Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

ECB väntas lägga fram nya stimulanser

ECB-rådet väntas på torsdag lägga fram nya stimulansåtgärder för att pressa upp inflationen mot målet.

Efter att inflationen åter blev negativ i februari väntas Europeiska centralbanken nu sänka depositräntan och troligen utöka de månatliga tillgångsköpen (QE).

Den 3 december sänkte ECB depositräntan till -0,30 procent från -0,20 procent. Samtidigt förlängdes tillgångsköpen till åtminstone mars 2017 från det tidigare slutdatumet september 2016.

Men storleken på de månatliga köpen hölls oförändrad på 60 miljarder euro., vilket gjorde finansmarkanden besviken.

Vid ECB-rådets januarimöte signalerade ECB-chefen Mario Draghi att ökade nedåtrisker, särskilt i omvärlden, gör att rådsledamoterna på torsdag ska bedöma om mer stimulansåtgärder behövs.

Även hökarna inom ECB-rådet, som Bundesbankschefen Jens Weidmann, anser att "prisutvecklingen kräver en genomgripande penningpolitisk debatt", som han sade den 24 februari.

Men enligt Market News finns inget konsensus om vilka åtgärder som ska användas, undantaget en sänkning av depositräntan. Stor osäkerhet finns för effektiviteten och genomförbarheten av de olika alternativen. En fråga är om tillgångsköpen ska utökas till företagsobligationer.

Åtgärderna får inte vara kontraproduktiva, varnade Jens Weidmann, som tillade att mindre banker är mer sårbara i denna lågräntemiljö.

Samtidigt brådskar det för euroområdet att få upp tillväxten och inflationen, enligt direktionsledamoten Benoit Coeure. ECB:s mål för inflationen är "under men nära 2 procent".

På torsdag presenterar ECB också sin tjänstemannaprognos.

Enligt en enkät av Bloomberg News tror nästan 75 procent av ekonomerna att ECB beslutar att utöka de månatliga stödköpen från nuvarande 60 miljarder euro. Medianförväntningen ligger på att köpen höjs till 75 miljarder euro.

En tredjedel av de tillfrågade väntade sig att det nuvarande slutdatumet på "åtminstone till mars 2017" förlängs till fjärde kvartalet 2017.

Samtidigt var enigheten mycket stor bland ekonomerna att depositräntan sänks från -0,3 procent. Förväntningarna låg främst på en sänkning till -0,4 procent.

Två tredjedelar av de tillfrågade spådde att ECB inför en tvådelad depositränta för att inte pressa bankernas lönsamhet alltför mycket.

De andra två räntorna, styrräntan och marginalräntan, väntas ligga stilla på 0,05 procent respektive 0,30 procent.

I QE-programmet (PSPP) har ECB hittills köpt obligationer för totalt 608,0 miljarder euro sedan starten i mars 2015 till och med förra veckan.

Dessutom har ECB köpt säkerställda obligationer för totalt 159,9 miljarder euro sedan starten den 20 oktober 2014 och ABS:er (Asset Backed Securities) för totalt 18,9 miljarder euro sedan detta programs start den 21 november 2104.

I februari svängde inflationen i euroområdet åter om till negativ, -0,2 procent, från att ha varit +0,3 procent i januari.

Kärninflationen (alltså undantaget energi, livsmedel, alkohol och tobak) föll också, till +0,7 procent i februari från +1,0 procent i januari.

Fallet i energipriser accelererade till -8,0 procent i februari från -5,4 procent i januari.

Livsmedel, alkohol och tobak sjönk samtidigt till 0,7 procent från 1,0 procent, industrivaror föll till 0,3 procent från 0,7 procent och tjänster minskade till 1,0 procent från 1,2 procent.

Producentprisernas fall minskade något, till -2,9 procent i årstakt i januari från -3,0 procent i december.

Bland övrig statistik sjönk arbetslösheten till 10,3 procent i januari från 10,4 procent i december. Detaljhandelns försäljning steg 1,4 procent i november jämfört med 2,4 procent i oktober.

Råoljepriset för Brentoljans enmånadstermin har stigit till ungefär 40:50 dollar per fat från mycket låga 27:75 dollar vid det förra ECB-rådsmötet den 21 januari.

Euron har stärkts till 1:10 dollar från 1:09 dollar vid förra ECB-mötet.

Framtidstron sjönk åter i februari. EU-kommissionens konfidensindikator föll då till 103,8 från 105,1 i januari, ned från 106,8 i december, som var den högsta nivån sedan mars 2011.

Bland enskilda sektorsindikatorer föll finansiella tjänster överlägset mest, följd av hushållen, industrin, detaljhandeln och tjänstesektorn.

Den enda uppgången uppmättes i byggsektorn.

Likaså sjönk euroområdets ledande indikator för företagsklimatet i februari till 0,07 från 0,29 i januari.

ECB:s tvåpelarstrategi tillmäter stor vikt vid ökningstakten för penningmängden (mätt som M3). I januari steg M3 till 5,0 procent från 4,7 procent i december. M3 har därmed legat över ECB:s mål (referensvärde) på 4,5 procent sedan i mars 2015, alltså i elva månader.

Botten för M3 nåddes på -0,4 procent i februari 2010. Den högsta noteringen var +12,4 procent i november 2008.

Ökningstakten för det smala penningmängdsmåttet M1 sjönk till 10,5 procent i januari från 10,8 procent i december.

Bland privata krediter låg lånen till hushållen oförändrade på 1,4 procent i årstakt i januari från december, medan lån till företag steg till 0,6 procent från 0,1 procent.

Tyck till
Tyck till