ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Emissionsbomb hotar företagen

  • Vinsttaket skulle bland annat slå mot vårdföretaget Attendo och skolbolaget Academedia. Foto: TT

Välfärdsutredningens egen expert, ekonomiforskaren Joachim Landström, varnar för att börsbolag som Attendo och Academedia kan tvingas till nyemissioner i mångmiljardklassen om vinsttaket blir verklighet.
”Det blir en väldigt kraftig chock för vissa företag”, säger han till Di.

Välfärdsbolagen föll tungt på Stockholmbörsen på onsdagen efter förnyad rädsla för regeringens välfärdsutredning, som leds av Ilmar Reepalu och siktar in sig på det som regeringen kallar ”vinstjakten”.

Placerarnas välfärdsflykt inleddes med att SVT gick ut med nyheten att utredningens huvudspår är att införa ett vinsttak, där välfärdsföretagens rörelseresultat inte får överstiga 8 procent, plus inflation, av investerat kapital.

Modellen är framtagen av Joachim Landström, filosofie doktor och ekonomiforskare vid Uppsala universitet. Han uppger för Di att gränsvärdet 8 procent kommer ur hans uppskattning av välfärdsbranschens viktade och genomsnittliga kapitalkostnad, WACC, om 10 procent nominellt.

Men Joachim Landström tycker själv att det föreslagna vinsttaget är för lågt.

”Ja, det behöver egentligen ligga högre”, säger han.

Detta eftersom taket enbart utgår från kapitalkostnaden och inte tar hänsyn exempelvis värdeskapande investeringar i företagen, vilket Joachim Landström tycker att det borde. Men var taket borde ligga kan han svara på.

”Det vet jag inte eftersom jag inte har fått möjlighet att utreda det. Jag menade att det här behövde utredas, men i tilläggsdirektivet som jag fick tog man bort det och sa att det är vi inte intresserade av.”

Att det föreslagna vinsttaget är satt så lågt som 8 procent innebär att Joachim Landström förutspår dramatiska konsekvenser om det införs. I sin rapport till välfärdsutredningen påpekar han att stora välfärdsföretag riskerar likvidation om det föreslagna vinsttaket införs.

”Det här kommer att vara en väldigt kraftig chock för vissa företag. Jag har varnat för det, och för att minska likvidationsrisken är det rimligt att det här genomförs gradvis så att företagen hinner anpassa sina balansräkningar”, säger Joachim Landström.

Hårdast skulle vinsttaket slå mot de välfärdsföretag som har vuxit genom förvärv och därmed byggt upp stora goodwillposter i balansräkningarna.

”Om företagen har räknat med en WACC som är högre än 10 procent kommer en sådan här vinstreglering att sänka deras intjäningsförmåga till ungefär 10 procent, vilket gör att de troligen tvingas till väldigt stora goodwillnedskrivningar. Om de dessutom har en goodwill som är större än det egna kapitalet kommer de att bli konkursmässiga, eller tvingas till nyemissioner.”

Vilka företag syftar du på?
”Ambea, Attendo, Frösunda Omsorg och Academedia är exempel på företag som är illa ute.”

I sin rapport har Joachim Landström även gjort effektberäkningar för elva större välfärdsbolag. Slutsatsen är att dessa skulle tvingas till nyemissioner på totalt 13,8 miljarder kronor om deras goodwillposter skrevs ned till noll som en konsekvens av vinsttaket (se grafik).

Samtidigt skulle flera bolag tvingas minska rörelseresultaten kraftigt.

Flera välfärdsbolag uttryckte i går skarp kritik mot det föreslagna vinsttaket. Fredrik Gren, vd för vårdkoncernen Ambea med riskkapitalbolagen Tritons och KKR:s fonder som ägare, instämmer i Joachim Landström varning att förslaget medför en risk för likvidering av stora bolag.

”Det här innebär de facto att man tar bort möjligheten att bedriva privat verksamhet inom vård och omsorg”, säger han.

Han tycker även att det är fel att vinsttaket helt och hållet utgår från kapitalkostnaden.

”Man utgår ifrån att kapital är den stora insatsvaran och att man ska få ha en avkastning på sitt kapital på 8 procent. Men det här är inte en skogsindustri utan en tjänsteindustri”, säger Fredrik Gren. 

”Vår balansräkning består inte av skog eller maskiner eller kapital utan i kunskap, vetskap om hur man bedriver omsorg av god kvalitet. Det är andra värden där den stora insatsen är arbetsinsatser och kompetens.”

I Joachim Landströms rapport påstås det att Ambea kan tvingas banta sitt rörelseresultat med nästan 200 Mkr om vinsttaket införs och all goodwill måste skrivas ned. Men Fredrik Gren ställer sig frågande till beräkningarna.

”Man har räknat in vår finska verksamhet och den del av vår omsättning som rör privata kunder som köper företagshälsovård”, säger han.

På omsorgsbolaget Frösunda, som sedan 2010 ägs av riskkapitalbolaget HG Capital, upprörs vd:n Susanne Sidén av slutsatserna i välfärdsutredningens expertrapport.

”Genom den här typen av reglering skrämmer man bort potentiella investerare. Man höjer inte heller kvaliteten i verksamheten genom detta”, säger hon.

Även Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Stockholm som tidigare har analyserat direktiven till välfärdsutredningen på uppdrag av Svenskt Näringsliv, dömer ut förslaget.

”Det här kommer aldrig att fungera i praktiken”, säger han.

”Går man vidare med förslaget är det en inskränkning på den privata egendomen. Regleringen blir av konfiskatorisk natur och strider mot såväl svensk rätt som EU-rätt. Staten skulle behöva kompensera för den förlust som den enskilde får.”

Vidare kritiserar han den föreslagna vinstregleringsmodellen för att vara för statisk. Den tar inte hänsyn till ändrade förutsättningar för bolagen, såsom ökade kvalitetskrav. Det skulle därmed leda till att man skulle behöva uppdatera det maximalt tillåtna vinstmåttet från år till år.

”Det här skulle bli en gissningslek varje år för företagen. Måttet lämpar sig inte för en reglering av denna sort”, säger han.

Tyck till