Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Ledare

Ledare: Integrationen mer akut än vad vi trodde

Di:s sakkunniga läsekrets reagerade i går på en uppgift i ledaren om migrationens kostnader. Siffran att hälften av flyktinginvandrarna har sysselsättning efter åtta år är nedslående men ändå väl optimistisk. Läget är mycket värre.

Det går lätt troll i siffror och sakuppgifter om invandring, men det verkar stämma att arbetsmarknadsläget är värre än vad Di, Svenskt Näringsliv och de flesta politiska partier brukar ange.

På uppdrag av riksdagsledamoten Staffan Danielsson (C) har riksdagens utredningstjänst gått igenom de olika statistiska räknemetoderna. Arbetsmarknadsstatistik är osäker mark eftersom befolkningen kategoriseras på olika sätt.

SCB anger visserligen i sina siffror att förvärvsfrekvensen för kommunmottagna flyktingar efter åtta år ligger på 50 procent. Men denna siffra tar inte hänsyn till vilken typ av arbete eller hur omfattande.

SCB har därför en mer träffsäker registerbaserad aktivitetsstatistik som innehåller information om sjukskrivning, föräldraledighet, studier, etc och som tar hänsyn till grund för bosättning, bland annat om man flyktinginvandrat eller är anhörig till flykting.

Kategorierna helårsanställd och företagare, det vill säga personer som i huvudsak försörjer sig själva, utgör 69 procent av den totala befolkningen mellan 20 och 64 år. Samma kategorier bland flyktingar och flyktinganhöriga uppgick till 25 procent efter åtta år i Sverige och 34 procent efter 15 år.

Det är alarmerande siffror. De är därtill från 2013, det vill säga mäter en period då flyktinginvandringen till Sverige var ganska liten.

Man kan säkert invända även mot denna statistik, men relationen mellan flyktingar och den övriga befolkningen visar att Sverige är ett svårt land att flyktinginvandra till. Arbetskraftsinvandrarna klarar sig långt bättre med över 60 procent i arbete, så det handlar inte om att det är svårt att skaffa jobb i just Sverige om man kommer utifrån.

Kombinerat med Skolverkets rapport om hur skolan misslyckas med att utbilda nyanlända barn tecknas bilden av ett långt mer akut läge. Sverige behöver nu en kriskommission som likt 90-talskrisens Lindbeckkommission snabbt kan rekommendera åtgärder för arbetsmarknad och skola. Den bör tillsättas nu, ha förankring över blockgränsen och ge förslag före årets utgång.

Tyck till