ANNONS:
Till Di.se
Start Opinion Debatt

Debatt: Vi fäller nya upphandlingslagen

  • DÅLIG LAGTEXT. Regeringens förslag innebär ökat regelkrångel och är ett avsteg från den svenska modellen. Förslaget kommer att medföra ökade kostnader för den offentliga upphandlingen, vilket i slutänden drabbar skattebetalarna, anser Oscar Sjöstedt (SD).

Regeringens proposition om nya regler för offentlig upphandling ligger för behandling i Finansutskottet. Nu lämnar Sverigedemokraterna besked om att partiet tänker rösta nej till förslaget. Därmed faller propositionen sannolikt, enligt SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt.

Sverige styrs av en svag minoritetsregering vilket i sig inte är någon ovanlig situation. Bara under enstaka mandatperioder har vi haft majoritetsregeringar. Någonting som emellertid utmärker sittande minoritetsregering är att man aktivt undviker att söka parlamentariskt stöd för de förslag man lägger fram till riksdagen.

Det senaste exemplet är regeringens förslag om nytt regelverk för offentlig upphandling som inom kort kommer att beredas av Finansutskottet. Jag kommer där inte att ge mitt stöd åt förslaget utan tvärtom yrka på avslag och – givet att allianspartierna gör detsamma – kommer propositionen därmed inte att antas.

Propositionen består av mycket omfattande och bitvis tämligen komplex materia som regeringen arbetat med under så gott som hela mandatperioden. Inte vid något tillfälle har regeringen förhört sig om mitt partis åsikter i frågan. Man har heller inte frågat om det finns några delar som vi hellre hade formulerat annorlunda för att försäkra sig om vårt stöd. Denna underlåtenhet är både anmärkningsvärd och ansvarslös.

Det finns åtminstone fem starka argument för att Sverigedemokraterna inte kan ställa sig bakom förslaget som det ser ut i dag.

  • Förslaget medför ett påtagligt avsteg från den svenska modellen. I stället för att låta arbetsmarknadens parter tolka innebörden av de olika kollektivavtalen förskjuts denna makt till de upphandlande myndigheterna. På samma gång flyttas Arbetsdomstolens befogenheter till Förvaltningsdomstolarna, trots att AD är högsta instans i arbetsrättsliga tvister.
  • Fler än 99 procent av alla företag i Sverige är småföretag. Av dessa saknar drygt 60 procent kollektivavtal. En majoritet av småföretagen kommer därmed att uteslutas från deltagande i offentliga upphandlingar, en marknad som omsätter över 600 miljarder kronor årligen. Denna ordning hade varit förståelig om det förhöll sig på det sättet att de kollektivavtalslösa företagen genomgående präglats av oschyssta arbetsvillkor. Så är dock inte fallet. Påtagligt ofta erbjuder de tvärtom bättre villkor.
  • Så kallad utstationerad arbetskraft undantas från de nya regelverken i förslaget. Regeringen vill alltså ställa högre krav på ett företag som anlitar svensk arbetskraft jämfört med ett som anlitar utländsk. Detta skapar naturligtvis incitament för företagen att rekrytera just utstationerad arbetskraft, eftersom det ger en konkurrensfördel. En sådan ordning är ingenting mindre än regelrätt diskriminering av svenska löntagare.
  • Förslaget medför kraftig fördyring för all upphandling och notan hamnar hos skattebetalarna. Konkurrensen kommer att minska avsevärt och regelkrånglet kommer att öka. I princip är det bara de riktigt stora kommunerna som har kompetensen att bedöma hur en upphandling ska gå till med det nya regelverket. De mindre kommunerna skulle behöva tillföras resurser för att överhuvudtaget kunna efterleva regelverket.
  • I propositionen har regeringen valt att öppna för möjligheten att den upphandlade myndigheten ska kunna ställa krav på den demografiska sammansättningen hos leverantörens arbetskraft. Man talar i det här sammanhanget om ”missgynnade personer” men definierar inte vilka dessa är. I samma kontext talar man
    om ”yrkesmässig integration”, vilket kanske insinuerar en ambition om att den upphandlande myndigheten ska ha möjlighet att ställa krav på att en viss andel av leverantörens arbetskraft har någon typ av utländsk bakgrund. Kommunerna står för omkring 70 procent av all upphandling i dag. Situationen kan alltså uppstå att ett företag vinner en upphandling i en kommun, men utesluts redan på förhand i motsvarande upphandling i en grannkommun.

Det är synnerligen olämpligt att Socialdemokraterna vill använda lagen om offentlig upphandling som arena för att experimentera med en utdaterad och obsolet ams-politik. Våra offentliga myndigheter representerar skattebetalarna och ska tillvarata deras intressen genom att förhålla sig till pris och kvalitet, ingenting annat.

Myndigheterna i allmänhet och Skatteverket samt de rättsvårdande myndigheterna i synnerhet måste fokusera mer på det regelrätta fusket. Leverantörer bör också göras ansvariga för sina direkta underleverantörer. En underleverantörs brott mot villkoren i en upphandling behöver bli kännbart även för huvudentreprenören.

Undantag för detta måste givetvis medges, exempelvis om en kommun upphandlar livsmedel och slutleverantören är en enskild bonde, som av naturliga skäl inte kan leva upp till alla delar av semesterlagen eller arbetstidslagen.

Själva principen om huvudentreprenörsansvar hade emellertid fungerat som lösning på flera av de problem som nu förekommer med anledning av att vissa företag i dag kan erbjuda mycket låga priser vid anbudsförfaranden genom att anlita oschyssta underleverantörer.

 

Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson (SD)

Tyck till