ANNONS:
Till Di.se
Di:s guide till bostadsmarknaden

Då når boräntan fem procent

  • Foto: TT

De allra flesta har vant sig med låga boräntor. Men snart kan boräntorna klättra mot fem procent och dina boendekostnader kan skjuta i höjden. Här är tre tunga experters råd om när du bör binda räntan innan den sticker iväg.

Riksbanken meddelade i mitten av februari att den lämnar reporäntan oförändrad på minus 0,5 procent. Centralbanken uppgav också att det fortsatt är större risk för att reporäntan snarare sänks än att den höjs. Enligt Riksbankens räntebana kommer reporäntan ligga kvar på minus åtminstone till 2019.

Bankernas snitträntor på tre månaders rörligt bolån ligger för närvarande mellan ungefär 1,3 procent och 1,7 procent, vilket är väldigt låga nivåer historiskt. Som jämförelse räknar bankerna med en kalkylränta på mellan 5 procent och 8 procent.

”2025 tror jag att boräntan hamnar på 5 procent, förutsatt att du inte prutar. Om du prutar så dröjer det till 2030”, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.

Både Riksbanken och Finansinspektionen har varnat för att svenska hushåll är känsliga för ränteuppgångar, framför allt då många hushåll inte har bundna bolån.

”Det skulle få betydande konsekvenser för hushållen om boräntorna kom upp på samma nivå som bankernas kalkylräntor. I storstäder innebär det ytterligare räntekostnader på åtskilliga tusenlappar varje månad” säger Emma Persson, boendeekonom på SBAB.

Hon anser att ett rimligt antagande är att rörliga tremånadersräntan når 5 procent om ungefär fem år, även om mycket oförutsett kan hända under den tiden.

Historiskt har det varit lönsamt för hushållen att ha rörliga bolån.

Borde man överväga att binda sina bolån?
”Jag tycker att man ska utgå från sin egen ekonomi. Titta på kalkylräntan och räkna på vilken konsekvens det skulle få för ens ekonomi om boräntan låg där. Men man behöver heller inte binda hela bolånet, det går att dela upp det”, säger Emma Persson.

Claes Hemberg är dock skeptisk till att binda bolånet.

”Då ska man pruta. 1,3 procent för tre års bundet lån tycker jag är rimligt. Men får man betala mer än så tycker jag det är onödigt”, säger han.

”Om man binder bolånet är det en försäkring. Om man får försäkringen gratis är det jättebra. Men måste man betala en tusenlapp extra varje månad är det inte så bra”, fortsätter han.

Reporäntans korrelation med boräntorna är dock inte så stor som man tror, påpekar Emma Persson.

Bankerna får in pengar till bolån genom att ge ut bostadsobligationer. Räntenivån på de obligationerna styrs i sin tur av marknadsräntor som till exempel amerikanska statsobligationer. Boräntorna i Sverige påverkas alltså av den globala ränteutvecklingen vilket gör det mycket svårt att förutspå var svenska boräntor ska ligga i framtiden.

Den senaste tiden har långa marknadsräntor börjat att stiga, något som gjort att bolån med långa löptider klättrat upp, om än från låga nivåer.

”5 procents boränta känns väldigt avlägset. Vi har en prognoshorisont som sträcker sig till 2018 och under den perioden tror vi att långa marknadsräntor kan klättra lite till, med mellan 50 och 100 punkter (motsvarar 0,5-1 procentenheter, Di.s anm.)”, säger Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea.

Att räntorna har börjat stiga från låga nivåer har flera anledningar. En orsak är att inflationen börjat klättra, förvisso från låga nivåer. Det beror delvis på stigande olje- och energipriser. På marknaden finns det också en stor optimism kring amerikanska presidenten Donald Trumps finanspolitik då man tror att hans planerade infrastrukturinvesteringar och skattesänkningar kan generera en högre ekonomisk tillväxt.

”Men det här är bara tillfälliga saker då den underliggande inflationen fortfarande är mycket låg. Stigande energipriser kommer till exempel bara att ge en temporär skjuts till inflationen. Högre olje- och energipriser tenderar att ge lägre ekonomisk tillväxt”, säger Andreas Wallström.

Varför är inflationen så låg?
”Därom tvista de lärde. Men i grunden handlar det om att investeringsviljan är låg och viljan att spara är hög. Varför det är så vet ingen exakt. Flera förklaringar som till exempel demografi och inkomstskillnader har förts fram.”

Andreas Wallström har svårt att se att boräntorna kommer att klättra upp och nå 5 procent inom överskådlig tid.

”Men man ska aldrig säga aldrig. 2010 sa Stefan Ingves att reporäntan kommer att ligga mellan 0 och 7 procent år 2015 och då tyckte man att han var extremt försiktig i prognosen. Det visade sig att han hade fel därför att reporäntan kom ned på minus och det hade ingen räknat med.”

Tyck till