ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Tennis: Robotteknik vässar slagkraften

  • TEKNIKTRÄNING. Rebecca Poikajärvi tränar med 1080 Motion – en maskin som tar fram individuella träningsprogram. Foto: Joey Abrait

Träna så lite som möjligt – bli bättre på tennis. Det låter som en omöjlig ekvation, men hos 1080 Motion stämmer den. Med robotteknik och individuella program har bolaget skapat framtidsträningen som ger dig den perfekta backhanden.

Den ser ut som en helt vanlig maskin på det lokala gymmet. En skivstång på en ställning och några handtag. Bara maskinens dataskärm avslöjar att det här är ett träningsverktyg som bygger på avancerad teknik. Senaste industrimekanik från japanska Omron, för att vara exakt.

”Med hjälp av en robotmotor kan vi styra över vikten som kroppen ska belastas med. Då spelar vi med Newtons lagar, och kan till och med gå emot tyngdlagen genom att skapa större motstånd på vägen ned än upp”, förklarar tränaren Ali Ghelem.

Tillsammans med Jessica Parnevik-Muth, fysioterapeut (och syster till golfesset Jesper Parnevik), och Ola Eriksrud, assisterande professor i biomekanik och motorik vid Norges idrottshögskola, utvecklar han sedan några år tillbaka det nya test- och träningskonceptet 1080 Map.

”Tanken är att man ska kunna bli bättre på sin sport, oavsett om det är golf eller tennis, utan att faktiskt vara på banan”, säger Anna-Carin Månsson, vd och före detta juniorproffs i tennis.

Utanför banan

Det var också upprinnelsen till bolaget. När en av Ali Ghelems tidigare kunder, tennisstjärnan Robin Söderling, 2009 led av överbelastning var det med hjälp av träning utanför banan som problemen kunde åtgärdas.

”Jessica och Ola har stora kunskaper i biomekanik och med deras hjälp kunde vi sakta göra små, små justeringar i Robins träning som gjorde stor skillnad på plan. Utifrån våra samlade erfarenheter har vi utvecklat ett systematiskt sätt att testa kroppen och träna den på”, säger Ali Ghelem.

Sedan han blev sjuk tränar den forna världsfyran inte längre för Ali Ghelem, men till kunderna hör andra välkända personer som tycker att den futuristiska träningen ger resultat. Golfproffsen Camilla Lennarth och Jesper Kennegård, dubbelspecialisten Robert Lindstedt och tennisspelaren tillika H&M-vd:n Karl-Johan Persson är bara några av dem.

”Vi har utvecklat ett eget språk. Precis som musiker använder noter, använder vi matte och Newtons lagar för att skapa en statistisk bild av kroppens rörlighet. Genom att testa och mäta stabilitet, balans och koordination utan yttre motstånd förstår vi kundens förutsättningar”, säger Ali Ghelem och pekar på golvet.

Tack vare två stora uppritade cirklar med olika gradtal kan han rita upp ett slags 3D-karta över kroppens motorik. Medan fötterna står i mitten ska en arm sträckas så långt framåt som möjligt, och sedan bakåt. Därefter är det benens tur. 70, 80, 90 grader. När koordinaterna väl matats in i datorn uppstår ett spindelvävsmönster över personens rörelseförmåga.

”Tittar vi på kategorin professionella tennisspelerskor i programmet så ser vi att de har en större smidighet i ryggen för att slå serven, än vad hobbyspelare har. När vi har en helhetsbild av kroppen kan vi se vad vi behöver jobba på för att kunden ska bli bättre på sin sport”, säger Ali Ghelem.

Egna program

Först när screeningen är klar och Ali Ghelem vet hur kroppen fungerar blir robotträningen som mest användbar.

”Då lägger vi upp ett individuellt program utifrån kundens förutsättningar. Är man skadad eller svagare på till exempel högersidan kan vi fokusera på att stärka den. Vill man bli bättre på backhand går det genom maskinen att utföra övningar som i princip är identiska med den rörelsen, men utan racket”, säger Ali Ghelem.

Största skillnaden jämfört med traditionell träning är dock att man här, med gott samvete, kan minska mängden träning för att få bättre resultat.

Hur går det egentligen ihop?
”Vill man bli av med kalorier är träning i stora volymer förstås bättre. Men utmaningen för dagens idrottare är att vara explosiva samtidigt som de ska kunna repetera det många gånger. Därför går vi här upp i intensitet och belastar kroppen maximalt en kort stund för att minska volymen och risken för slitage. I stället för att göra många knäböj med en 50-kilosvikt gör vi få med en 200-kilosvikt. Det sliter mindre på lederna samtidigt som det stimulerar till ökad styrka, vilket är positivt för uthålligheten”, säger Ali Ghelem och får medhåll av Anna-Carin Månsson:

”Det gäller särskilt på tennisbanan där man utsätts för hög belastning under lång tid. Om man då är starkare än vad som krävs behöver man inte ta ut sig lika hårt, och klarar lättare en match på tre timmar.”

Tyck till