Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Högt spel inför EU:s toppmöte med Turkiet

  • Greklands Europaminister Nikos Xydakis. Foto: TT

Under måndagens toppmöte ska detaljerna i flyktingöverenskommelsen mellan EU och Turkiet förhandlas fram. EU-medlemmarnas oförmåga att enas kring omfördelningen av flyktingar riskerar att rasera en av hörnstenarna.

Under måndagens toppmöte hoppas EU på att färdigställa en flyktingöverenskommelse med Turkiet. Planen är att alla flyktingar som plockas upp av den speciella Natostyrkan i Medelhavet och alla icke-syriska flyktingar i Grekland ska skickas tillbaka till Turkiet.

”Från ett europeiskt perspektiv är Turkiets stöd för den här planen avgörande”, säger Greklands Europaminister Nikos Xydakis.

När Di träffar honom den grekiska ambassaden i Stockholm en dryg vecka innan toppmötet har hans regering precis återkallat sin ambassadör i Österrike efter att landet kallat in länderna på västra Balkan till ett toppmöte om flyktingkrisen utan att samtidigt bjuda in Grekland. Sedan dess är gränsen mellan Makedonien och Grekland i praktiken stängd, bland annat med hjälp av slovakisk polis.

”Vi var bland de som stöttade de östeuropeiska länderna mest när de skulle bli medlemmar. Det är därför vi insisterar på att varje land ska respektera de beslut som fattats och implementera dem”, säger Nikos Xydakis.

Sprickan i EU komplicerar måndagens toppmöte. Turkiet kräver att EU ska ta emot flyktingar direkt från landet men hittills har försöken att omplcera flyktingar inom unionen varit fruktlösa. Av de 160.000 flyktingar som ska omfördelas enligt en överenskommelse från 2015 har färre än 700 flyttats från Grekland och Italien. Flera länder, däribland Ungern som ska hålla en folkomröstning om frågan, vägrar att delta i omfördelningssystemet.

I förhandlingarna med Storbritannien i februari hotade Greklands premiärminister Alexis Tsipras att lägga in ett veto om EU inte enades om en lösning på flyktingsituationen. Regeringen har inte krävt sanktioner mot de medlemmar som inte tar emot flyktingar i dag men retoriken hårdnar.

”Om vissa länder inte vill dela på bördan kanske de inte ska ta del av fördelarna från EU heller”, säger Nikos Xydakis. ”När krisen har passerat kommer vi att se vem som har hjälpt vem och vem som inte har gjort det.”

Hittills i år har över 120.000 flyktingar följt samma väg som de drygt 850.000 personer som anlända till den grekiska övärlden i fjol. Varje dag anländer drygt 2.000 nya flyktingar. Grekland får finansiellt stöd från en EU-fond på en dryg halv miljard euro som ska räcka i sju år. Det är mindre än vad den grekiska centralbanken räknar med att flyktingmottagandet ska kosta i år.

För Grekland är situationen på öarna ett dubbelt problem. Förutom kostnaderna för mottagandet oroas Nikps Xydakis också för vad det kommer att betyda för den viktiga turistnäringen i ett land där ekonomin fortfarande är svårt pressad och en dryg fjärdedel av befolkningen går arbetslös. Att turismen på Lesbos kommer påverkas råder det ingen tvekan om. Frågan är hur det blir på öar som Samos, Kos och Kreta.

”Det är en helt oförutsägbar situation. Vi vill absolut skydda turistindustrin eftersom den står för 20 procent av vårt BNP”, säger Nikos Xydakis.