Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Ledare

Ledare: En bild av Europas mest ödesdigra kris

  • PANIK. 10.000 flyktingar finns vid övergången till Makedonien i Idomeni. Grekiska regeringen tror att 70.000 flyktingar finns i landet om en månad.

Kan vi rädda banker kan vi rädda flyktingar. Orden uttalades av Tysklands förbundskansler Angela Merkel i höstas. Hon har moraliskt rätt men kommer tyvärr inte att få rätt.

Att stötta banker och rädda euron var visserligen en smärtsam process, inte minst i de mest utsatta länderna som drabbades av recession och arbetslöshet – men tillräckligt starka krafter var överens om att åtgärderna var nödvändiga.
När det gäller flyktingkrisen är det tvärtom. Europas starka krafter är överens om att inte ta ansvar.

Sammantaget befinner sig EU-samarbetet i sin värsta kris hittills. Utvecklingen i gräns- och flyktingfrågan är till och med ett hårdare slag mot unionen än om Storbritannien skulle rösta för att lämna EU. En Brexit är visserligen en allvarlig händelse och ett EU utan britterna skulle vara ett fattigare samarbete på många sätt – men det är en ordnad process om man jämför med vad som pågår vid Europas yttre och inre gränser.

Situationen i Grekland håller på att utvecklas till en humanitär katastrof. Flyktingströmmen från Turkiet är avsevärt större än vid samma tid i fjol. Grekland har svårt att hålla sin gräns, helt enkelt för att det i stor utsträckning är en sjögräns. Det är naturligtvis inget alternativ att inte rädda de flyktingar som kommer i båtar.

Grekland är visserligen ett Schengenland, men saknar landgräns till andra Schengenländer. När Makedonien stänger sin gräns blir flyktingarna kvar.

Längre norrut i Europa görs allt fler avsteg från Schengensamarbetets grundprinciper. Det handlar både om rimliga och illegitima åtgärder. Sveriges skärpta regler ligger inom ramen för flyktingreglerna men syftet är att göra det mindre attraktivt att komma just till Sverige. Flera östeuropeiska länder visar inga nämnvärda tendenser till att respektera asylrätten. En oförsonlig retorik har exempelvis präglat valkampanjen inför dagens parlamentsval i Slovakien.

I onsdags meddelade Ungerns premiärminister Viktor Orbán att han vill hålla en folkomröstning om flyktingar. ”Vi anser att ett införade av flyktingkvoter utan folkets stöd är lika med maktmissbruk”, har Viktor Orbán sagt, enligt Reuters.

Flyktingkvoterna, alltså att flyktingar ska omfördelas från de länder som tagit emot flest, däribland Grekland, har hittills inte fungerat och kommer inte att fungera, att döma av motståndet i en rad länder.

Avtalet med Turkiet, som innebär ökad gränskontroll och kustbevakning, har inte lett till färre flyktingar.

Europas kollektiva handlingsförlamning fick ett tydligt uttryck i förrgår då Europeiska rådets ordförande Donald Tusk gjorde ett uttalande vid sitt besök i Grekland. Han riktade sig till de flyktingar som ännu inte kommit in i EU: ”Oavsett var ni kommer ifrån: Kom inte till Europa. Tro inte på smugglarna. Riskera inte era liv och era pengar.”

Det är svårt att tro att Tusks ord kommer att få någon betydelse. Desperationen bland flyktingarna är för stor och syrierna i Turkiet ser ingen framtid där.

Det är över huvud taget svårt att se vägen framåt. Kriget fortsätter och det är inte sannolikt att EU:s beslut att stärka Schengen får någon effekt.

Meningen är att Schengen i december ska återgå till normalläget, alltså öppna gränser mellan länderna, och att den yttre gränsen till dess ska ha stärkts. Men denna åtgärd leder inte automatiskt till en mer ansvarsfull hantering av flyktingströmmarna.

Förhoppningen är att EU-länderna kan samla sig till dessa beslut: Stärkt yttre gräns, öppna inre gränser, en stärkt Dublinförordning, en obligatorisk omfördelning och fungerande ”hotspots” vid gränsen där flyktingar kan få korrekt information.


Dessutom är
det en geopolitisk realitet att samarbetet måste stärkas med Turkiet, och detta måste ske trots landets brott mot pressfriheten.


Dessvärre är
det lika osannolikt att EU-länderna kommer att kunna samarbeta i den här frågan som att kriget i Syrien snart tar slut.

Statsminister Stefan Löfven i går till riksdagens EU-nämnd: ”Klarar inte vi att hantera den här flyktingkrisen på ett gemensamt och bra sätt så riskerar vi faktiskt hela EU-samarbetet.”

Tyvärr har han rätt.

Tyck till
Tyck till