Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Lyft upp kunskap i läroplanen

  • SAMTALSPARTNER. Rätten att påverka har kommit att uppfattas som rätten att förhandla med läraren och har kraftigt ökat antalet e-post och telefonsamtal från föräldrarna, skriver Inger Enkvist.

I dagarna kommer många av landets unga tillbaka till skolan efter sommarlovet. Läroplanens krav på lärare är inte av intellektuell art utan det betonas att lärarna ska stödja eleverna socialt och att skolorna ska fungera organisatoriskt, skriver professor emerita Inger Enkvist.

Det klagas över sjunkande resultat i svensk skola, men har politikerna gett skolan ett tydligt kunskapsuppdrag och hur tänker man sig att verksamheten ska ledas?

Läroplan för grundskolan, Lgr 11, reviderad 2015, antogs under alliansregeringen, men trots förbättringar jämfört med tidigare läroplaner påminner olika formuleringar i läroplanens allmänna del om antiauktoritära strömningar från 1960- och 1970-talen.

Det talas om kunskapsmål, men när det gäller elevers rättigheter handlar det inte om elevers rätt till utmärkt undervisning och goda kunskaper utan om deras rätt till inflytande inom en förutbestämd ram:

”Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i arbetslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”

Den sammanhållna grundskolan erbjuder inte något annat val än möjligheten att välja ett språk på högstadiet, men formuleringen ger intryck av nästan obegränsade valmöjligheter. Texten måste tolkas som att man förordar samma pedagogiska modell som gällt sedan grundskolan infördes på 1960-talet, där läraren inom den obligatoriska undervisningen ska erbjuda alternativ och vara en organisatör av elevernas självverksamhet.

Det finns dock inte något bevis för att inlärning blir bättre av den här typen av rätt till medbestämmande utan tvärtom, vilket understryks exempelvis av den respekterade och ofta citerade pedagogen John Hattie.

Speciellt i ämnet matematik har det blivit vanligt i Sverige att lärare låter eleverna arbeta på egen hand, bland annat därför att eleverna brukar befinna sig på helt olika nivå. De internationella jämförelserna har dock visat att Sverige har sjunkit extra mycket just i matematik. Läroplanen fortsätter:

”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.”

Dessutom har också föräldrarna rätt till inflytande. Skolan ska nämligen ”samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet”. Det låter trevligt, öppet och demokratiskt, men varför skulle någon utbilda sig till lärare, om elever och föräldrar förstår lika bra som lärare hur skolarbete ska bedrivas?

Olika föräldrar och elever i en och samma klass kan dessutom ha helt olika önskemål, och hur gör läraren då? Vissa kan exempelvis kräva läxfrihet och andra att undervisningen har mer innehåll, för att ta ett ofta förekommande fall. Det går inte att vara alla till lags, och läraren får ägna sin energi åt att jämka samman olika önskemål.

Läroplanens krav på lärare är inte av intellektuell art, och det talas inte om att de ska använda sina kunskaper och färdigheter för att inspirera eleverna i deras inlärning utan det betonas att lärarna ska stödja eleverna socialt och att skolorna ska fungera organisatoriskt.

I en uppräkning av allt lärare ska göra är det mest anmärkningsvärda det som inte finns med. Det står inte högst upp som prioriterad uppgift ”förmedla kunskap” eller något liknande. Synen på lärare är social, och lärares uppgift är att stödja elever som tänks utveckla sig själva.

Skyldigheten att diskutera undervisningens uppläggning med elever och föräldrar har bland annat lett till att läraryrket har fått ett ökat inslag av dokumentation. Eftersom elever och föräldrar har rätt till inflytande, måste allt som lärare och elever gör redovisas och finnas tillgängligt skriftligt.

Rätten att påverka har kommit att uppfattas som rätten att förhandla med läraren och har kraftigt ökat antalet e-post och telefonsamtal från föräldrarna. När vi diskuterar varför läraryrket sjunkit i attraktivitet och prestige, har vi här en del av förklaringen.

Kan en skola med bra resultat och nöjda elever strunta i läroplanen? Nej, eftersom den riskerar att kritiseras av skolinspektionen som grundar sin bedömning på läroplanen och lägger väl så stor vikt vid arbetsformer och medbestämmande som vid inlärningsresultat.

Dagens läroplan har som ideal en ”förhandlande” och ”stödjande” skola, inte en skola med höga kunskapsresultat. Vill vi rikta in skolan mot bättre studieresultat måste vi ändra läroplanen.

Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet. Aktuell med boken ”Svenska skolreformer 1962–1985 och personerna bakom dem”.

Tyck till