ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Fler datorer har inte gett färre jobb

Ökad datoranvändning ger inte högre arbetslöshet. Om något ökar det sysselsättningen. Men kraven på arbetstagarna att skaffa sig nya kunskaper växer. Det är slutsatserna i en färsk studie.

De senaste åren har bjudit på en intensiv diskussion om att datorerna kommer att stjäla våra jobb. Med allt bättre mjukvara och kraftfullare hårdvara kommer allt fler jobb att kunna utföras av maskiner. Exempelvis sätter de snabba framstegen inom självkörande fordon ett rejält frågetecken för framtiden inom yrken som lastbilschaufför och taxiförare.

En rapport från Stiftelsen för strategisk forskning publicerad i början av 2015 varnade för att 53 procent av dagens yrken kommer att ha automatiserats fram till 2035. Att yrken försvinner behöver dock inte betyda att jobben blir färre. Hedervärda yrken som sumprunkare, roddarmadame och typsättare har visserligen försvunnit, men det betyder inte att vi har slutat arbeta med fiske, sjötransporter och journalistik. Dessutom innebär datorisering och digitalisering att helt nya yrken och branscher föds.

Spelindustrin är ett uppenbart exempel.

Så här har det sett ut genom hela den ekonomiska historien. Innovation och utveckling innebär att gamla tekniker och arbetssätt ersätts av nya. Oftast har de jobb som försvunnit varit sämre och lägre betalda än de som har tillkommit.

Ändå frågar sig många om det trots allt inte är annorlunda den här gången. En orsak till det är att debatten om digitaliseringen griper in i en annan het ekonomisk-politisk fråga: den om växande inkomstklyftor. Datorisering och automatisering pekas ut som viktiga faktorer bakom ökad polarisering på arbetsmarknaden.

Med polarisering avses här att jobben i mitten av löneskalan försvinner, medan både låg- och högbetalda jobb blir fler.

Det är ett hot mot den medelklass som, förutom att vara den viktigaste skattebasen, också är starkt förknippad med den västerländska demokratin som vi känner den.

I uppsatsen ”How computer automation affects occupations: technology, jobs, and skills”, publicerad tidigare i år, har James Bessen vid Boston University försökt besvara frågorna om teknikdriven arbetslöshet och polarisering. James Bessen har tittat på utvecklingen i 317 yrken i USA åren 1980–2013. Yrkena är sådana som har funnits med under hela perioden.

Resultaten i den empiriska studien överraskar. James Bessen finner att sysselsättningen har vuxit klart snabbare i yrken där datorer används i högre utsträckning. Det gäller inte bara generellt, utan också inom yrken med många rutinuppgifter och som ligger i mitten av löneskalan, det vill säga den kategori jobb som brukar pekas ut som mest sårbar för teknikutvecklingen.

”Detta går uppenbart på tvärs med både hypotesen att datorer leder till teknikdriven arbetslöshet och att datoranvändning är en direkt orsak till jobbpolarisering”, skriver James Bessen.

Studien visar samtidigt att det finns en stark substitutionseffekt. Sysselsättningen inom ett yrke växer långsammare ju högre datoranvändningen är i andra yrken inom samma bransch. Jobben tycks alltså flytta till de yrkeskategorier där datoriseringen har nått längst. Denna effekt och den generellt större jobbtillväxten vid ökat datoranvändande tar i princip ut varandra. Nettot är endast marginellt positivt, men ändå på rätt sida nollstrecket.

Även om ökad datoranvändning inte ökar polariseringen genom att slå ut yrken i mitten av löneskalan så ger studien stöd för att den gör det genom att öka löneskillnaderna inom yrken. Effekten är starkare i den övre delen av löneskalan än i den nedre. Skalan delas ofta in i percentiler där 1 är lägst och 100 är högst.

Enligt James Bessens beräkningar kan 45 procent av de ökade löneskillnaderna mellan den 90:e och den 50:e percentilen sedan 1990 förklaras av datoranvändning. Motsvarande andel av ökningen mellan den 50:e och den 10:e percentilen är 30 procent. En förklaring till datoranvändningens betydelse för de ökade löneskillnaderna kan vara att det är dyrt och/eller svårt att tillgodogöra sig de kunskaper som krävs, vilket gör att bara vissa löntagare lyckas.

Utöver det är det också rimligt att anta att digitalisering indirekt bidrar till polarisering genom att underlätta globalisering. Utan datorer vore det knappast aktuellt att förlägga exempelvis kundtjänster eller granskning av röntgenbilder till, säg, Indien. Men då talar vi om polarisering ur ett ganska snävt nationellt perspektiv. Globaliseringen i allmänhet och dess spridning till allt fler tjänsteyrken, som har möjliggjorts av digitaliseringen, bidrar sannolikt till att öka löneklyftorna i den rika delen av världen, men minskar samtidigt de globala skillnaderna.

Som med all innovation genom historien finns det individer och grupper som drabbas. Lösningen är att underlätta omställning och vidareutbildning, något som den svenska arbetsmarknadens parter traditionellt sett är mycket bra på.

Och kanske är baksidorna med digitaliseringen mindre än det ibland låter i debatten. James Bessens forskning tyder i alla fall på det.

 

LÄS HELA DIMENSION HÄR!

Tyck till