ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

"Välkommen väckarklocka för Europa"

  • BREXITPANEL. Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, Eva Sjögren, direktör på Svenska institutet för Europapolitiska studier, och Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom på Stockholms Handelskammare.

Världen står på helspänn när Storbritannien på torsdag ska säga sitt om landets EU-medlemskap.
Di:s expertpanel är överens om att den historiska omröstningen kommer bli en riktig nagelbitare, men åsikterna går isär om vad som väntar om britterna faktiskt väljer att lämna.

Med bara dagar kvar tills resultatet av Storbritanniens EU-val offentliggörs svänger pundkursen och Londonbörsen i takt med opinionsmätningarna.

Di har samlat tre svenska experter; Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom på Stockholms Handelskammare; Eva Sjögren, direktör på Svenska institutet för Europapolitiska studier, SIEPS, och Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, för att prata om de politiska och ekonomiska effekterna av torsdagens folkomröstning.

Snart vet vi om britterna röstar för att stanna eller gå ur EU – vad tror ni om resultatet?
”Jag är förvånad över att lämna-sidan har vunnit så mycket mark. Men det kan också påverka valresultatet om det mobiliserar fler väljare som vill stanna att gå och rösta. Det gäller till exempel ungdomar där stödet för att stanna är betydligt större än hos äldre väljare”, säger Eva Sjögren (ES) som före SIEPS ansvarade för EU-frågor på Näringsdepartementet.

”Jag tror att britterna röstar för att stanna och jag hoppas på att många unga röstar eftersom det handlar om deras framtid”, säger Robert Bergqvist (RB). Han lägger till att SEB har satt sannolikheten för att britterna stannar till 65 procent, 25 procent för att det blir en liten övervikt för utträde som inte stänger dörren till nya omförhandlingar och 10 procent för otvetydigt nej till EU.

”Det är tydligt att risken för ett utträde, en brexit, har underskattats under våren”, menar Andreas Hatzigeorgiou (AH) vars handelskammare har cirka 2 000 medlemsföretag där många är knutna till Storbritannien.

”Klart är att valet blir en nagelbitare.”

Vilka faktorer kommer tippa vågen åt endera sidan?
AH: ”Kampanjen och dialogen har blivit mer känslostyrd och precis som inför USA:s presidentval har det kommit att handla om folket mot etablissemanget. Brexitanhängarna har varit bättre än bremainsidan på att slänga sig med känsloargument och det gynnar dem.”

ES: ”Forskningen visar att folkomröstningar ofta handlar om mer än den fråga som står på valsedeln. I Storbritannien finns de omförhandlade EU-villkoren från i våras knappt med i debatten. I stället är det motviljan mot överheten i Bryssel och mot den sittande regeringen som står i fokus. Risken är därför att när etablissemanget dundrar fram och säger att folket ska rösta för att stanna så blir effekten den motsatta.”

RB: ”Egentligen visar det att EU-frågan är för stor för att avgöras i en folkomröstning. Den har så många dimensioner och den påverkas så mycket av den kortsiktiga utvecklingen, bland annat av att 75 procent av britterna tycker att immigrationen har varit för stor samtidigt som Europa utmanas av flyktingkrisen.”

Vad betyder det om britterna röstar för att gå ur?
AH: ”Våra medlemsföretag är definitivt oroliga för vad det kommer att innebära för deras exportmöjligheter. Och då handlar det inte om att tullarna skulle höjas i ett slag utan om vad ett utträde innebär för olika EU-gemensamma regler och produktstandard.”

RB: ”I takt med att oddsen för en brexit har sjunkit har jag fått frågor om kommersiella risker, finansiella risker och kreditrisker. Men effekterna kommer att handla mer om politik än om ekonomi. De flesta företag vet ungefär hur de ska hantera valutaoro och när det gäller handeln väntar en anpassningsperiod på åtminstone två år innan utträdet blir verklighet. Utträdet kommer vara en evolutionsprocess, ingen revolutionsprocess.”

ES: ”Samtidigt innebär ett utträde en anpassningsperiod till det okända och det måste väl vara negativt för ekonomin? Det här är politiska frågor som får ekonomiska konsekvenser och de blir mer negativa ju längre bort från EU som Storbritannien hamnar.”

Hur skulle ett utträde påverka Sverige?
ES: ”För svensk del är det klart bättre om Storbritannien är kvar, inte minst eftersom gruppen länder som är med i EU men står utanför euron blir starkare då. Jag tror inte att det politiska trycket på Sverige att gå med i valutaunionen kommer att öka, men vi förlorar en viktig allierad i gruppen länder utanför eurozonen.”

RB: ”Storbritannien har varit en välkommen, balanserande motvikt till det tysk-franska samarbetet inom EU. Jag är rädd att om vi tappar Storbritannien får vi ett stelare och mindre förändringsbenäget Europa och det betyder i förlängningen sämre exportmöjligheter för Sverige. Jag bedömer att många kortsiktigt är frestade att överdriva de ekonomiska effekterna av brexit, men de underskattar samtidigt de politiska utmaningarna på längre sikt.”

AH: ”Det är farligt för Sverige att agera passivt. Den svenska regeringen borde redan vara förberedd på att plocka russinen ur EU-kakan om Storbritannien lämnar, annars kommer någon annan att göra det. Det gäller till exempel den nya patentdomstolen som är under uppbyggnad där läkemedelsdelen har blivit tilldelad Storbritannien. Om britterna lämnar borde Sverige redan på midsommarafton signalera intresse att ta sig an den.”

Ska Sverige vara kvar i EU om Storbritannien går ur?
AH: ”Absolut ska Sverige vara kvar. Små öppna ekonomier tjänar på samarbete över gränserna och Sverige är mycket starkare inom EU än utanför. De som har jobbat med internationella förhandlingar vet att Sverige boxas över sin viktklass när det gäller att få igenom beslut i Bryssel.”

ES: ”Om Storbritannien lämnar borde diskussionen i Sverige handla om vilket EU vi vill se framöver snarare än en diskussion om Sverige ska gå ur eller inte. Det är också så att den svenska EU-opinionen under våra dryga 20 år som medlem, med några undantag, har varit stigande positiv.”

RB: ”Jag tycker det är lite fegt att lämna gruppen, det är bättre att vara med och påverka. Det ser ut som att de större EU-länderna har blivit mer ödmjuka gentemot de mindre. I så fall ökar Sveriges chanser att påverka vart unionen tar vägen. Intressant nog vill också många svenskar, 38 procent enligt en undersökning som SEB gjorde under våren, hellre införa euron än lämna EU om de måste välja. Trots att det finns kritik mot EU så finns det alltså stöd för den här organisationen.”

Vad skulle Storbritannien ha för förutsättningar utanför EU?
ES: ”Problemet är att ingen som förespråkar att lämna kan förklara vad som väntar Storbritannien vid ett utträde. Full nationell suveränitet och samtidigt fullt tillträde till EU:s inre marknad är helt enkelt inte möjligt. Börjar man talla på unionens fyra friheter och det regelverk som får dem att fungera blir det svårt att hålla ihop unionens fundament.”

AH: ”Blir det en övervikt mot brexit kommer hela EU ställa in sig på att bevara det som bevaras kan. För att hålla ihop unionen kommer Bryssel att vilja kapa döda grenar och Storbritannien är en sådan. Att minska risken för att andra länder ska vilja lämna på sikt kommer att vara viktigare än att få ett bra handelsavtal med Storbritannien.”

RB: ”Jag håller inte med, det ligger i allas intresse att man löser detta så bra som möjligt. Man ska inte glömma att de politiska vindarna i Europa i dag blåser mot mer självständighet och mer oberoende. Om man fryser ut Storbritannien kommer det att bli en reaktion i andra länder som slår tillbaka mot EU självt. Jag tror att man överdriver risken för utfrysning av britterna.”

AH: ”Jag tror inte heller att EU fryser ut Storbritannien offentligt. Men så sent som under finanskrisen 2008 ville Frankrike införa tullar för att minska importen från Storbritannien. Lämnar Storbritannien EU finns inte de inbyggda mekanismerna för att motverka sådant. Franska och tyska biltillverkare kommer att lobba för att försvåra för brittiska biltillverkare, till exempel.”

RB: ”Eftersom omröstningen är rådgivande har det brittiska parlamentet uppgiften att fatta det slutliga beslutet om utträde. Och parlamentet är EU-vänligt. Det borde finnas en kompromissvilja både där och i Bryssel som i bästa fall kan dämpa skadan av brexit.”

Betyder det att det kan bli ett mittemellan-alternativ, där Storbritannien stannar kvar trots att lämnasidan vinner valet?
AH: ”Att inte lyssna på folkets vilja, även om marginalen är knapp, tror jag skulle kosta mer än det smakar.”

ES: ”Premiärministern, David Cameron, har lovat att följa folkomröstningen och av det följer rimligen att ett brexitresultat landar i en ansökan om utträde. Hur Storbritanniens relation ser ut med EU därefter är en annan fråga. Där är det möjligt att utfallet i folkomröstningen, det vill säga om det blir mycket jämnt, kan påverka Storbritanniens förhandlingsposition.”

RB: ”Brexitomröstningen är en väckarklocka som visar att Europasamarbetet behöver ändras. Och med ett annat EU kan den brittiska relationen till unionen också se annorlunda ut. En liten övervikt för att lämna tror jag kommer att öppna upp för en ny omförhandling av det avtal som britterna fick till stånd under våren. Vi har sett i Frankrike, Danmark, Nederländerna att man kan ta sådana här frågor ett varv till.”

Kan EU överleva om det ändå blir ett brittiskt utträde?
RB: ”För att EU ska överleva behöver unionen återigen bli mer förändringsbenägen och mer lyhörd för de politiska strömningar som finns. Till unionens försvar finns att den precis kommer från den värsta ekonomiska krisen sedan depressionen. Sådana kriser går ofta i tre etapper: det börjar med en finansiell kris och den fortsätter som en ekonomisk kris som sedan leder till en politisk kris.”

ES: ”Jag tror att EU kan överleva. Det finns mycket som EU bidragit med som vi tar för givet, till exempel när det gäller den fria rörligheten som skapar möjligheter som vi inte ens tänker på att det är EU:s förtjänst. Men det har blivit en sjuka hos nationella politiker att ta åt sig äran när det går bra och skylla på Bryssel när det går dåligt. Det är ett politiskt ansvar hur man för debatten på hemmaplan.”

AH: ”Alla grandiosa politiska projekt, vilket EU ändå är, kräver ett starkt politiskt ledarskap. EU i dag behöver en mer tydlig person och en visionär som kan leda unionen. Tysklands Angela Merkel skulle kunna vara en sådan. Det måste vara någon från ett land vars EU-solidaritet är inbyggd i dess DNA.”

Vad innebär det för EU:s framtid?
ES: ”Ett problem som politikerna har att hantera är avvägningen mellan ökad nationalism och samtidigt behovet av samarbete. Det som många människor är rädda för nu – som ökad migration, klimatfrågan och globaliseringens konsekvenser bara för att nämna några – skulle behöva mer samarbete inom EU snarare än mindre. I en framtidsdiskussion om EU-samarbetet som jag tror är oundviklig oavsett resultatet i den brittiska folkomröstningen så behöver en diskussion föras om vilka problem som bäst löses gemensamt och vilka som bäst löses nationellt.”

RB: ”Om ett ändrat EU leder till ett samarbete som är lite lösare i kanterna så väcker det frågan om huruvida vi har samma garantier som tidigare för eurosamarbetet. Där är jag orolig för att nya eurokriser kommer tillbaka. Vi är inte lika finansiellt sårbara som för ett par år sedan men frågan är ändå om tyskar och fransmän kommer att vilja ställa upp för att stötta italienare till exempel.”

AH: ”En sådan upprepning av eurokrisen har potential att ge en riktig smäll när det samtidigt finns gott om krut i durken i form av svaga tillväxtländer och en dämpad global ekonomi överlag samtidigt som den ekonomiska politiken redan kör på sista varvet.”

Vad händer om britterna ändå röstar för att stanna i EU?
RB: ”Europa närmar sig ett vägskäl där brexitomröstningen är en välkommen väckarklocka. Och hade det inte varit brexitfrågan kunde det vara något annat. Nu är anden ute ur flaskan och brexit har kommit för att stanna. De stora frågorna om vart Europa och EU på väg finns kvar.”

ES: ”Oavsett om det blir brexit eller bremain så är bollen satt i rullning och en diskussion om framtiden måste ta fart. EU är satt under press av den allmänna skepsisen mot politikens förmåga att svara upp mot de utmaningar som samhället står inför.”

Foto:

Tyck till