Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Gympan som väcker minnet

  • STRETCHA MINNET: Med rätt övningar sätter du fart på de små grå och blir mer effektiv. Foto: Wavebreakmedia Ltd

Att hjärngympa är viktigt för att hålla skärpan har du säkert hört talas om. Men vad krävs egentligen för att man ska få bättre minne eller problemlösningsförmåga?
En ny studie ger ledtrådar till vilken hjärnträning som är mest effektiv.

Begreppet hjärngympa används ibland för att beskriva det man ägnar sig åt när man löser sudoku eller spelar spel som schack och memory. Inom vetenskapen och vården används andra ord, som kognitiv träning, men bortsett från rena nöjesaspekter är det samma sak man är ute efter.

”Jag skulle kanske kalla det för mental eller intellektuell träning. Att man tränar sina intellektuella funktioner, eller sin förmåga att komma ihåg och lösa problem”, säger Agneta Herlitz, professor på Karolinska institutet, specialiserad på bland annat minne.

Exakt vilka mekanismer i hjärnan som verkligen ger en träningseffekt är fortfarande omdiskuterat.

”Eventuellt bildas fler nervceller, vi lär oss att använda dem vi har bättre, eller så ökar vi blodgenomströmningen, och därmed syresättningen i viktiga områden”, säger Agneta Herlitz.

Det som skiljer lyckad hjärnträning från vanliga övningar på en viss färdighet är att man inte bara blir bättre på just det man tränar på – träningen spiller också över på annat. Ett hypotetiskt exempel skulle kunna vara att sudokuträning inte bara gör dig bättre på sudoku, utan även på problemlösning på jobbet.

Forskningsresultatenomvilken typ av hjärnträning som faktiskt fungerar, och hur bra den är, har varit otillräckliga. Men en stor, aktuell brittisk studie vid King’s College i London visar att hjärnträning verkligen kan vara till hjälp i sammanhang som skiljer sig kraftigt från själva testsituationen. Dessutom visade det sig att resultat kunde uppnås efter ganska korta träningsperioder.

I studien delades 7.000 deltagare som var över 50 år slumpmässigt in i tre grupper och fick olika typer av uppgifter på internet. En grupp fick ägna sig åt problemlösningsuppgifter och en annan åt minne och uppmärksamhet, medan en tredje kontrollgrupp fick öva på att söka information på internet.

Vid en avstämning efter sex månader visade det sig att grupperna som hade ägnat sig åt problemlösning och minnesträning hade märkbart bättre resultat på en rad områden, än den grupp som bara hade övat på att söka information.

De som alltså hade fått ”riktig” hjärnträning hade inte bara blivit bättre på klassiskt intellektuella uppgifter och förmågor som att lära sig nya ord, eller att hålla mer information i korttidsminnet.

De klarade också av vardagliga uppgifter som att sköta hushållsekonomin eller planera matlagning mer effektivt – en upptäckt som kanske var den mest intressanta i studien. En effekt kunde märkas av efter så kort tid som tre månader, efter ett snitt på fem genomförda träningspass i veckan.

”Träningen genomförs i ett format som verkar fungera för många, och deltagare rapporterar om förbättringar i vardagslivet. Det finns en effekt, även om den är liten. Det är bra”, säger Agneta Herlitz.

Att intresset för kognitiv träning ökar visar inte minst den snabba framväxten av digitala produkter som hjärnträningsappar.

Det finns gott om exempelvis spelbaserade appar som gör anspråk på att fungera som hjärnträning med förbättring av minne, koncentrationsförmåga eller problemlösningsförmåga. ”Brain plus” är en sådan, ”Memorado” en annan.

Göteborgsbaserade Remente, som marknadsför sin app för personlig utveckling som ”ett gym för hjärnan”, är ett av företagen på marknaden för kognitiv träning.

”Bara det senaste året har det hänt enormt mycket och området börjar få ett större genomslag. Aktörer som Google och även namnkunniga riskkapitalister har börjat intressera sig för digitala tjänster inom mental hälsa”, säger David Brudö, vd och medgrundare.

En stor möjlig vinst med kognitiv träning är att förebygga problem med den mentala hälsan, enligt David Brudö.

”Insatserna när det gäller psykisk hälsa är i dag framför allt fokuserade på sjukvård i stället för på friskvård, vilket vi vill ändra på. Vår förhoppning är att det ska bli lika naturligt att träna hjärnan som att jogga eller gå till gymmet.” 

Forskningen inomfältet har tidigare visat att vissa saker är särskilt viktiga för att hjärnträningen ska få gott resultat. Det handlar exempelvis om att träningen för både äldre och yngre ska vara individanpassad – att man pressar på sin egen maxnivå, och ställer höga krav på sig själv utifrån sin egen förmåga.

Att fokusera på arbetsminnesuppgifter kan vara bra för den som vill maximera effekten av hjärnträning, enligt Agneta Herlitz. Arbetsminnet kan sägas vara hjärnans ”processor” – förmågan att hålla relevant information i huvudet och använda den. Huvudräkning är ett bra exempel.

”Arbetsminnet ingår som en del i de flesta intellektuella uppgifter”, säger hon.

Hjärnträning har aktualiserats bland annat inom demensforskning, som en metod för att skjuta upp insjuknandet. Samtidigt är det inte bara något som äldre borde ägna sig åt.

Studier som visar att en förlängning av den obligatoriska skolan har gett bättre resultat på intelligenstest är ett tecken på det. Slutsatsen från sådana studier är att den ökade kognitiva kapaciteten är en livslång effekt som följer av den extra hjärnträning som ett extra skolår ger.

Denallra mest effektivahjärngympan är dock – något oväntat – helt vanlig motion.

”Om man bara får ge ett tips, så skulle det vara att fortsätta ägna sig åt konditionsträning. Det börjar komma så många studier nu där man kan koppla fysisk aktivitet till blodgenomströmning i hjärnan och vidare till kognitiv förbättring. Då får ju inte bara knoppen sitt utan även kroppen”, säger Agneta Herlitz.