Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Makrorådet: Japan har oförtjänt dåligt rykte

Den japanska ekonomin har krympt två av de tre senaste kvartalen och statsskulden närmar sig 250 procent av BNP. Ändå sålde landet nyligen tioåriga statspapper till minusränta. "Än så länge så går det", säger Swedbanks Pär Magnusson i Makrorådet.

Japans ekonomiska politik, kallad Abenomics efter premiärminister Shinzo Abe som lanserade den för drygt tre år sedan, har allt svårare att göra avtryck i ekonomin, Tanken var att kraftiga penning- och finanspolitiska stimulanser i kombination med strukturreformer skulle göra slut på deflation och nolltillväxt.

Men nu står både BNP och inflation åter och stampar.

 "Bilen åker bara så länge du trycker på gaspedalen. Japan hade en så expansiv penningpolitik som det var möjligt, nästan, och så länge de ökade de finanspolitiska stimulanserna så ökade också tillväxten", säger Pär Magnusson, analytiker på Swedbank, i Di-podden Makrorådet.

Han påpekar också att Japans krympande befolkning gör bilden skev.

"Japan har fått lite oförtjänt dåligt rykte. Jämför man med USA, euroländerna och Storbritannien så har faktiskt Japan haft den starkaste tillväxten per person i arbetsför ålder sedan krisen bröt ut 2008."

 "Man kan bara producera så mycket BNP som man har folk till att göra. Japan har en åldrande befolkning men de har också en stor reserv i form av kvinnor som inte förvärvsarbetar. Det är något Japan borde göra upp med, liksom att acceptera högre invandring."

 Trots den svaga tillväxten och en offentlig skuldsättning som ligger kring 240 procent av BNP har japanska marknadsräntor sjunkit rejält den senaste tiden. Nyligen sålde landet för första gången tioåriga statsobligationer till minusränta.

 "Japan har sin egen valuta, till skillnad från exempelvis Grekland och Italien. Då kan man alltid finansiera sin statsskuld. Men det är en oerhört intressant fråga hur långt man kan gå, hur stor statsskuld man kan ha och hur stor balansräkning en centralbank kan få", säger Pär Magnusson.

 "Den underliggande faran är vad som händer om statskulden någon gång blir så stor att allmänheten tappar förtroendet för valutan. Då kan man plötsligt få hyperinflation och pengarna blir värdelösa. Var går gränsen? Det är det man grubblar över, men ingen vet var gränsen går. Än så länge så går det."