Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Assar Lindbeck varnar för flyktingkrisen

  • PESSIMISTISK. ”Vi står inför en akut situation när det gäller bostäder och sysselsättning”, säger Assar Lindbeck. Foto: Jesper Frisk

Nationalekonomiprofessor Assar Lindbeck är orolig för att Sverige låser flyktingar ute från bostads- och arbetsmarknaden.
”Problemet är de sociala konsekvenserna.”

En sak återkommer Assar Lindbeck till flera gånger när Di träffar den snart 86-årige professorn för att prata om flyktingkrisen.  

”Det måste framgå tydligt”, säger han uppmanande.

”Bakom den här dramatiska utvecklingen ligger en tragedi för miljoner människor som fått sin värld slagen i spillror”, säger han.

Men frågan är hur Sverige ska hjälpa. Assar Lindbeck hör till dem som vill se mer stöd till närområdet då det hjälper fler.

Volymer är ett ord som länge var bannlyst i etablerade partier. Men sedan i somras har parti efter parti – alla utom Vänsterpartiet och Centern – vänt 180 grader.

För Assar Lindbeck har det länge varit en nyckelfråga.

”Det har funnits en tendens att värdera olika politiska förslag i flyktingpolitiken utifrån motiven i stället för utifrån den verklighet som skapas”, säger han.

I motsats till vad som ibland framkommer så är det inte ökade kostnader för mottagning och etablering av flyktingar som är problemet – Sverige har råd, enligt Assar Lindbeck.

”Om Sverige har någon procents fortsatt budgetunderskott är inget att bråka om. Vi har dessutom haft ett överskott i bytesbalansen i 20 år med 7 procent av BNP”.

”Det stora problemet är de sociala konsekvenserna. Vi börjar hamna i en situation med invandrargetton och arbetslöshetsgetton runt om i våra förorter”, säger han och pekar på att det är en skillnad i arbetslöshet på cirka 15 procentenheter infödda svenskar och andra.

Trots att Sverige har tagit emot många fler flyktingar än andra länder är vi särskilt illa rustade, enligt Assar Lindbeck.

”Bostads- och arbetsmarknaden är inte konstruerad för människor med begränsad utbildning som inte talar svenska språket”, säger han.

Sverige har haft bostadsbrist sedan hyresregleringen infördes 1942, påpekar han. Parat med höga ingångslöner på arbetsmarknad skapar det ett dubbelt utanförskap som drabbar Sveriges nytillkomna invånare hårdast.

”Vi står inför en akut situation när det gäller bostäder och sysselsättning”, säger Assar Lindbeck – och han är pessimistisk:

”Tala om för mig hur man kan få ordning på bostadspolitiken – efter 70 års misskötsel – och lägre trösklar till arbetsmarknaden när LO:s solidariska lönepolitik är inskriven i granit”, säger han.

Det finns subventioner som gör att man kan anställa personer med en annan bakgrund för bara några tusenlappar?
”Många företag vill inte bygga upp sin existens på subventioner för när de försvinner blir det problem. Det är inte samma sak som att ha lägre ingångslöner.”

Vi har även blivit rikare som individer och land?
”Det här är inte en fråga om rikedom. Det är en fråga om finns det lärare, läkare och sjuksköterskor. Och framför allt: Finns det jobb för lågutbildade utan kunskaper i svenska språket?”

Di hade hjälp av 14-årige praktikanten Max Kenning vid intervjun. Hur kommer Sverige att se ut när Max är vuxen?
”Alla stora förändringar som har inträffat under 1900-talet har varit oförutsedda så frågan går inte att besvara. Nya produkter har kommit som ingen ens har drömt om, länder som har varit framgångsrika i tio år misslyckas plötsligt och tvärtom.”

Assar Lindbecks slutsats är att politiken måste leverera största möjliga flexibilitet.

”Vi måste kunna anpassa oss efter nya omständigheter. Men vilka dessa är kan vi bara gissa.”

Kan inte en liberal invandringspolitik tvinga Sverige in i en flexibilitet som ger Max ett bra land att leva i?
”Då får vi antingen låglönegetton eller arbetslöshetsgetton. Det finns begränsningar i våra möjligheter”, säger Assar Lindbeck.