ANNONS:
Till Di.se
Tema: Bank

Bankerna skruvar åt lånekranarna

  • Lena Apler, grundare och tillförordnad vd för nischbanken Collector, beskriver vinsttaket som ”fullständigt absurt” och anser att det lägger en ”förlamande filt” över sektorn.

Hotet om ett vinsttak får bankerna att strypa utlåningen till företagen inom välfärdssektorn. 
Trots att mycket tyder på att förslaget röstas ned i riksdagen bedöms den politiska osäkerheten nu vara så stor att välfärdföretagen i allt större uträckning nekas nya lån.

Samtidigt som regeringen sitter och förbereder sina propositioner som ska få bort det man beskriver som ”vinstjakten i välfärden” börjar den politiska processen att få kännbara konsekvenser för många av de tusentals företagen inom välfärdssektorn.

Det handlar om möjligheten att få lån. Trots att inget färdigt förslag på ett vinsttak finns och det mesta dessutom tyder på att det kommer att röstas ned i riksdagen har bankerna redan börjat förhålla sig till det. Och som en följd har de blivit mer restriktiva i kreditgivning till välfärdföretagen. Det uppger fler av de banker Di varit i kontakt med.

”När vi i dag får förfrågningar är det klart att den stora politiska osäkerheten spelar in i de bedömningar vi gör. Vinsttaket skulle som det är utformat få väldigt långtgående konsekvenser för företagen i den här sektorn. Det är inget vi kan bortse från”, säger Mats Torstendahl, vice vd för SEB:s division Företag och privatkunder.

”Vi känner ett stort ansvar för våra kunder, men vill de starta en ny skola eller expandera på andra sätt finns det inget annat val än att ha en försiktig hållning”, fortsätter han.

Även Rikard Josefson, vd för Länsförsäkringar bank, säger att det föreslagna vinsttaket för sektorn redan i dag påverkar kreditgivningen och att man måste utgå från att det kan bli verklighet i en eller annan form.

”Vi tittar alltid på ett företag utifrån en återbetalningsförmåga och lägger du en kraftig begräsning på hur mycket pengar företagen får tjäna är det något som påverkar kassaflödet negativt vilket i sin tur försämrar återbetalningsförmågan”, säger han

”Om någon kommer till oss och säger att de ska starta ett sjukhus eller en ny vårdcentral och vill låna pengar så innebär vinsttaket att hela deras affärsplan omgärdas av stor osäkerhet och det får en jätteeffekt på kreditgivningen.”

En uppmärksammad rapport från PWC, där 18.000 välfärdsföretag analyserats, visar att nära åtta av tio företag i sektorn skulle tvingas ha en rörelsemarginal på högst 2 procent om vinsttaket infördes och att hälften skulle tvinga sänka sin rörelsemarginal till under 1 procent (se faktaruta).

Det är så pass lågt att många av företagen skulle få svårt att överleva, och flera av bankerna säger sig dela PWC:s bedömning.

Utredaren Ilmar Reepalu sa så här till Di i februari i år om hur välfärdsföretagen ska klara sig med så låga marginaler.

”Det är hur lätt som helst, en förskola eller vad det nu kan vara kan när som helst ta ett banklån. (...) Alla kan göra det.”

Flera av de bankföreträdare Di talat med känner väl till uttalandet och Mats Torstendahl på SEB beskriver det som ”verklighetsfrånvänt”.

”Tvingar man de här företagen att kraftigt sänka sina marginaler påverkar det självklart deras möjlighet att kunna finansiera sin verksamhet”, säger han.

”Vi kan inte äventyra insättarnas pengar på att försöka rädda en sektor, hur viktig vi än tycker den är. Det kan aldrig vara vår roll.”

Övriga storbanker vill inte ställa upp på en intervju, men det finns inget som tyder på att de gör en annan bedömning. Swedbank skriver i en skriftlig kommentar till Di den nuvarande politiska osäkerheten medför en ökad risk för sektorn.

Lena Apler, grundare och tillförordnad vd för nischbanken Collector, beskriver vinsttaket som ”fullständigt absurt” och anser att det lägger en ”förlamande filt” övers sektorn.

”Att företagen inte kommer tillåtas bygga upp buffertar för att klara nödvändiga investeringar eller sämre tider är det största problemet som jag ser det. Det riskerar att skapa en kortsiktighet och kommer att orsaka stora problem”, säger hon.

Ytterligare ett frågetecken som flera banker pekar på är om ägarna själva verkligen skulle vara beredda att skjuta till pengar om det blir nödvändigt.

”Om ett företag inte går som det är tänkt, finns det då ägare som är beredda att satsa mer eget kapital? Även den parametern blir man mer osäker på när uppsidan är så kraftigt begränsad”, säger Rikard Josefson på Länsförsäkringar bank.

Att den politiska osäkerheten förstärkts trots att det finns en majoritet emot vinsttaket i riksdagen beror till stor del på Socialdemokraternas numera hårda hållning i frågan.

Så länge det bara var Vänsterpartiet som drev på för en kraftfull vinstreglering sågs hotet mot företagen i sektorn som begränsat, men i dagsläget och inför nästa val är den politiska kraften i frågan en helt annan.

Tyck till