ANNONS:
Till Di.se
Börs & Marknad Ledare Di TV Bil Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Fler får skatta mer i nya uppgörelsen

  • INGET SNACK. Finansministern Magdalena Anderssons nya skattegrepp får kritik på bred front. ”Jag hade önskat en dialog innan. Det här var lite oväntat”, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark. Foto: Jack Mikrut

Efter en uppgörelse mellan regeringen och Vänsterpartiet väntas antalet löntagare som betalar 50-procentig marginalskatt öka med 100.000 på bara två år.
Det får nu så väl facken som näringslivet att ilskna till rejält.

”Det är väldigt många som det här slår emot. Man kan inte ens med sin bästa vilja i världen påstå att det bara är höginkomsttagare som drabbas”, säger Göran Arrius, ordförande för Saco.

Uppgörelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet innebär att ytterligare 58.000 inkomsttagare börjar betala statlig skatt nästa år, vilket innebär 20 procent extra i skatt på de sista intjänade hundralapparna. Och för 2017 är det ytterligare 40.000 som enligt finansdepartementets beräkningar får betala den statliga skatten, som ger en marginalskatt på omkring 50 procent. Det avslöjade DN förra veckan.

Skattehöjningen kommer i form av att regeringen fryser den så kallade brytpunkten för den statliga skatten, som i år ligger på 35.800 kronor, i stället för att årligen räkna upp den med 2 procent som tidigare har varit praxis. Gränsen ska nu ligga still 2016, och 2017 höjas med endast 1 procent (utöver KPI).

Ändringen var på väg redan förra hösten och dömdes då ut av en mängd remissinstanser, men den gången föll som bekant budgeten. Trots kritiken är den nya uppgörelsen mer långtgående eftersom de sträcker sig över två år.

Vänsterpartiet beskriver skattehöjningen som en seger.

”Människor med höga inkomster har fått stora skattesänkningar de senaste åren samtidigt som vi har stora eftersatta behov i välfärden. Då tycker vi det är rimligt att människor med höga inkomster bidrar mer”, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson.

I praktiken påverkas dock breda löntagargrupper – allt från erfarna poliser till sjuksköterskor och lärare – och totalt får närmare 1,2 miljoner, knappt en tredjedel av alla heltidsarbetande, höjd skatt genom den frysta brytpunkten.

Göran Arrius på Saco beskriver regeringens politik som jobbfientlig.

”Vi vill att folk ska arbete längre och mer. Och vi vill att folk ska utbilda sig och ta mer ansvar och då ska de inte straffas mer än de redan gör”, säger han.

Även TCO är kritiska.

”Jag hade önskat en dialog innan. Nu är det som det är i politiken och man gör sina överenskommelser, med det här var lite oväntat”, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark.

”Min oro nu är att vi får mindre pengar i plånboken men samtidigt inte tillräcklig politisk leverans. Politiker av alla färger ser tjänstemän och välutbildade som en kassako.”

Från näringslivet är tongångarna liknande.

”Det är en dålig politik. Det skickar signalen att det inte lönar sig att jobba mer, ta större ansvar och utbilda sig”, säger Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv.

”Förutom den långsiktiga skadan får det en effekt här och nu när våra företag försöker rekrytera hit talanger. Att ha en av världens allra högsta marginalskatter gör inte den saken lättare”, fortsätter hon.

Utöver höjningen av den statliga skatten höjs marginalskatterna ytterligare för alla som tjänar över 50.000 kronor i månaden, genom att jobbskatteavdragen trappas av. För personer som dessutom betalar värnskatt, vilket alla som tjänar över 51.300 kronor gör, blir marginalskatten omkring 61 procent.

Tyck till