close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Analys: Draghi borde göra det förbjudna

Publicerad 2016-03-09 18:59

ECB-chefen Mario Draghi kommer att anstränga sig för att möta marknadens högt ställda förväntningar vid torsdagens räntebesked. Det bästa vore dock om han kunde göra något oväntat och otillåtet.

Den senaste statistiken för euroländerna visar att återhämtningen, som under fjolåret drevs av bättre privat konsumtion, har tappat fart.

Annons:

Fakta

Guide

Vad? Det stora policyfelet efter finanskrisen har varit dålig koordinering.

Varför? Olika delar av den ekonomiska politiken har gått åt olika håll.

Slutsats: Utan draghjälp från politikerna kommer centralbankerna behöva göra mer för att få i gång ekonomierna.

När den europeiska centralbanken, ECB, levererar räntebesked på torsdagen väntas det därför bestå av ytterligare en sänkning av bankens inlåningsränta, förmodligen utökade obligationsköp och kanske någon form av anpassning av det penningpolitiska styrsystemet så att räntan kan sänkas ytterligare längre fram.

Lyckas centralbankschefen Mario Draghi leverera på dessa punkter lär det lyfta börskurserna, åtminstone kortsiktigt. Tyvärr är det inte tillräckligt för att tydligt lyfta utsikterna på längre sikt för de nitton euroländerna.

Det beror inte på att penningpolitiken helt har slutat fungera. Att centralbanksåtgärder som minusräntor och obligationsköp fortfarande har effekt syns inte minst i Sverige där ekonomin tagit ytterligare fart efter Riksbankens åtgärder. Även centralbankernas bank BIS konstaterade nyligen att minusräntorna fungerar ungefär som räntesänkningar över nollstrecket.

Snarare beror det på att ECB men framför allt euroområdets politiker har gjort för lite och det för sent. När USA och Storbritannien sjösatte stora stimulansprogram direkt efter finanskrisen var räntorna högre i utgångsläget och stimulanseffekten av deras åtgärder blev därför större. Men dessutom så har de senaste årens tillgångsköp och räntesänkningar motverkats av att andra delar av den ekonomiska politiken har gått åt andra hållet.

Euroområdets banker dras fortfarande med de dåliga lån som finns kvar sedan skuldkrisen, vilket skulle behöva rensas upp. Dessutom, och det gäller även länder utanför euroområdet, har finanspolitiken utgjort en bromskloss.

Samtidigt som centralbankerna i bland annat euroområdet, Schweiz, Danmark och Sverige har återgått till att sänka sina styrräntor har finanspolitiken i de drygt trettio OECD-länderna i genomsnitt stramats åt med 0,75 procent av BNP sedan 2011. Att skatteförändringar och offentliga utgifter har en åtstramande effekt på ekonomin syns genom att mått på det underliggande budgetsaldot har förstärks.

Visst är det bra med mindre budgetunderskott men för att det ska kunna ske utan att tillväxten dämpas stavas lösningen strukturella reformer. Tyvärr har sådana reformer för att förbättra ekonomins funktionssätt lyst med sin frånvaro. Enligt OECD:s återkommande rapport ”Going for Growth” har reformtakten avtagit märkbart sedan en topp direkt efter finanskrisen och inbromsningen är tydligast i euroområdet.

Det betyder att den ekonomiska politiken beter sig som en bilförare som försöker köra en bil uppför en backe med ena foten på gaspedalen och den andra på bromsen. Det blir slirigt. Att penningpolitiken behöver mer hjälp från finanspolitiken och strukturella reformer var också budskapet när G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer nyligen möttes.

Ett sätt för politikerna att bidra är att utnyttja dagens låga räntor för att låna till offentliga investeringar, till exempel i infrastruktur, eller offentliga satsningar på utbildning. Men det finns andra förslag för hur finans- och penningpolitik kan samarbeta för att få upp efterfrågan.

En idé som har fått ny energi den senaste tiden är att centralbanken trycker pengar direkt för att finansiera offentliga utgifter, det som 1976 års ekonomipristagare Milton Friedman beskrev som ett helikoptersläpp av pengar. Det är ett garanterat sätt att höja efterfrågan och inflationstakten om människor får pengar i handen utan att det motverkas av höjda skatter eller ökad skuldsättning.

Ett helikoptersläpp – där centralbanken direkt finansierar en höjning av exempelvis barnbidrag eller sänkta skatter – förbättrar också köpkraften hos fler än dem som har lån eller finansiella tillgångar. En relevant kritik mot de senaste årens stimulansåtgärder är nämligen att de ökar klyftorna eftersom de framför allt verkar via finansmarknaden och högre tillgångspriser. Högre tillgångspriser betyder också högre finansiella risker.

Att fler och fler ekonomer, både till höger och vänster i debatten, har förespråkat liknande metoder på senare tid talar för att de kan bli verklighet. Däremot är det knappast troligt att ett helikoptersläpp i dess traditionella mening sker den närmaste tiden. I många länder är det inte ens tillåtet eftersom de ekonomisk-politiska systemen är riggade för att undvika 1970- och 1980-talens höga inflation. För ECB sägs det vara explicit förbjudet.

Men det finns andra sätt om centralbankerna verkligen vill ge bort pengar. Till exempel skulle ECB kunna sänka sin utlåningsränta under insättningsräntan och på så sätt ge de problemtyngda bankerna extra inkomster. Eller så kan centralbanken låna ut till nollränta utan återbetalningskrav med förbehållet att bankerna i sin tur gör samma sak för sina företags- och privatkunder.

Minusräntor och tillgångsköp var exotiskt när de lanserades. Men den penningpolitiska uppfinningsrikedomen är större än så. Och ju längre politikerna dröjer med att lyfta sin fot från bromsen ökar sannolikheten för att centralbankerna använder sig av den.

Loading image attachment…
+ Include quote image
×
Twittra
Avbryt
×
Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
I dag -1,00 Pkt
2016-08-26 09:00 - 17:30
OMXS30 -0,07% 1 404,08

OMXS30

-0,07%

Skapad 2016-08-26 10:33

Mekonomen rasade

BÖRSEN. Mekonomen släppte före börsöppning en delårsrapport som var sämre än väntat.

Annons:
I dag -195,24 Pkt
2016-08-26 09:00 - 17:30
N225 -1,18% 16 360,71

Nikkei 225

-1,18%

Skapad 2016-08-26 08:00

Biltillverkare förlorare

ASIENBÖRSER. Toyota Motor och försäkringsbolaget Tokio Marine Holdings tappade cirka 3 procent.

Etiketter i denna artikel

Annons:
Annons:
”Prenumerera”
Vinnare och förlorare
10:18 % Senaste
Holmen A 1,74 309,40
Ratos A 1,53 59,90
Kinnevik AB ser. A 1,50 243,90
Fingerprint Cards B -6,60 106,10
Lundberg B -2,67 509,50
H&M B -2,35 262,20
Världsindex
Nikkei 225 -1,18% 16 360,71
Hang Seng Index 0,41% 22 909,54
FTSE 100 Index -0,05% 6 813,70
Dax 30 -0,27% 10 501,25
CAC 40 -0,20% 4 397,89
Dow Jones Industrial Average -0,18% 18 448,41
NASDAQ Composite -0,11% 5 212,20
Mest analyserade bolag
Köp Neutr Sälj
Ericsson 10 26 5
Nordea 12 12 1
Telia Company 9 8 1
Lucara Diamond Corp 7 4 0
SAS 1 7 2
Tieto 3 3 0
Nokia 3 3 0
Xvivo Perfusion 0 5 0
Evolution Gaming ... 5 0 0
Semafo Inc. 1 3 0
Mr Green & Co 0 4 0
Concentric 3 1 0
Hansa Medical 0 4 0
Svolder 2 1 0
ShaMaran Petroleu... 1 2 0
Photocat 0 3 0
Bonava 1 1 1
North Chemical 0 3 0
PledPharma 0 3 0
GWS Production 0 3 0
Telegram
Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt juni 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
STWK
10,34
MEKO
-8,70
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)