Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Bygg inte höghastighetsbanor

  • Satsar man på höghastighetsbanor blir det inte mycket resurser över för annat, skriver Roland Andersson. På bilden det japanska höghastighetståget Shinkansen. Foto: Janerik Henriksson

Sverigeförhandlingen presenterade nyligen sitt förslag på höghastighetsbana mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Sverige skulle behöva ungefär tio gånger så stor befolkning för att få lönsamhet i höghastighetsbanor, skriver Roland Andersson, professor emeritus i bygg- och fastighetsekonomi vid KTH.

Att bygga höghastighetsbanor från Stockholm till Göteborg via Jönköping och från Jönköping till Malmö är ett spektakulärt projekt och därför lockande för politiker att genomföra. Kostnaderna för en sådan utbyggnad beräknades först av regeringens dåvarande utredare Gunnar Malm till 125 miljarder kronor 2009.

I särskilda yttranden varnade utredningens ekonomiska experter för att kostnaderna kunde bli betydligt högre. Trots detta rekommenderade Malm regeringen att bygga banorna.

Expertgruppen för miljöstudier vid Finansdepartementet (som nu har lagts ned) lät en spansk expert, professor Giles de Rus, genomföra en cost-benefitanalys av höghastighetsbanornas lönsamhet 2012. Sverige skulle behöva ungefär tio gånger så stor befolkning för att få lönsamhet i höghastighetsbanor. de Rus avrådde bestämt från detta gigantiska projekt som riskerar att gå med stora förluster.

Trafikverket gjorde en ny utredning om kostnaderna som bedömdes bli 170 miljarder kronor. Generaldirektör Gunnar Malm rekommenderade fortfarande en utbyggnad av banan.

Politiker nappade på detta, inte bara inom Miljöpartiet som ständigt föreslår investeringar i järnvägar med hänvisning till miljövinster, kosta vad det kosta vill.

Både Miljöpartiet och alliansen gick till val på en utbyggnad av höghastighetsbanorna trots att förre finansministern Anders Borg måste ha känt till att professor de Rus hade sågat projektet. Men för alliansen gällde det att matcha Miljöpartiet på dess egen planhalva, järnvägsbyggande, i kampen om makten.

Trafikverket har presterat ytterligare en kalkyl som visar på extremt höga, skenande kostnader för höghastighetsbanorna. De har stigit nu med 90 miljarder kronor till 256 med ett spann på 190–320 miljarder kronor.

Då har man inte räknat med kostnader för anslutande banor och stationer som leder till ytterligare ökade kostnader. Ingen plan för hur banorna ska finansieras, långt mindre en beräkning på om banornas samhällsekonomiska värde kan matcha den väldiga kostnaden.

Regeringens utredare har föreslagit att man bör skjuta på Östlänken, den första delen från Stockholm till Linköping, tills man vet vad höghastighetsbanorna ska användas till. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) bemötte honom i tv med att han hade varit regeringens utredare tills för någon månad sedan, men att han inte var det längre!

Planeringen för höghastighetsbanor fortsätter genom ”Sverigeförhandlingen. Sedan dess har dock Anna Johansson drabbats av eftertankens kranka blekhet: ”Höghastighetsbanorna får inte bli en gökunge” (Dagens industri den 2 februari).

Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, säger att med tanke på de gigantiska kostnaderna bör ”varje ansvarsfull medborgare och politiker fråga sig var pengarna gör störst nytta”.

Projektet skulle möjligen kunna motiveras om restiden mellan ändpunkterna skulle kunna minska dramatiskt. Haken blir då att tågen inte kan stanna i alla de kommuner med vilka regeringen i ”Sverigeförhandlingen” söker en medfinansiering.

De får se tågen svischa förbi. Det finns en olöst motsättning mellan att å ena sidan bygga en höghastighetsbana för ändstationerna och å den andra att tågen ska stanna vid stationer däremellan.

Järnvägen i hela landet behöver rustas upp. Trafikverket vill ha ökade anslag för att underhålla befintliga banor och vägar. Det behövs 10–12 miljarder kronor i extra anslag per år för att undvika de ständigt återkommande förseningarna med tåg.

Värden för inbesparad tid och ökad trafiksäkerhet kan ge stora samhällsekonomiska vinster. Satsar man på höghastighetsbanor blir det inte mycket resurser över för annat.

Infrastrukturministern säger att tidiga kalkyler visade att Västlänken i Göteborg, Citybanan i Stockholm och Citytunneln i Malmö inte var samhällsekonomiskt lönsamma ”men att detta vände till samhällsekonomisk nytta i senare kalkyler”.

Jag känner inte till några sådana senare kalkyler, men väl de som visar att de är olönsamma. Ministern bör inte försvara dessa förlustprojekt utan i stället undvika ytterligare misslyckade projekt som höghastighetsbanor.

Roland Andersson, nationalekonom och professor emeritus i bygg- och fastighetsekonomi vid KTH, Stockholm.