Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Kamp om kapitalkrav

  • VILL ÖKA STABILITETEN. Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen. Foto: Marc Femenia

För att undvika en bankkris framöver är det bättre att förtöja för storm även om vädret för tillfället är vackert.
Det var slutsatsen på det bankseminarium där bankernas kapitalkrav diskuterades.

Sedan finanskrisen har det ställts allt tuffare krav på högre kapitaltäckning hos de svenska bankerna. Nu vill flera se att reglerna skruvas åt igen och en debatt har blossat upp om hur mycket kapital som de svenska storbankerna egentligen behöver ha.

Förutom den nuvarande modellen med riskjusterat kapital har andra mått seglat upp på agendan. Ett av dessa är bruttosoliditet, som mäter eget kapital i förhållande till tillgångar, men utan att det justeras för risk.

Fördelen är att det blir ett renare mått som anger ett golv för hur lågt kapitalkravet kan falla. Nackdelen är att ett sådant enbart anger hur stor bankens utlåning är utan att ta hänsyn till om det är en solid låntagare eller riskfyllt spekulationsobjekt.

Bland annat Riksbanken vill se att ett bruttosoliditetskrav införs. De ger en rekommendation om att införa ett krav på minst 4 procent till att börja med. Det bör sedan höjas till 5 procent 2018.

”Den riskvägda modellen speglar inte de faktiska riskerna, vilket vi såg under finanskrisen” sa vice riksbankschef Martin Flodén i samband med seminariet på SNS i Stockholm.

”Ett bruttosoliditetskrav behöver inte vara bindande men kan ses som ett golv”, menar Martin Flodén. ”Saker med låg sannolikhet fångas inte upp av det nuvarande systemet.”

Han får visst medhåll av Erik Thedéen som är generaldirektör för Finansinspektionen.

”Bruttosoliditet kan i första hand fungera som en säkerhetsspärr där en tydlig lägsta nivå kan anges”, enligt Erik Thedéen men han varnar samtidigt för risker.

”Låt oss säga att ett tvingade bruttosoliditetsmål skulle ligga på 6 procent. Idag ligger bruttosoliditeten på 4,5 procent i snitt. Det skulle innebära att banker skulle börja prioritera högavkastande krediter med hög risk. Det kostar lika mycket kapital som lågavkastande krediter som är säkra. Det skulle innebära banker med mer riskabla tillgångar än vad vi har i dag – en icke önskad utveckling.”

Finansinspektionen kan komma att skärpa kraven på bankerna genom tillsyn om de inte själva styr upp sina interna modeller. Det finns två problem.

Dels tenderar bankerna att ha väldigt korta kreditavtal trots att åtagandet de facto löper på betydligt längre tid. Det innebär att krediten kan få lägre riskvikt än vad som är rimligt.

Därför vill Finansinspektionen sätta ett golv på löptiden på 2,5 år. Det ger högre riskvikt och större säkerhet. Dessutom underskattas ofta förlusthistoriken i modellen. Detta då kreditförlusterna har varit låga sedan 1990-talet med undantag för perioden 2009-2010. Flera svaga år måste införas i de interna modellerna, enligt inspektionen.

Svenska Bankföreningen som också deltog i seminariet stödjer en översyn av de interna modellerna, men anser att det finns risker med för allt för höga eller riskokänsliga krav som bruttosoliditet.

”Svenska banker är välkapitaliserade” säger vd:n Hans Lindberg. ”De har höga riskvikter och mycket kapital i förhållande till sina kreditförluster. I förhandlingarna om regelverken i Baselkommittén är det viktigt att Finansinspektionen slår vakt om de interna modellerna och ett riskbaserat synsätt. Blirkommande Baselregleringar alltför långtgående och skeva kommer detta att slå mot jobb och tillväxt i Sverige. Ytterst kan det i så fall behövas en översyn av de extra kapitalpåslag vi har i Sverige i nuläget.”