ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Striden om dina pengar sker digitalt

  • FRÄMSTA FRAMGÅNGSEXEMPLET. Sebastian Siemiatkowski, medgrundare och vd för Klarna. som på tio år har nått en omsättning på nästan 3 miljarder kronor. Foto: Amanda Lindgren

  • FRÄMSTA FRAMGÅNGSEXEMPLET. Sebastian Siemiatkowski, medgrundare och vd för Klarna. som på tio år har nått en omsättning på nästan 3 miljarder kronor. Foto: Amanda Lindgren

  • SPÅR SJUNKANDE BANKMARGINALER. Fredrik Rosengren ansvarar för företagsinkubatorn Stings fintechverksamhet. Foto: Amanda Lindgren

  • HAR MEDLEMMAR. Toborrow, med vd:n Sofie Lundström, har runt 4  000 medlemmar, varav cirka 1  500 har lånat ut totalt drygt 33 miljoner kronor. Foto: Amanda Lindgren

  • PÅ HEMMAPLAN. Privatekonomitjänsten Dreams vd Henrik Rosvall har en bakgrund bland annat som marknadschef för Avanza. Foto: Amanda Lindgren

  • HAR KOLL PÅ ROBOTARNA. David Sonnek är chef för SEB Venture Capital och följer utvecklingen inom artartificiell intelligens noga. Foto: Amanda Lindgren

  • TRIO. ”Startupföretag får hitta möjligheter där bankerna är långsamma, eller samarbeta med dem”, säger Henrik Hjelte, vd för Chromaway (i mitten). Här med Jörgen Modin och Ludvig Öberg. Foto: Amanda Lindgren

  • Robin Teigland, professor på Handelshögskolan. Foto: Oskar Omne

Handel, resor, musik, film, tv, taxi och medier – bransch efter bransch har utmanats av nystartade företag med internet som främsta vapen.
Nu riktas entreprenörernas blickar mot storbankernas guldglittrande borgar, som inte längre ser så ointagliga ut.
Di Dimension granskar utmanarnas försök att locka över kunderna och ta del av bankvärldens mångmiljardvinster.

Det var tre nervösa studenter som tog plats i  Handelshögskolans aula en höstdag i  Stockholm 2005. Framför dem satt en jury med några av svenskt näringslivs allra mest kända finansmän. En av dem var Marcus Wallenberg, då färsk ordförande för banken SEB, som hans anfader AO Wallenberg hade grundat knappt 150 år tidigare.

Trion berättade hur de ville lansera en ny betallösning för näthandel. Juryn sågade den.

”Det där kommer bankerna att göra, ni kommer aldrig att lyckas”, var beskedet till trion som skulle komma att starta Klarna.

Dagens banksystem kan spåras tillbaka till medeltiden. Handelsstaden Florens guldmynt, florinen, bäddade för finansfamiljerna Bardi och Peruzzi, som bland annat erbjöd sina kunder checkliknande tjänster.

1657 öppnade Johan Palmstruch Stockholms Banco vid nuvarande kanslihuset i Stockholm. Banken växlade mynt och erbjöd insättning på räntelös checkräkning med en uttagsavgift på 1 procent. Avdelningen Lähnebanco erbjöd in- och utlåning.

Sedan dess har det inte hänt så mycket med bankernas affärsmodeller, i alla fall inte om du frågar de entreprenörer som nu har siktet inställt på bankerna. Pengar flyttas från en part till en annan mot en avgift – en rätt rak och väldigt lukrativ affärsmodell.

Bankerna och finansföretagens sammanlagda vinster är enorma (nästan 25.000 miljarder kronor) och på tidningen Forbes lista över världens största företag är fem av de sex i topp banker.

Enligt Investopedia har snittbanken en nettomarginal på cirka 18 procent.

Lönsamheten har lockat teknikbaserade utmanare till bankvärlden förr. Hösten 1994 köpte Microsoft bolaget Intuit som hade utvecklat privatekonomiska dataprogram. Mjukvarujättens tanke var att på sikt även sälja fonder och andra finansiella tjänster. Grundaren Bill Gates kallade bankerna för dinosaurier som inte nödvändigtvis behövdes i framtiden.

Samtidigt utmanades bankerna inom aktiehandel. I USA skördade E-trade, med rötterna i Silicon Valley, framgångar. Etrade och Intuit kan ses som några av de första bolagen inom fintech, financial technology.

I Sverige bildades 1996 Nordnet och 1999 Avanza. Nätmäklarna skapade delvis en ny marknad som inte direkt naggade de etablerade bankernas kaka i kanten. Det tänker däremot dagens tusentals unga -utmanare göra.

UTMANING 1: BETALNING

I år, elva år efter sågningen på Handelshögskolan sitter Sebastian Siemiatkowski på Klarnas kontor i Stockholm, där cirka 800 personer arbetar. Han får ett mejl.

Det är inte från Marcus Wallenberg. Men däremot SEB:s vd Annika Falkengren. Hon undrar om han kan tänka sig att komma till banken och prata för personalen där – berätta lite om hur han tänker.

När Di Dimension träffar Sebastian Siemiatkowski bär han en munktröja. Tanken går till en annan entreprenör som skulle revolutionera världen med digital teknik: it-konsulten Framfabs Jonas Birgersson som vid millennieskiftet stack ut bland andra direktörer med sin orangefärgade fleecetröja.

Skillnaden är att Sebastian Siemiatkowski har lyckats bygga ett av världens hetaste fintechbolag, värt cirka 19 miljarder kronor. I fjol omsatte Klarna 2,8 miljarder kronor.

Klarna tjänar pengar genom att ta en procentsats av de köp som görs hos de cirka 65 000 handlare som är anslutna till bolagets betalsystem. Stockholmsbolaget tjänar även pengar när konsumenter handlar på kredit.

Att Klarna är ett av de mest framgångsrika fintechbolagen är i linje med den internationella utvecklingen. De mest framgångsrika inbrytningarna har varit kopplade till betalningar, ofta inom e-handel. I USA heter det mest kända bolaget Paypal, i Kina Alipay, som är en del av e-handelsjätten Alibaba.

”Vi har en grupp nya företag som gör det enklare ta betalt på webben. Det är en enorm kaka”, säger Fredrik Rosengren, entreprenör och ansvarig för företagsinkubatorn Stings fintechverksamhet.

Ännu större är kakan av betalningar i  fysiska butiker. Här försöker sökjätten Google, it-företaget Apple och mobilföretag som Samsung göra inbrytningar. Just mobilbetalningar är utmanande.

I Sverige har tjänster som Swedbanks nu nedlagda Bart och teleoperatörernas Wywallet haft problem att få upp volymer, påpekar docent Niklas Arvidsson som forskar på mobila betalningar på KTH.

När Seamless för några år sedan lanserade sin mobiltjänst Seqr utmanade betaltjänstbolaget kreditkortsföretagen. Men tjänsten sjösattes utan att kunderna kunde koppla ett bankkonto till Seqr-appen. Seamless tvingades skicka ut fakturor till kunder som hade betalat med appen på Hemköp och andra handlare.

”Bankerna ville inte släppa in oss”, säger vd:n Peter Fredell.

Mobiltjänsterna Apple Pay och Android Pay har kreditkort i botten, vilket öppnar i  stort sett hela världen.

”Men det innebär också en trade off: de tvingas dela med sig av betalavgiften till kortföretagen”, säger Fredrik Rosengren.

Amerikanska Square och svenska Izettle har med små smidiga kortläsare gjort att vem som helst kan ta emot kortbetalningar.

Det är enorma belopp som lockar. Bankernas intäkter från betalningar som helhet ökar stadigt, 2014 uppgick de till 14 000 miljarder kronor, enligt McKinsey. Transaktionerna motsvarar 40 procent av bankernas totala intäkter.

Var tionde icke-kontant betalning sker i dag utanför de traditionella bankernas betalningssystem. Effektivare och billigare tjänster driver på utvecklingen. Enligt Världsbanken kostar överföringar mellan konton i olika länder i snitt 10 procent via banker och bara 6 procent via nätbaserade tjänster.

Bankerna har svarat på konkurrensen. Tre år efter Klarnas start lanserade bankerna e-handelstjänsterna Verified by Visa och Secure Mastercard.

”Det minns många svenskar, eftersom de då blev tvungna att stoppa in kortet i en dosa och slå in lösenord. Det året var ett av de bästa tillväxtåren för Klarna. Folk tyckte det var så jobbigt att använda sina kort, så då började de använda Klarna i stället. Det misstaget kommer bankerna inte att göra om”, säger Sebastian Siemiatkowski.

2012 lanserade sex av Sveriges största banker Swish, en tjänst för överföringar mellan bankkonton. Den har nu cirka 4,2 miljoner användare. Under december i fjol ”swishades” 5,8 miljarder kronor.

Allt fler handlare använder tjänsten.

I Sverige pågår lite av ett krig inom nya betaltjänster där Swish, Klarna och Paypal slåss om kunderna.

Och konkurrensen inom EU kommer att öka, spår Niklas Arvidsson på KTH.

”EU vill ha en inre marknad för betalningstjänster och fler aktörer kommer att ta sig in på marknaden”, säger han.

Prispressen kommer att gynna kunder, men även handlare.

”En korttransaktion för 100 kronor kommer inte att kosta 2–3 kronor framöver. Är man till exempel e-handlare är marginalen allt. Om transaktionskostnaden sjunker från 3 procent till 1 procent har handlaren 20 procent mer marginal i slutänden. Så kommer utvecklingen även se ut inom lån, fondavgifter och andra områden. Bankernas marginaler kommer att sjunka”, säger Fredrik Rosengren.

Så varför utmanas de gamla bankerna så intensivt just nu?

Ny teknik, som bredband, smarta telefoner samt möjligheterna att snabbt bearbeta och analysera stora mängder data är några faktorer. Det har också blivit billigare att använda finansiella verktyg.

”För 20 år sedan hade jag kanske fått betala 1–10 miljarder kronor för en it-plattform om jag ville starta en nätbank. I dag kan jag hyra in mig på en plattform för 10 miljoner kronor. Allteftersom de tekniska kostnaderna faller blir affärscaset mer och mer intressant”, säger Sebastian Siemiatkowski.

Nya EU-regler öppnar också upp för fintechbolag som vill erbjuda tjänster kopplade till kundens bankkonto. Bankerna har varit ovilliga att släppa in tredjepartsaktörer så här långt. Men om kunden till exempel vill betala via en app ska kontot kunna kopplas till den.

En annan faktor är bilden av bankerna. Finanskriser och skandaler som Panamadokumenten solkar dem.

”Branschen verkar ineffektiv, har höga kostnader, den tyngs av intressekonflikter, är benägen att bete sig oetiskt och, inte minst, ha en förmåga att skapa enorma -kriser”, skrev Financial Times krönikör Martin Wolf tidigare i år.

Trots ny teknik kan transaktioner fortfarande ta dagar att genomföra. Utmanarna raljerar gärna över hur banker fortfarande kan använda sig av mjukvara från 1970-talet. Fintechbolagen tyngs inte av gamla, stelbenta it-system. Det gör dem mer snabbfotade och de kan ta kampen med en rejäl kostnadsfördel.

Ytterligare en faktor är att yngre generationer kan vara mer öppna för nya digitala finanstjänster. En undersökning som investmentbanken Goldman Sachs lät göra i fjol visade att 33 procent av unga tror sig klara sig utan en bank inom fem år.

Sammantaget har detta fått tusentals uppstickare att försöka ta en del av bankernas kaka. Och investerarna är med på noterna. De senaste fem åren har mer än 200 miljarder kronor investerats i fintech. Ingen annan sektor har attraherat lika mycket riskkapital, enligt Economist Intelligence Unit, EIU.

Ny teknik har öppnat en av bankernas mest lukrativa affärer.

UTMANING 2: LÅN

Med ny teknik kan även långivare och låntagare sammanföras via internet. De nya tjänsterna har i många fall försett konsumenter med billigare lån än vad de kunnat få hos bankerna. Störst i världen är amerikanska Lending Club.

Sedan starten för tio år sedan har bolaget varje år fördubblat lånestocken. Hittills har Lending Club förmedlat konsumentlån på totalt över 130 miljarder kronor. Bolaget gick under slutet av fjolåret med vinst och spår att försäljningen ska öka med 72 procent i år.

De nya aktörerna använder algoritmer för att automatisera låneprocesserna och kreditprövningen i så stor utsträckning som möjligt.

Eftersom de saknar traditionella insättningskonton blir de också alltmer kreativa för att hitta långivare. I allt större utsträckning söker de sig mot institutioner och lån förpackas i värdepapper. Amerikanska SoFi, specialiserat på studentlån, har startat en egen hedgefond som kommer att köpa både egna och konkurrenters lån.

Flera av bolagen har tagit in enorma belopp. När en japansk mobiloperatör i fjol stoppade in över 8 miljarder kronor i SoFi värderades bolaget till 33 miljarder kronor.

Men varningslamporna har börjat blinka. Lending Clubs aktie har rasat på börsen. Investerare är oroliga för hur de nya lånebolagen klarar sämre konjunktur och stigande räntor.

I Sverige finns aktörer som Lendify, Sparlån, Savelend och Lendlink. Med undantag för Gävlebaserade Savelend är de baserade i Stockholm. I stadsdelen Östermalm närmare bestämt.

När internationella investerare, journalister och analytiker pratar fintech nämns ofta Stockholm i samma andetag som Silicon Valley, New York, London, Sydney och Amsterdam.

I Europa är det bara de Londonbaserade fintechbolagen som sammantaget tar in mer pengar från investerare.

I fjol tog Stockholms fintechbolag in cirka 800 miljoner kronor, enligt statistik sammanställd av Handelshögskolan. Izettle tog visserligen två tredjedelar av pengarna, men bredden blir allt större.

Från 2013 ökade antalet fintechbolag baserade i Stockholm från 70 till 100. Tillsammans omsatte de i fjol nästan 120 miljarder kronor och sysselsatte över 5 800 personer.

”Fintechsektorn i Stockholm växer -otroligt snabbt. Det är inte så konstigt med tanke på vår historia inom bank och handel. Vi är väldigt framgångsrika när det gäller att integrera ny teknik i finans-ektorn”, sa Robin Teigland, professor i  företagsekonomi med fokus på strategi och digitalisering vid Handelshögskolan i Stockholm, till Di Digital när siffrorna presenterades.

En sedan länge avreglerad finansmarknad, utländska direktinvesteringar samt hög mobil- och internetpenetration pekas ut som nycklar när forskarna ska förklara varför Stockholm har blivit en av världens hetaste fintechstäder.

Fredrik Rosengren pekar på det han kallar för Björn Borg-effekten, som syftar på -stjärnans betydelse för svensk tennis.

”Klarna och Izettle har banat väg för nya fintechbolag i Stockholm. Och när bolag som spelutvecklaren King säljs kommer pengar loss. Vi får nya affärsänglar som vill investera i nya bolag. Dessutom har vi många fantastiska, tänkande ingenjörer”, säger han.

Av de 64 bolag som i fjol sökte till Stings fintechprogram hade 80 procent av dem minst en teammedlem som i fem till tio år arbetat inom bank och finans.

”De kan branschen och regelverket. Det är inte alltid fallet om du klurat på en app om till exempel välmående. Ska jag utmana finansbolag måste jag nästan själv ha upplevt branschens problem”, säger Fredrik Rosengren.

UTMANING 3: FÖRETAGSFINANSIERING

Fintechbolagen har inte nöjt sig med konsumentkrediter. De senaste åren har en uppsjö bolag bildats som sammanför entreprenörer och företagare med finansiärer.

På plattformar för crowdfunding, eller – som vi kallar det på svenska – gräsrotsfinansiering, kan vem som helst som har en idé presentera den och försöka övertyga investerare om att skjuta till pengar.

Först ut att använda internet för att skramla pengar var enligt BBC det brittiska bandet Marillions fans. 1997 samlade de ihop nästan en halv miljon kronor för att finansiera idolernas Nordamerikaturné.

2008 lanserades plattformen Indiegogo, som tar 5 procent av de investeringar som görs. Året därpå startade Kickstarter – det New Yorkbaserade företaget har sedan dess förmedlat finansiering till cirka 100 000 projekt till ett sammanlagt värde av över 16 miljarder kronor.

Svenska Fundedbyme, som startade 2011, kallar sig störst i Norden på crowdfunding och siktar nu på en börsnotering.

Det dyker nu också upp allt fler fintechbolag som vill förmedla lån till små och medelstora företag, en grupp som ofta beskrivs som negligerad av storbankerna. Och de använder nya metoder för att bedöma låntagarna.

Stockholmsbaserade Kameo analyserar bland annat e-postaktivitet, trafik till låntagarens hemsida, försäljningssiffror och hur bolaget syns i sociala medier. Vd:n Sebastian Harung har en bakgrund på Danske Bank och i styrelsen sitter bland andra Klarnas Nordenchef Anna Borg Sæther och den norska affärsängeln Bjørn Braaten, som var med från början och investerade i Avanza.

Låneprocessen automatiseras allt mer. I samma stadsdel som konsumentlåneföretagen i Stockholm, granne med finansmannen Ian Wachtmeister, har låneförmedlaren Toborrow just flyttat in.

Vd:n Sofie Lundström fick en chockartad start i finansbranschen. Tre dagar efter att hon skrivit på för sin första arbetsgivare efter studierna – Lehman Brothers – kraschade investmentbanken. Det blev Handelsbanken för henne i stället. Där upptäckte hon hur svårt småföretag hade att få lån.

Tillsammans med sina medgrundare och pengar från investerare som Bonnier, som även äger Dagens industri, har hon utvecklat en plattform där långivare kan lägga bud på lån till företag som via Toborrows sajt söker finansiering. När hela den önskade lånesumman är på plats knuffar nya budgivare med lägre räntekrav ut dem som har krävt högst ränta. När budgivningstiden är ute beräknar bolagets programvara snittränta, hur lånet fördelas och hur ränta och amortering ska fördelas. Sedan starten har 60 lån förmedlats och 13 har återbetalats.

Än så länge lyser kreditförlusterna med sin frånvaro.

Bolaget har i över ett år letat nya investerare. Förlusten under 2014 gjorde att halva det egna kapitalet försvann. Förlusterna har uppenbarligen fortsatt, för i slutet av 2015 var det risk för att det egna kapitalet skulle halveras.

Styrelsen skrev i december att Toborrow var i ”prompt behov av ytterligare finansiering”.

När så huvudägaren NFT Ventures vid årsskiftet sköt till 3 Mkr värderades bolaget till knappt 18 Mkr, en värdering som bara var en tredjedel så hög som vid föregående investeringsrunda. Kanske vågar investerare inte tro på visionen om att på sikt få in institutionellt kapital, som pensionsbolag, bland långivarna.

Sofie Lundström pekar på att det kapital branschkollegerna i USA nu förmedlar till privatpersoner till 70 procent kommer från institutioner.

”Vi vill att pensionskapitalet används där jobb skapas. Fyra av fem jobb skapas i små- och medelstora företag”, säger hon.

En annan utveckling i USA är dock oroande: investerarnas osäkerhet kring de nya långivarna har slagit även mot de som riktar in sig på företagslån. On Deck, ett av branschens flaggskepp, har på ett år tappat mer än 60 procent av sitt marknadsvärde.

I januari skulle Sofie Lundström resa till Hongkong tillsammans med bland andra finansmarknadsminister Per Bolund, för att där berätta om svensk fintech. Det blev ingen resa.

Den 15 december meddelade Finansinspektionen att företag som förmedlar så kallade peer-to-peer-lån till företag ska lyda under betaltjänstlagen. Det hade man inte förutsett och i väntan på svar på sin ansökan om tillstånd tvingades Toborrow hyra in sig hos branschkollegan Sparlån, som har ett sådant tillstånd. Bolagets fem anställda fick lägga det mesta andra åt sidan för att administrera flytten. I början av processen fick kunder inte ut sina pengar i tid.

Att Toborrow saknat rätt tillstånd lär knappast ha underlättat i jakten på nytt kapital. Vid denna upplagas pressläggning var FI inte klart med tillståndsärendet.

De regler och kapitalkrav som omgärdar finansbranschen ses som det största hindret för fintechbolag som vill utmana. Nordeas ordförande Björn Wahlroos formulerade det så här i en Di-intervju i  december:

”Reglering är jättebra för bankernas aktieägare. Den skärpta regleringens kanske viktigaste effekt på sikt är att den gör inträde på finansmarknaden nästan omöjligt.”

När Klarna etablerade sig i USA var fyra av de tio första anställda jurister. Sebastian Siemiatkowski är glad att Klarna startades före Lehmankraschen.

”Tyvärr har den regleringsiver som kom efter finanskrisen i viss mån stängt dörrar för fintechbolag. Det är mycket svårare att starta i dag. Det är väldigt beklagligt att regleringar hindrar konkurrensen”, säger han.

Många i finansbranschen pekar också på att bankkunderna är trögrörliga och att bolån låser dem till storbankerna. Sverige har fått mängder av nischbanker, men de fyra storas ställning har inte hotats.

Fintech är inte heller förskonat från skandaler. I höstas stod det klart att 44 Mkr i  klientmedel hade försvunnit från lånesajten Trustbuddy. Aktörer i branschen befarar att skandalen ska leda till att alla inom gräsrotsfinansiering dras över samma kam.

Henrik Rosvall, vd för spartjänsten Dreams, pekar på att fintechbolag saknar de stötdämpare som bankerna har.

”De har funnits i 100–200 år. Ta Roburskandalen, där det avslöjades hur Swedbanks fondbolag tog ut höga avgifter för fonder som för kunder presenterades som aktivt förvaltade, men mer eller mindre följde index – skulle den ha drabbat en ny spelare så hade den blåsts bort. Storbankerna har förtroende i väggarna – en stor skandal påverkar inte så mycket”, säger han.

UTMANING 4: BANKTJÄNSTER

Man får huka sig för att komma in genom dörren till Dreams vindskontor på Brunnsgatan i Stockholms finanskvarter. På ena sidan av dörren ligger en tom kartong från en kaffebryggare, på andra sidan en dataspelskonsol.

Dreams betalar omkring 2 500 kronor per kvadratmeter i hyra, hälften av vad det kostar rakt över gatan.

”Vår fastighetsvärd har entreprenörsbakgrund. Han tyckte att det var roligt med någon som utmanade bankerna”, säger Henrik Rosvall, som har en bakgrund bland annat som marknadschef för Avanza.

Med Dreams tjänst kan konsumenter spara till resor, renoveringar eller annat. Varje gång användaren sparar en slant, till exempel genom att äta medhavd lunch på jobbet, får han eller hon föra över pengar till sitt projektkonto. När Di Dimension träffar Henrik Rosvall ska tjänsten just släppas. Dittills har Dreams haft omkring 500 testanvändare. De sparar ofta tillsammans, främst till resor.

Dreams har inga bankkonton, företaget samarbetar med Ålandsbanken. Planen är att erbjuda kunderna lönekonto, bolån och automatiserade placeringstjänster. Senare i år lanseras fonder.

Det ska ske utan bankoktroj (banktillstånd). Idén var tillräckligt intressant för att bankveteraner som Kjell Hedman, tidigare vd för Landshypotek Bank, och SEB Fonders tidigare vd Cecilia Lager skulle investera i Dreams.

Nyligen fick Dreams också in fler namnkunniga investerare: Thomas Hartwig, en av spelföretaget Kings grundare, Lena Apler, som startat Collector Bank, samt Ted Nelson, en av toppcheferna på telefonboksbolaget Truecaller.

Det är slående hur få av de många nya fintechbolagen som tar ett helhetsgrepp på banktjänster och utmanar flera av de etablerade bankernas tjänster samtidigt. I  Storbritannien finns en appbaserad banktjänst kallad Atom.

Den kinesiska e-handelsjätten Alibaba har en bankliknande verksamhet riktad mot både småföretag och konsumenter: Ant Financial, med betaltjänst, digital plånbok (som kan användas både inom e-handel och i butiker), fond, lån samt kreditupplysning. Bolaget hanterar, enligt Citi, mer än tre gånger så stora betalströmmar som Paypal. Det värderas som 20 Klarna, i nivå med noterade taxitjänsten Uber. Nyckeln har varit tillgången till Alibabas 350 miljoner kunder.

Klarna har, enligt egna uppgifter, använts av drygt sex miljoner svenskar. Betalbolaget har ansökt om banktillstånd. Men Sebastian Siemiatkowski har inte tänkt utmana hela bankernas utbud.

”Inom vissa nischer ser jag att vi vill fortsätta att utveckla vårt erbjudande i Sverige och konkurrera ännu mer med bankerna. Men jag tror inte att vi kommer hålla på med bostadslån eller erbjuda lönekonton om några år”, säger han.

”Skulle min ambition vara att växa med 20 procent per år kanske jag kan hålla på trilskas runt med många tjänster. Men ambitionen är att det här bolaget på sikt ska bli ett nytt Ikea eller H&M och då måste jag våga avgränsa mig och titta globalt, för det är där de stora marknaderna finns”, säger Sebastian Siemiatkowski.

Henrik Rosvall utesluter inte rena e-banker, som har licens och bygger egna -system.

”Men det är väldigt kapitalkrävande. Det andra spåret är att samarbeta med bank för att komma åt kärntjänster, som att hålla kapitalet, riskhantering och regelefterlevnad. Sedan bygger vi system och står för kundupplevelsen och allt som har med kunden att göra”, säger han.

Nej, att attackera bankerna med kompletta erbjudanden är det inte många inom fintech som är intresserade av. Det är mest stick mot avgränsade tjänster.

”Lån, sparande, betalningar, bankerna utmanas av många spjut”, säger Fredrik Rosengren.

Sebastian Siemiatkowski lyfter fram de nya EU-reglerna som tillåter nya tjänster att koppla sig till bankkonton.

”Allt fler lär använda appar och tjänster som uppfyller olika specifika privatekonomiska behov på toppen av bankinfrastruktur. Så plötsligt loggar jag aldrig in på Nordea för att jag har 38 andra trevliga tjänster som löser en massa vardagsproblem. Då är det väldigt lätt för en för en uppstickare att fråga mig: ska du inte bara flytta pengarna till oss? Där kommer den slutgiltiga fintechsmällen mot bankerna”, säger han.

Jan Hammer, partner på riskkapital-bolaget Index Ventures, pekar dock ut de fintechbolag som bygger egen infrastruktur som största hot mot bankerna och mest intressant för investerare.

”De opererar delvis som banker och är inte beroende av andra spelare. På lång sikt är hoppet för kunder (och hotet mot banker) att en vinnare utkristalliseras som kan ge oss en komplett bank i en app”, skrev han på sajten Techcrunch i slutet av förra året.

UTMANING 5: RÅDGIVNING

Det finns ett område som får det att vattnas extra i fintechmunnar: kapitalförvaltning. Att ta hand om andras pengar en av de mest lönsamma branscher som finns. Snittmarginalen för kapitalförvaltare var 2014 39 procent, enligt konsultfirman BCG. Amerikanska förvaltares snittlön ligger på cirka 5,5 Mkr, enligt Economist. Dessutom väntas den enorma marknaden växa med uppemot 30 procent till 2020.

Ny teknik som algoritmer och artificiell intelligens öppnar för smarta placeringsverktyg som kan bygga och eller välja mellan billiga indexföljande modellportföljer. Även mindre aktörer kan få tillgång till algoritmer som i realtid följer och analyserar transaktioner på till exempel aktiemarknaden. Utmanarna har låga kostnader och en modell som kan skalas upp utan att utgiftssidan sväller nämnvärt.

Ett antal undersökningar har visat att snittförvaltaren har svårt att slå marknaden. När dessutom avgifter dras från kunden blir facit allt som oftast ett resultat under jämförelseindex.

Amerikanska Wealthfront är ett av bolagen som ligger långt framme inom automatiserade placeringar. Robotförvaltaren hanterar kundtillgångar på över 32 miljarder kronor. Det är inte mycket i jämförelse med bankjättarna, men algoritmerna spås utklassa sina mänskliga konkurrenter i attraktionskraft – fram till år 2020 väntas robotförvaltarnas förvaltade kapital årligen öka med nästan 70 procent, spådde konsultfirman AT Kearney i fjol.

Sannolikt lär låga avgifter vara ett viktigt lockbete – i USA ligger de på 0,25–0,5 procent.

I slutet av mars lade investmentbolaget Kinnevik drygt en halv miljard på 9,3 procent av Wealthfronts konkurrent Betterment. Affären värderade robotrådgivaren, som haft en liknande explosiv tillväxt som Wealthfront, till 5,8 miljarder kronor.

”Det som lockar oss är den enorma möjligheten som finns här. Marknaden för kapitalförvaltning är på 33 000 miljarder dollar globalt. Det är betydligt mer än till exempel den europeiska modemarknaden som Zalando riktar sig mot”, sa Kinneviks vd Lorenzo Grabau till Di Digital i samband med köpet.

Även banker har hoppat på tåget och utvecklat egna tjänster eller köpt nystartade bolag.

David Sonnek är chef för SEB Venture Capital, den del av storbanken som investerar i startups. Han följer utvecklingen inom artificiell intelligens, till exempel robotrådgivning, mycket noga.

”Riktigt användbara blir dessa verktyg först när de klarar av att ta hänsyn till hela kundens ekonomiska situation. De flesta rådgivningstjänster sätter ihop ett antal fonder, kanske bara baserat på hur gammal kunden är och grundläggande portföljteori. Det räcker inte. Riktigt bra blir rådgivningen när kundernas lån och hela ekonomiska situation tas med. Det är bra mycket svårare, men vi är snart där. Kanske kommer man då fram till att kunden inte bör skaffa fonder utan i stället amortera. Eller att han eller hon tar för lite risk”, säger David Sonnek.

Han pekar också på svårigheten för en automatiserad tjänst att kommunicera allvaret i att exempelvis ta ett stort lån. Rådgivare bör försäkra sig om att kunden har förstått helheten. Det är svårt för en maskin att avgöra om en kund verkligen har förstått erbjudandet.

Det är något som en banktjänsteman ofta kan. Frågan är dock hur deras framtid ser ut. i en intervju med Di Digital i mars sa till exempel Avanzas vd Martin Tivéus att han tror att digitala rådgivningstjänster helt ersatt bankrådgivarnas roll i Sverige inom ett par år.

Det är inte bara skrämselpropaganda från en bankutmanare. När RBS tidigare i år skar bort hundratals jobb uppgav den brittiska banken robotrådgivning som orsaken.

Självinsikten finns där. 51 procent av de tillfrågade kapitalförvaltarna pekade i en undersökning av PWC ut sin egen sektor som den kommer att bli mest påverkad av fintech. Det är inte bara Sebastian Siemiatkowski som har märkt hur bankernas inställning till fintechbolagen förändrats.

”Absolut. Nu blir vi kontaktade, både av dem vi pratade med från början och andra banker. De har vaknat till liv”, säger Henrik Rosvall.

Men kulturkrocken är stor och bankerna är inte särskilt intresserade av att dela med sig av sina vinster.

”En av de större bankerna tyckte det vi höll på med lät superintressant. De skulle sondera terrängen med sin it-avdelning. När de återkom var beskedet att de kunde börja titta på det om 24 månader. ’Då är vi döda för länge sedan!’, svarade vi.”

Då kom bankens representant tillbaka och föreslog att banken kanske kunde köpa Dreams.

”Det är ännu värre: först vänta länge och sedan börja jobba för en storbank!” säger Henrik Rosvall.

Nya alternativa tjänster öppnar för att besvikna kunder lämnar storbankerna, tror han. Dreamschefen får medhåll av Sebastian Siemiatkowski.

”Det är nog ganska skönt om man sitter i en banks strategigrupp att säga att förtroende är så viktigt och att det gör att folk inte bryr sig. Jag tror att förtroende är jätteviktigt, men dagens unga är beredda att testa nya tjänster i mobilen”, säger han.

UTMANING 6: BLOCKKEDJAN

Blockkedjan är en teknik som loggar transaktioner. I stället för separata loggböcker delar aktörer på till exempel en börs en gemensam digital liggare. De godkänner tillsammans alla transaktioner, som sammanfogas till en kedja som anses extremt svår att manipulera.

Tekniken utvecklades ursprungligen för den virtuella valutan bitcoin. Men 2012 visade Stockholmsbolaget Chromaways teknikchef Alex Mizrahi att det gick att överföra annat än bitcoin med blockkedjan. Vilket värdepapper som helst, kan ”fästas” vid en bitcoin, visade det sig. Chromaway använder nu tekniken i ett uppdrag för den estniska banken LHV. Tjänsten skulle kunna beskrivas som en blockkedjebaserad version av Swish. Användarna ska kunna föra över pengar, betala i både e-handel och i butik, utan mellanhänder.

Att föra över pengar kommer att vara gratis.

”Det finns massa sätt att tjäna pengar på bra betalningslösningar. Kan kreditkortsföretagen göra det kan LHV det också. Det kan handla om transaktionsavgifter och kringtjänster som valutaväxling”, säger Henrik Hjelte, vd och en av Chromaways grundare.

Annars kan det faktum att blockkedjan eliminerar mellanhanden ses som ett hot mot bankernas urgamla affärsmodell. Henrik Hjelte tar själv upp en möjlig framtida användning, inte helt olik Toborrows process, som nog gör en och annan bankdirektör nervös.

”En importör skulle till exempel inte behöva vända sig till bank för lånekrediter utan till en startup som med hjälp av blockkedjeteknik erbjuder detta till lägre pris. Importören kan använda smarta kontrakt där olika långivare kan få koppla upp sig via öppen marknadsplats och se vad man vill finansiera”, säger han.

Robin Teigland pekar ut blockkedjan som den del av fintech som kommer att ha störst inverkan på finansvärlden.

”Den är mer framåtblickande, det här är definitivt det mest spännande området”, säger hon.

De flesta skriver under på att blockkedjeteknik lär sänka transaktionskostnaderna.

”Den kommer att påverka många delar av det finansiella systemet, som till exempel betalningar samt värdepappers- och valutahandel. Det är en väldigt viktig innovationsplattform.”, säger David Sonnek.”

Och nu? Bland teleoperatörer finns en oro för att de på sikt ska bli simpla leverantörer av en uppkoppling som andra bolag levererar lönsamma tjänster över. Samma oro kan vara befogad i bankvärlden. För första gången på tre år anges inte tuffare regler inte som värsta huvudvärken i EIU:s bankenkät – nu är det fintech. Men går de samma öde till mötes som Facit, med sina mekaniska kontorsmaskiner, och pappersfotografiets Eastman Kodak?

Sebastian Siemiatkowski tror att en till två av de fyra svenska storbankerna inte kommer att klara branschens omvandling.

”Det har man sett i varje industriell revolution: vissa överlever, andra tar för många felaktiga beslut. Jag tror inte att någon av de fyra går i konkurs inom fem år. Men en eller två kommer att få väsentliga problem med tillväxt och lönsamhet. Och då kanske det kommer någon härlig Christer Gardell och börjar dela upp och sälja av, slå ihop, eller konsoliderar – så pass stort är ändå hotet, det är ändå enorma betalströmmar vi pratar om”, säger han.

Även normalt självsäkra investment-bankirer ser fintechhotet. JP Morgans vd Jamie Dimon medger att it-bolag utmanar och är bra på att få bort bromsklossar. Och att banker är bra på att skapa dem.

Han har lovat sina aktieägare att försöka göra sina tjänster lika sömlösa och konkurrenskraftiga som utmanarnas. Men också att han är mycket öppen för att samarbeta med dem.

Både uppstickare och storbanker kan tjäna på samarbeten. Fintechbolagen kan få tillgång till bankernas infrastruktur och kundbas samtidigt som de kan hjälpa jättarna att anpassa sig till en ny digital verklighet.

Så länge den yngre generationen inte helt väljer bort storbankerna.

Tyck till