close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Trög omvärld – och trög börs

Publicerad: 30 dec 2015 11:45
SER IN I FRAMTIDEN. Di:s Johanna Jeansson och Martin Blomgren om det kommande börs- och finansåret.

Di:s makroexpert Johanna Jeansson och börsexpert Martin Blomgren tar en titt i kristallkronan och förutspår utvecklingen för nästa år.

Annons:

JOHANNA JEANSSON OM MAKROÅRET:

”En orsak till att tillväxten har svårt att lyfta är baksmällan från finanskrisen. Ett nyare orostecken är att kalla politiska vindar blåser på flera ställen.”
Johanna Jeansson

Tillväxten är hyfsad men makroåret 2015 ringer ändå ut i moll precis som 2014. Och de dystra undertonerna beror på i stort sett samma saker nu som då. En god portion osäkerhet.

Hur, är frågan, ska feststämningen överleva när den amerikanska centralbanken till slut tar bort punschskålen genom att lyfta räntan efter sju år nära nollstrecket? Vad betyder det politiska missnöje som puttrar hos den stora gruppen medelklassväljare och hur dåligt mår egentligen Kinas ekonomi?

Precis som för ett år sedan är en del av pessimismen överdriven. Världskonjunkturen kommer inte att djupdyka den här gången heller. Däremot talar mycket för att den är på väg in i en ny, mindre upprymd fas.

Det senaste året har investerare varit upptagna med att skyffla om sina positioner på temat ökade skillnader mellan länder och tillgångsslag.

I USA hade ekonomin tagit tillräckligt med fart för att börja tala om räntehöjningar, i Kina fortsatte inbromsningen och i Europa väntades mera stimulansåtgärder ge ny energi. Allt det bidrog till kapitalutflöden från tillväxtekonomierna, en svagare euro och en starkare dollar samt betydligt lägre råvarupriser.

Nu när Federal Reserve, Fed, har levererat den första räntehöjningen är positionerna redan flyttade och spelplanen har fått ett nytt utseende. Temat framöver blir därför bli ett annat – minskade skillnader och mer konvergens.

USA leder konjunkturåterhämtningen men är fortfarande en del av samma verklighet som euroländerna och de asiatiska ekonomierna. Det betyder att Fed, med chefen Janet Yellen i spetsen, inte går vidare med snabba räntehöjningar helt på egen hand.

I stället lär Fed-höjningarna ske gradvis och bara om den bättre konjunkturen också når euroländerna. Samtidigt måste Kina och de andra tillväxtekonomierna fortsätta stabiliseras efter det senaste årets svacka. I Norden fortsätter Sverige att gå starkt och mycket talar för att Riksbanken är färdig med räntesänkningar.

Det betyder att skillnaderna i tillväxttakt mellan olika regioner krymper samtidigt som hela världens BNP-tillväxt - enligt tunga bedömare som Världsbanken, Internationella Valutafonden och OECD – väntas landa på ungefär 3,5 procent. Det är en hyfsad takt om än något lägre än de senaste decennierna.

En orsak till att tillväxten har svårt att lyfta högre än så är baksmällan från finanskrisen i form av hög skuldsättning hos antingen stater, företag eller hushåll. Ett nyare gemensamt orostecken är att kalla politiska vindar blåser på flera ställen.

De främlingsfientliga uttalanden som strösslas över den amerikanska presidentkandidatskampanjen påminner om tonerna från de högerpartier som går starkt fram i flera europeiska länder.

Det oroar inte minst eftersom ökad geopolitisk oro, mer protektionism och minskad öppenhet mellan länder i flyktingströmmarnas spår redan har obehagliga likheter med åren efter den förra globala finanskrisen på 1930-talet.

Och när både Tyskland och Frankrike förbereder sig för att gå till valurnorna 2017 och Storbritannien samtidigt närmar sig sitt ödesval om fortsatt medlemskap i EU blir det upplagt för en ökad politisk osäkerhet.

Samtidigt följs kriser av möjligheter till förändring. Det gäller inte minst i Sverige där det senaste årets flyktingmottagande ställer den stela och på många sätt obsoleta arbetsmarknads- och bostadspolitiken på sin spets. Med rätt reformer kan mycket bli bättre de kommande åren.

Det bästa motmedlet för att stävja det pyrande missnöjet hos väljarna skulle vara en bättre arbetsmarknadsutveckling och stigande inkomster för de låg- och medelinkomsttagare som har halkat efter i till exempel USA och Europas skuldkrisländer.

På kortare sikt, och mot bakgrund av de många orosmoment som finns under 2016, går det knappast att räkna med ett bättre scenario än en tillväxt som fortsätter i maklig takt.

 

MARTIN BLOMGREN OM BÖRSÅRET:

Trista utsikter för indexkramare men ett smörgåsbord för stockpickers. Spelplanen som vi målade upp för börsåret 2015 har i stora stycken infriats. Mängder av aktier utanför det stora OMXS30-indexet, som vägleder indexfonderna, har blommat ut ordentligt i år. Det har fått fart på småbolagsfonderna och de flesta aktieköpare som plockat sin egen bukett utan att ge sig på storbanker eller storverkstad kan fira nyår med ett stort dollargrin.

Tittar man på börsutvecklingen så var mitt stalltips inför året att 2015 inte skulle bli ett år i mittfåran utan att utfallet skulle bli digitalt. Antingen en hausse när nollräntor och stimulerande centralbanker i Europa omfamnades med hull och hår och värderingarna drog iväg, vilket skulle kunna lyfta börsen med uppåt 20 procent. Alternativt ett år där låga räntor höll kvar kapital på börsen men där värdering, geopolitisk oro och rädsla för obalanser som byggts upp under en lång börsuppgång skulle mynna ut i ett år kring nollan.

Det blev extra allt. Först upp med 19 procent under en ränteberusad vår och sen ned mot nollan igen under en Kinaorolig sommarbörs, för att sedan hämta igen en del under hösten innan råvaru- och tillväxtoron kom tillbaka i mitten av december.

När vi går in 2016 är det med värderingar som kan betecknas som rimliga ställt mot ränteläget. Nästa års p/e-tal för Stockholmsbörsens storbolag ligger och slår mellan 15–16 och direktavkastningen i vår ser ut att bli 4 procent. Rimligt men absolut inte billigt och man ska ha i åtanke att storbankernas låga p/e-tal drar ned snittet och maskerar att många medelmåttiga bolag belönats med 20 eller mer i p/e-tal.

Det tål också att påminnas om varför centralbankerna har vevat ned styrräntorna till nivåer som de flesta trodde var orealistiska: inflationen är frånvarande, råvarupriserna faller och den organiska tillväxten hos företagen vill inte riktigt ta sig.

Förvisso en skön tillvaro för konsumenten med bil, bolån och ett arbete att gå till, men för företag som säljer investeringsvaror och försöker sig på prishöjningar är det inte lika muntert. I synnerhet inte när årets valutadopning upphör i takt med att jämförelsesiffrorna blir mer utmanande i början av 2016.

Kinas historiska omställning mot konsumtion, fallande metallpriser och en oljekollaps som har varit kraftigare och mer ihållande än väntat har garanterat sargat självförtroendet hos alla med beslutsrätt kring stora expansionsinvesteringar. Det är svårt att se hur det plötsligt ska kunna studsa tillbaka under de närmaste kvartalen.

Troligare är att verkstadsjättarna får leva med fortsatt trög efterfrågan på industriutrustning. Det tvingar fram nya besparingar när fabrikerna inte går för helfart och sätter ännu större fokus på service och eftermarknad.

Samtidigt har storbankerna, Stockholmsbörsens andra indextunga sektor, en kamp att föra mot tuffare regleringar och mot pressen på räntenettot från minusräntan.

I den miljön är det svårt att se något stort vinstlyft komma under 2016, även om de senaste rapportperioderna har bjudit på visst hopp från Europamarknaden.

Att räkna med omkring 10 procents vinsttillväxt, som de samlade analytikerprognoserna pekar mot för storbolagen, framstår som riskabelt. Att tro på en större uppvärdering, så kallad multipelexpansion, är också vågat med tanke på att tilltron till centralbankernas aldrig sinande stöd kan få en psykologisk törn. Dels på grund av besvikelsen som ECB bjöd på i början av december, dels på grund av att USA har inlett sin räntehöjningsbana efter sju år med en nära-noll-upplevelse.

Låg vinsttillväxt utan större chans till uppvärderingar gör att indexkramande inte frestar i år heller. En Stockholmsbörs som slutar 2016 nära noll, utdelningar exkluderade, blir huvudscenariot. Och som det brukar heta på finanssvenska – risken finns på nedsidan.

1 / 2

Di

Dagens tidning

Ditt konto används av någon annan.

Du måste vara prenumerant på Dagens industri för att kunna läsa den här artikeln.

Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
”Prenumerera”
Vinnare och förlorare
17:46 % Senaste
Loomis B 3,56 256,00
NetEnt B 2,94 80,55
Betsson B 2,49 94,80
Ratos A -4,41 60,75
Sweco A -3,62 178,30
SCA B -2,17 256,50
Världsindex
Nikkei 225 1,39% 16 693,71
Hang Seng Index 0,13% 23 650,92
FTSE 100 Index 0,61% 6 849,38
Dax 30 0,74% 10 438,34
CAC 40 ±0,00% 4 432,45
Dow Jones Industrial Average 0,61% 18 339,24
NASDAQ Composite 0,24% 5 318,55
Mest analyserade bolag
Köp Neutr Sälj
Ericsson 9 31 5
Nordea 14 13 0
Telia Company 11 10 2
SAS 0 8 2
Lucara Diamond Corp 5 4 0
Nokia 3 3 0
Evolution Gaming ... 6 0 0
Tieto 3 2 0
Xvivo Perfusion 0 5 0
Immunicum 0 4 0
Concentric 3 1 0
GWS Production 0 4 0
Photocat 0 3 0
Bonava 1 1 1
Mr Green & Co 0 3 0
Verisec 0 3 0
Semafo Inc. 1 2 0
Svolder 2 1 0
Hansa Medical 0 2 0
Catella 0 2 0
Telegram
Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt juni 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)