kalkylräntan till 5,85 procent.

Ni överklagar beslut om kalkylränta och vill kunna ta ut högre vinster. Varför då?

"Det handlar inte om att kunna ta ut högre vinster, utan om att vi måste kunna fortsätta de satsningarna vi gör på vårt elnät. Det finns en dom från förvaltningsdomstolen i mars 2015 som säger att kalkylräntan ska vara 6,5 procent, vilket vi tycker är en rimlig nivå för räntan att ligga på. Branschen anser att avkastningsräntan ska spegla investeringarnas tidshorisont på cirka 40 år."

"Myndigheten förespråkar i stället en mer kortsiktig syn. Under perioden 2016–2019 investerar vi närmare 10 miljarder på att modernisera, vädersäkra och öka kapaciteten i våra elnät. När det kommer till elnät går det inte att skjuta på investeringar. Då riskerar vi att hamna i en liknande situation som järnvägen eller vatten- och avloppssystemen i Sverige", säger Johan Lindehag.

Ellevio motiverar avgiftshöjningarna med ett stort investeringsbehov, men resultatet räcker uppenbarligen ändå till en rejäl avkastning till ägarna. En miljard kronor har betalats ut som räntekostnader i fjol till de fyra ägarna. Efter förvärvet 2015 äger den kanadensiska pensionsfonden Borealis halva bolaget. Övriga ägare är Folksam, Första AP-fonden och Tredje AP-fonden.

Tyck till