Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter Analys

Viktor Munkhammar: Utbudet nyckel för oljan

Oljepriset har stigit till årshögsta och ligger nära 40 dollar fatet. Det är långtifrån självklart att uppgången fortsätter.

Priset på råolja har haft en dramatisk utveckling under början av året. Det började med ett brant ras på som mest över 25 procent på tre veckor. Men sedan bottennoteringen på strax över 27 dollar per fat Nordsjöolja har priset stigit 40 procent och noteras nu till årshögsta.

Det finns två fundamentala orsaker till uppgången och en finansiell. Den första av de fundamentala är att produktionen i USA har minskat. Enligt den senast tillgängliga statistiken tar amerikanska producenter upp olja i den minsta omfattningen sedan december 2014. Det är ett tecken på att den saudiska planen från hösten 2014 - då oljekartellen Opec beslöt att inte skära ned på produktionen för att prisa ut amerikanska skifferolja från marknaden - fungerar. Den andra är den överenskommelse om fryst produktion som slöts av Saudiarabien, Ryssland, Venezuela och Qatar i mitten av februari. 

Den finansiella orsaken är att många placerare har gått ur spekulativa positioner för fortsatt oljeprisras. Sådana så kallade korta positioner gav tidigare extra fart åt raset. När de nu avvecklas blir effekten den motsatta.

Frågan nu är vart oljepriset tar vägen härifrån. Någon avgörande förändring i efterfrågan ligger inte i korten. Ska olja fortsätta upp krävs därför att utbudet minskar eller i varje fall inte ökar. Det är inte självklart att så blir fallet. En orsak till att det tog så lång tid, och krävdes så lågt pris, innan de amerikanska producenterna slog av på takten är att de visade sig bättre än de flesta trott på att öka effektiviteten i den förhållandevis dyra skifferoljeproduktionen. Om produktionen fortsatte att öka med ett oljepris på 40-50 dollar på vägen ned talar allt för att den kommer att göra det också på vägen upp.

Än viktigare blir vad överenskommelsen om fryst produktion i praktiken mynnar ut i. Nya möten ska hållas i slutet av mars. Hålls uppgörelsen, eller till och med utökas med koordinerade produktionsminskningar, finns förutsättningar för fortsatta stigande oljepris. Men där är vi inte än. 

En joker i leken är Iran. I söndags skedde den första leveransen av iransk olja till EU sedan 2012. Landet är i desperat behov av oljeintäkter och försöker skruva upp produktionstakten så snabbt det går. Snabbt ökande utbud från Iran kan komma att väga upp för borfallet från USA.

Raset i oljepriset har definitivt upphört. Men att det ska förbytas i en stadig uppgång är inte uppenbart. 

Tyck till
Tyck till