Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Dragkamp om Uzbekistanmutor

  • Uzbekistans diktatorsdotter Gulnara Karimova.

USA vill ha miljarder från Schweiz, Sverige och andra länder.
Sverige vill också ha pengar från Schweiz. Men Schweiz vill nog ha dem kvar.
Dragkampen har börjat om de jättebelopp som Telia och andra telekombolag betalat för att verka i Uzbekistan.

USA:s justitiedepartement meddelade den 18 februari att det hade enats med Amsterdambaserade rysk-norska Vimpelcom om böter på 6,8 miljarder kronor för att telekomjätten mutat Uzbekistans diktatorsdotter Gulnara Karimova. Amerikanska och nederländska myndigheter gör också anspråk på 7,2 miljarder kronor på konton som knyts till Karimova i Schweiz, Belgien, Luxemburg och Irland.

"Där det är lämpligt ska dessa återvunna tillgångar gynna det folk som har farit illa av korruption och maktmissbruk", skriver USA:s justitiedepartement i ett pressmeddelande. USA överväger att låta en oberoende stiftelse använda pengarna till bistånd i Uzbekistan, rapporterar norska tidningen Klassekampen som följer Vimpelcom-fallet.

I USA väntas också uppgörelser med Telia Sonera och ryska MTS, som båda misstänks ha mutat Karimova.

På USA:s justitiedepartement låter det som om det redan förfogar över pengarna, trots att inte en enda dollar finns där. En större summa — 4,7 miljarder kronor — sitter på konton i Schweiz. Det är inte bara USA som vill åt dem.

- Jag har begärt 2 miljarder (kronor), säger svenske åklagaren Berndt Berger.

Schweizisk domstol har gått med på hans krav. Fast pengarna var redan frysta på eget bevåg i Schweiz, och åklagarmyndigheten där är inte beredd att bara ge bort mutorna till USA. Den skriver i ett mejl att USA:s krav "ingår i en civilrättslig process och skiljer sig från den schweiziska straffrättsliga processen som har företräde".

USA och Nederländerna har också fått fryst 200 miljoner kronor på ett svenskt konto, men det har svenska åklagare också. I Sverige ska beslagtagna mutor tillfalla statskassan.

Så vem kommer att få hur mycket? Och vem bestämmer det?
- Det får framtiden utvisa, säger Berger.

Gunnar Stetler, överåklagare vid riksenheten mot korruption, beskriver fallet som juridiskt ny mark, där det är mycket oklart hur olika länders system kan samverka. Den typ av uppgörelse som USA och Nederländerna ingått med Vimpelcom, innan fallet når domstol, går inte att träffa i Sverige.

- Min uppfattning är att det svenska systemet mer utgår ifrån tankar om nationell brottslighet och därför inte svarar upp emot omvärldens rättsliga system, säger Stetler.

I Sverige kan inte heller ett bolag formellt dömas på samma sätt som personer, även om företaget kan få böter och vinst kan krävas tillbaka.

Tyck till
Tyck till