ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Hockeyhjältar slår ett slag för nya organ

Behovet av transplantationsorgan är enormt och forskningen söker konstgjorda alternativ.
Hockeyprofilerna Fredrik Olausson, Börje Salming och Jimmie Ölvestad stöttar därför Scandinavian Real Heart, som utvecklar ett mekaniskt hjärta.

”Vi vill ge tillbaka för det vi själva har fått i livet”, säger Börje Salming.

Varje år genomförs det ett femtiotal hjärttransplantationer i Sverige, men behovet av organ är mycket större.

Nästan en kvarts miljon svenskar lider av hjärtsvikt, vilket betyder att hjärtmuskulaturen inte fungerar som den ska. Omkring 2 000 av dessa har den svåraste graden, som innebär att de kommer att dö inom ett år. Det är endast denna grupp som har rätt att bli uppsatt på transplantationslistan.

Behovet av transplantationsorgan är enormt och forskningen söker konstgjorda alternativ.

Hockeyprofilerna Fredrik Olausson, Börje Salming och Jimmie Ölvestad stöttar därför Scandinavian Real Heart, som utvecklar ett mekaniskt hjärta.

Börje Salming, Fredrik Olausson och Jimmie Ölvestad har i flera år använt sin stjärnstatus för att påverka fler svenskar att donera organ och ge blod. Nu går de även in med finansiellt stöd i Västeråsbaserade Scandinavian Real Heart.

”När man inser hur många som behöver nya organ vill man hjälpa till så gott man kan, både vad gäller organdonation och andra hjälpmedel. Jag har själv en hjärtklaff som läcker. Det är ingen större fara med mig, men den kanske måste åtgärdas framöver”, säger Börje Salming.

Börje Salming, som fyller folkpensionär den 17 april, var Sveriges första riktiga stjärna i NHL. Fredrik Olausson och Jimmie Ölvestad betonar att han har varit banbrytande för den våg av svenskar som har lyckats där efter honom.

Fredrik Olausson, som liksom Börje Salming har spelat 17 säsonger i NHL, har själv varit med om två levertransplantationer.

Det började med att han fick ulcerös colit – en kronisk inflammation i tjocktarmen – redan som 23-åring. Sjukdomen ledde till en följdsjukdom som gör att ärrvävnad bildas på levern. 2006, när han var 40 år, blev han så sjuk att det stod klart att han behövde en ny lever.

Den nya levern slutade dock att fungera, och 2008 blev han transplanterad en andra gång.

”Jag fick både bältros och komplikationer efter det andra ingreppet. Jag var så dålig att jag har väldigt suddiga minnen från hela det året”, säger Fredrik Olausson.

Han vet vad det innebär att stå på väntelista för att få ett nytt organ.

”Jag tror att jag är hyfsat bra på att tänka positivt och se möjligheter, men hur man hanterar den där väntan varierar nog väldigt från person till person.”

Han säger att tacksamheten är den mest påtagliga känslan efter den tuffa tid han har gått igenom.

”Jag känner en tacksamhet till livet, till donatorerna och de människor som står mig nära. Att bara stå ute en regnruskig dag och känna regnet och vinden, det är en fantastisk känsla.”

Djurgårdsprofilen Jimmie Ölvestad är med i donationsregistret sedan flera år tillbaka. Det är även hans fru.

”Det var inget svårt beslut, för mig var det givet. Och om de inte skulle kunna transplantera mina organ får de gärna använda dem till forskning”, säger han.

Fredrik Olaussons läkare har sagt att han inte kan vara med i donationsregistret, men hela hans familj är med. Det är även Börje Salming.

”Jag tycker att det är viktigt att ta ställning själv innan man dör, så slipper någon annan göra det åt en”, säger han.

Alla tre understryker hur viktigt det är att även stötta alternativ till organdonation, eftersom organen inte räcker till för alla som behöver dem. Därför har alla tre köpt aktier i Scandinavian Real Heart, ett Västeråsbaserat företag som tagit fram ett mekaniskt hjärta.

”När forskningen inte får tillräckligt med offentliga medel vill det till att företag och privatpersoner går in och bidrar”, säger Jimmie Ölvestad.

När innovatören och överläkaren Azad Najar växte upp lekte han ofta med sin fem år yngre kusin som hade ett medfött hjärtfel. Så småningom fick kusinen ett nytt hjärta, men hans liv begränsas fortfarande av sjukdomen.

”I tonåren bestämde jag mig för att jag ville hjälpa de här patienterna. Det var en starkt bidragande faktor till att jag blev läkare”, säger Azad Najar.

För drygt tjugo år sedan kom Azad Najar och hans familj till Sverige från irakiska Kurdistan. Den dåvarande diktatorn Saddam Hussein gjorde det omöjligt att stanna i hemlandet.

”När jag kom hit ville jag förverkliga min dröm om att bygga ett konstgjort hjärta”, säger Azad Najar.

Han har kommit en bra bit på väg. Efter 17 års utveckling är han framme vid den nionde prototypen, och de två föregående versionerna har opererats in på försöksdjur med gott resultat.

”När jag såg att konstruktionen fungerade grät jag av glädje vid operationsbordet.”

De första åren drev han sitt bolag i enskild firma. Ett aktiebolag bildades 2007 och sedan 2014 är Scandinavian Real Heart noterat på Aktietorget. Ordförande är Göran Hellers, tidigare chef för kirurgen på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och konsult för Världsbanken.

”Det unika med det här hjärtat är att det har två förmak och två kammare, precis som det naturliga hjärtat. Det ger ett pulserande flöde som är ett måste för att andra organ som lungor, lever och njurar ska kunna fungera ordentligt. Vi når en syresättningsgrad på 98–99 procent, vilket är fantastiskt. En hjärt-lungmaskin når bara 80–85 procent”, säger han.

I dag finns två andra hjärtpumpar på marknaden, franska Carmat och amerikanska Cardiowest, men de kan inte åstadkomma samma flöde eftersom de endast har två kamrar och saknar förmaken.

”Min utgångspunkt var att imitera naturen. Tack vare förmaken i vår konstruktion blir det inte stopp och det bildas inga blodproppar, och patienten slipper blodförtunnande medel. Detta är en lösning vi har patenterat”, säger Azad Najar.

De pumpar som används i dag sätts in för att vinna tid i väntan på nya organ, men de är ingen långsiktig lösning. Oftast fungerar de 8–12 veckor.

”Min vision är att vårt hjärta ska sitta minst fem år, kanske tio. Pumpen, klaffarna och silikonväggarna är hållbara, men motorerna håller inte hur länge som helst. Just nu tittar vi på hur vi ska kunna byta ut delar av motorerna utan att genomföra stora operationer, och vi har kommit långt”, säger Azad Najar.

När det gäller själva pumpens funktion har Scandinavian Real Heart uppnått sina mål, enligt Göran Hellers.

”Det närmaste året behöver vi få datorsystem och energiförsörjning på plats. När det gäller batterierna strävar vi efter en lösning som fungerar 36–48 timmar. Två litiumbatterier opereras in i bäckenskovlarna, och så går det sladdar upp till hjärtat. Sedan ska batterierna laddas med induktion genom huden. Då kan man leva ett normalt liv, och bara ladda över natten”, fortsätter han.

Tanken är att hjärtpumpen skruvas fast på insidan av bröstbenet, så att den inte vilar mot diafragman och belastar övriga organ.

Teamet kring Azad Najar består av ett tjugotal personer och omfattar kardiologer samt specialister på medicinteknik, fysik, styrning, mekanik, elektronik, design och medicin.

Sent i höst räknar bolaget med att göra långtidsprov på försöksdjur. Då kommer djuren att väckas efter operationen, vilket inte har skett hittills. Sådana prov kräver särskilda tillstånd från etiska kommittéer och utförs på certifierade laboratorier som inte finns i Sverige.

Efter det kommer bolaget att ansöka om att få göra de första försöken på människor.

”Det kan bli någon gång 2017/2018. Då kommer vi att börja med patienter i 55–60-årsåldern, som inte prioriteras i transplantationskön. I praktiken är det bara patienter under 35 som transplanteras”, säger Göran Hellers.

De kommande försöken är kostsamma. Företaget kommer att ta in tio miljoner kronor i nyemission i maj och ytterligare 20–30 miljoner kronor kommer att behövas nästa vår. Vid börsintroduktionen tog bolaget in 8,5 miljoner kronor.

”Problemet med de offentliga medlen till innovationer är att de nästan bara går till storföretagen. Det finns väldigt lite pengar till principiell grundforskning för ny medicinsk apparatur. Tyvärr har vi inte en tradition som stöttar småföretag med nya idéer i Sverige, utan våra landvinningar bygger mycket på ideella insatser”, säger Göran Hellers.

Christina Hugosson, som har lång erfarenhet från medicintekniska företag, är vd för Scandinavian Real Heart sedan i oktober förra året.

”Det har också blivit dyrare att ta fram nya produkter i takt med att de regulatoriska kraven har ökat. Att vi får stöd av de här hockeykillarna känns verkligen in i hjärta och själ för oss”, säger hon och får medhåll av Azad Najar.

”Hittills har jag lagt 17 år av mitt liv på detta, och att de vill hjälpa till ger mig energi att driva projektet vidare. Det är kraftfullt”, säger han.

Tyck till