ANNONS:
Till Di.se
Artificiell intelligens

Lotta Engzell-Larsson: Ansiktet öppnar alla dörrar

  • Foto: Mark Lennihan

LEDARE. Med Samsungs och Apples nya telefoner där ansiktet kan användas för identifikation har "biometrics", biologisk igenkänning, tagit ännu ett steg på konsumentmarknaden.

Hittills har fingret varit vanligast. Men ansiktet används flitigt av kommersiella säkerhetsföretag och stater, exempelvis säkerhetstjänsterna i Kina och USA.

Enligt bolaget Bayometric har fingret 31 procent av marknaden inom biometrics. Ögat (iris) har 16 procent, ansiktet 15, rösten 13, handflatan 10 och övrigt 15 procent. Vilken kroppsdel man väljer beror på inom vilket område identifikationen ska användas, och användarvänligheten.

Men med ansiktet som id är risken enligt Bayometric störst för att misslyckas med sin egen inloggning. Minst risk löper man med iris och handflatan. Risken är generellt lägre för att någon främmande ska lyckas logga in, än att ägaren ska misslyckas. Men även här är handflatan, iris och även fingret säkrare än ansiktet.

Så varför är potentialen för ansikten så stor? Tillväxten prognosticeras till 15-25 procent per år fram till 2021. Inom konsumentmarknaden handlar det om enkelheten. Inom säkerhetsbranschen och rättsväsendet är det effektivt, inte minst därför att subjektet inte behöver stå nära och samarbeta, utan ansiktet kan kännas igen på avstånd.

Dessutom förbättras de algoritmer som används inom ansiktsigenkänning hela tiden. Facebook ligger långt fram därför att de har ett enormt råmaterial, två miljarder användare. Facebook har 98 procents tillförlitlighet, medan FBI har 85 procent. Ett frågetecken rör etnictet/hudfärg. Igenkänning, som ju är en form av artificiell intelligens, måste utvecklas på alla hudtoner. FBI har haft problem med att algoritmen inte kan skilja mörkhyade från varandra.

Ansiktsigenkänning är känslig för ljus och skuggor.

Många internationella tekniska publikationer/sajter bedömer att kod fortfarande är det säkraste för konsumenten. Men en kod kan stjälas, det kan inte ett ansikte. Eller kan det? Kan ett sofistikerat 3D-foto så småningom fejka ett ansikte?

Det återstår också många olösta frågor inom personlig integritet när det gäller hur ansiktsigenkänning bör få användas. Teknikens lätthet kan till slut bli en fälla som slår igen om användarna, men ännu en tid styr nyfikenheten.

Tyck till