ANNONS:
Till Di.se
Inifrån Silicon Valley

Andreas Cervenka: Silicon Valley är nya Wall Street

En handfull it-jättar är på väg att ta makten över näringslivet och våra liv.
Är det överdrivet? Nej, om aktiemarknaden får rätt har vi bara sett början.

Plötsligt är de överallt: riddarna. Med svärd och sköldar rusar de fram i den soldränkta parken där barnfamiljer samsas med joggare och en och annan silverhårig tai chi-tant.

Nej, det är ingen psykos utan ett rollspel där barn lever ut World of Warcraft-fantasier i den fysiska verkligheten.

En bit bort lyssnar en grupp tonåringar andäktigt på instruktioner från någon slags chefskrigare, en man i pipskägg iförd vad som ser ut som filthattarnas Rolls-Royce.

Det hela visar sig inte bara vara lek utan också en affärsmodell. Företaget som anordnar rollspelen får på sin hemsida verksamheten att låta som en ledarskapsutbildning för 12-åringar.

Alltihop känns ganska självklart. Vi befinner oss trots allt i nördkulturens epicentrum, Silicon Valley. Nörd är inget skällsord, utan tvärtom en självbild som många här gärna tycks odla.

På elituniversitetet Stanford, även kallat Nerd Nation, säljs tröjor med texten Fear the Nerd.

Det ligger möjligen en del i budskapet.

Om 1980- och 1990-talen tillhörde de blanka kostymerna på Wall Street ser 2010-talet ut att bli ett segertåg för glasögonprydda ingenjörstyper i t-shirt.

Nollpunkten för denna utveckling ligger här i Palo Alto, egentligen ett enda stort lummigt villaområde så idylliskt att det nästan känns misstänkt datoranimerat.

Jag sätter mig i bilen och kör genom böljande kullar med träd och solbränt gräs.

Destinationen: Alpine Inn, en klassisk ölsylta med slitna träbänkar på en bakgård och frityrdoft i luften. Det är den osannolika födelseplatsen för en grej som kom att förändra världen.

Den 27 augusti 1976 samlades några forskare knutna till Stanford Research Institute runt ett av borden där de hade monterat upp en terminal som i sin tur var kopplad till en dator i en skåpbil. Tillsammans lyckades de sända ett meddelande via radiolänk till institutet och sedan vidare till ett nätverk i Boston.

Händelsen har beskrivits som ett av genombrotten för det som senare blev internet. En bronstavla på väggen i restaurangen berättar om händelsen.

41 år senare omringas Palo Alto av huvudkontoren för bolag som Google, Facebook och Apple.

Dessa tre företag värderas i skrivande stund till sammanlagt nära 2.000 miljarder dollar. Lägg till Amazon och Microsoft i Seattle längre upp på USA:s västkust och siffran landar på 3.000 miljarder dollar, mer än Storbritanniens BNP, världens femte största ekonomi.

Dessa är i dag världens fem högst värderade företag. Så sent som 2011 dominerades samma lista av oljebolag och banker. Lägg till asiatiska giganter som Alibaba, Tencent och Samsung, och 8 av de 13 största företagen på jorden är it-bolag.

För att förstå magnituden av det maktskifte som har skett är det bäst att plocka fram Excel.

Bara sedan 2012 har de fem stora teknikjättarnas börsvärde ökat med 2.000 miljarder dollar, varav 700 miljarder dollar det senaste året.

Siffrorna i sig är svindlande, men ännu mer slående är att denna förmögenhetsexplosion är koncentrerad till ett fåtal företag.

Av det samlade börsvärdet för de 20 största it-företagen står de fem i toppen för över två tredjedelar, enligt Bloomberg.

För de 20 största icke it-relaterade bolagen svarar topp 5 bara för en dryg tredjedel av det samlade värdet.

Bara 13 bolag, eller 2 procent av de dryga 500 som ingår i det breda börsindexet S&P 500, lyckades mellan 2011 och 2015 öka sina årliga intäkter med mer än 5 procent över genomsnittet, enligt en genomgång av USA Today.

Av dessa 13 vinnare är 9 teknikrelaterade, däribland Facebook (som har växt 56 procent om året), Amazon (26 procent) och Google (21 procent).

Skenande börsvärden och snabb tillväxt skulle förstås bara kunna vara tecken på en klassisk bubbla. Vem minns inte de galna värderingarna på dotcom-yrans tid?

Men den här gången är det inte bara aktiekurserna som imponerar, utan även vinsterna.

Facebook hade andra kvartalet i år en nettomarginal på 39 procent. Googles marginal är 24 procent. Apple är den mest kraftfulla vinstmaskinen i USA:s företagshistoria. Om Apple börsnoterade sin kassa på 261,5 miljarder dollar skulle det bli världens elfte största företag.

Dessa jättars framfart väcker redan stor debatt, inte minst efter att EU-kommissionen bötfällde Google 2,4 miljarder euro för att ha missbrukat sin ställning.

Men den signal som Wall Street tycks skicka är: Ni har bara sett början.

”Jag tror att vi kan vänta oss att de här bolagens dominans fortsätter och till och med ökar. Det ligger också i marknadens förväntningar”, konstaterar Jan Dawson, oberoende analytiker baserad i Kalifornien som har bevakat it-branschen i 16 år.

Apple, Google, Facebook, Microsoft och Amazon gjorde förra året en vinst på totalt 94 miljarder dollar. Det är en siffra som, om analytikerna får rätt, växer till 170 miljarder dollar 2020. Samma år kan deras samlade kassakistor svälla till närmare 700 miljarder dollar.

Och i bolagens delårsrapporter går det att skönja en viktig trend, enligt Jan Dawson.

”De här företagen tar marknadsandelar, kan höja priser, visar hög tillväxt och stark lönsamhet. Det ser ut som om det har uppstått en självförstärkande spiral där dominans leder till ännu mer dominans”, säger Jan Dawson.

Han pekar på bolagens enorma skalfördelar som bara växer ju fler användare och kunder de lockar till sig. Samtidigt gör de stora kassorna att till exempel Google och Facebook kan kopiera och krossa eller köpa upp alla utmanare som visar minsta tecken på att hota deras position.

Facebook passerade i juni två miljarder aktiva användare, en fjärdedel av jordens befolkning eller fler människor än som bekänner sig till religionen islam. Siffran kan vara upp i tre miljarder redan om fem år, tror Jan Dawson.

Klart är att Facebook siktar högt. Två miljarder är bara ett stopp på vägen, enligt grundaren Mark Zuckerberg.

”Vi gjorde ingen större fanfar. Vårt mål är att koppla ihop hela världen och där är vi inte ännu”, sa han till USA Today.

Förutom Facebook äger bolaget Instagram och Whatsapp med 700 miljoner respektive 1 miljard användare.

I en världsekonomi som har ett historiskt svagt decennium bakom sig har alltså ett antal megaföretag lyckats uppnå både hypertillväxt och uppseendeväckande hög lönsamhet.

Enligt skolboken ska stora vinster locka fram nya konkurrenter, något som i sin tur pressar ned priser och vinstmarginaler hos marknadsledarna. Men algoritmerna hos Google och Facebook verkar inte ta någon större hänsyn till den ekonomiska litteraturen.

”Om de höga marginalerna fortsätter att bestå de närmaste åren väcker det frågor om kapitalismens effektivitet.”

Så skrev investmentbanken Goldman Sachs, inte precis känd som en tankesmedja för vänsteridéer, i fjol om fenomenet med de höga amerikanska företagsvinsterna.

Men det finns ett stort undantag bland internetjättarna: Amazon. Till skillnad från de andra tjänar företaget knappt några pengar alls. Resultat: på tre år har aktien stigit 180 procent.

Investerarna älskar Amazon. Inte trots att bolaget gör blygsamma vinster, utan just därför.

I veckan blev det känt att Amazon chocksänker priserna på den nyinköpta livsmedelskedjan Whole Foods. Beskedet raderade ut totalt 12 miljarder dollar i börsvärde för konkurrenter som Wal-Mart och Target, nästan lika mycket som Amazon betalade för Whole Foods.

”En av Amazons stora konkurrensfördelar är förmågan att konsekvent operera med lövtunna marginaler”, skrev banken Morgan Stanley i en analys.

I USA finns det de som hävdar att Amazons strategi, som är expansion och marknadsandelar till varje pris, håller på att skriva om spelreglerna i hela det amerikanska näringslivet.

Att göra förlust är det nya svarta.

När en av Wall Streets största banker börjar ifrågasätta kapitalismen och en annan sjunger hyllningspsalmer till lågmarginalföretag infinner sig en enkel fråga: Vad är det egentligen som pågår?

Om detta tänkte jag försöka skriva det kommande året.

https://interactive.sanoma.fi/arkku/public/generated/18867mXcaovT/

Tyck till