Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Ledare

Ledare: Myndighetsflytt minskar inte klyftor

Politiker i hela västvärlden försöker förstå varför deras väljare vänder sig till populistiska alternativ.

Individers och gruppers känsla av utanförskap är en viktig förklaring, men den handlar inte bara om ett socioekonomiskt utanförskap. En lika viktig dimension är den kulturella klyftan mellan stad och land.


Tillväxten i
storstäderna drar ifrån resten av landet, även i Sverige. Halva den prognosticerade befolkningsökningen till 2030 väntas ske i Stockholm.
De högutbildade dras dit och jobben finns där. Det blir en självförstärkande rörelse. Samtidigt avfolkas mindre kommuner med hög arbetslöshet medan invånarna tittar på och känslan av maktlöshet växer.

Den amerikanska författaren David Brooks skriver i DN (29/2) att politiken söker kompromisser, och dess baksida är att ”människor aldrig får det de vill ha”. Politiken har gjort många besvikna, och de ser en konspiration mellan makthavare mot folket.

Den här frågan måste demokratiska politiker hantera. Statsminister Stefan Löfven ser också utmaningen. Han kallar det att ”hålla ihop Sverige”.
Men när Löfven och civilminister Ardalan Shekarabi skriver på DN Debatt (3/3) att de vill flytta myndigheter från Stockholm tänker de fel. De pekar ut urbaniseringen som ett problem eftersom den innebär att ”många verksamheter som varit självklara försvinner från orten”.

Men urbaniseringen är en kraft som samverkar med tillväxt, det vore kortsiktigt att försöka motverka den. Och en parallell trend är att människor bosätter sig inom pendlingsavstånd från jobben i storstäderna, för att ändå kunna bo på landsbygden.

Ministrarna ser ett problem i att det i många län, som Västra Götaland, finns en procentuellt högre andel statsanställda än andel myndigheter. Maktens säte är inte oväsentligt, alla som har makt ska inte sitta i Stockholm. Men det viktigaste måste vara att jobb utlokaliseras.

Det som ska styra en utlokalisering är i första hand att man lyckas rekrytera rätt kompetens, får rimliga kostnader, och täcker övriga behov. Många myndigheter har tvingats flytta för att kompensera för nedlagda regementen, vilket ibland varit mindre lyckat. I några fall har flyttar resulterat i massuppsägningar och kompetensförlust, som juristflykten när PRV flyttade varumärkesavdelningen till Söderhamn 1998.

Löfven-Shekarabi har dessutom missförstått vari spänningarna ligger. Karlstad, dit Konsumentverket flyttat, är visserligen inte Stockholm, men det är inte landsbygd. De spänningar som finns är inte i första hand mellan det välmående Karlstad och Stockholm, utan mellan Stockholm och en ort som Ljusnarsberg, med knappt 5000 invånare och dubbelt så hög arbetslöshet som Sverige totalt. Det är de som känner hopplöshet. Det är de som ”upplever bristande service”, att banken, skolan och affären stänger.

Man kan argumentera att närheten till makten ökar i Ekshärad när en högskola eller en myndighet flyttar till Karlstad. Men den pågående regionaliseringen, som innebär att man skapar regioner med starka huvudorter, som Göteborg i Västra Götaland och Östersund i Jämtland, hjälper inte avfolkningsorter i praktiken. Skolan stänger i alla fall om det saknas elevunderlag.

Det bästa är att göra en ordentlig analys av vilken sätesort som är mest lämplig när man startar en ny myndighet. Myndigheter och statliga verk placeras reflexmässigt i Stockholm, utan någon djupare analys.

Staten ska kunna styra läge, eller flytta huvudkontor, när det är motiverat, men myndighetens behov måste vara avgörande. Annars blir resultatet inte optimalt. Det visar Högskolereformen, som innebar att 12 nya regionala högskolor startades. Gotland fick senare bli en filial till Uppsala, Växjö slogs ihop med Kalmar. Borås och Skövde högskola borde fusioneras. Även här styrdes besluten av regionalpolitik snarare än att skapa excellenta institutioner.


Löfvens/Shekarabis utspel
om en ”kursändring i svensk förvaltningspolitik” riskerar att, liksom EU:s beslut att låta både Bryssel och Strasbourg vara huvudsäte, huvudsakligen innebära ökat resande.

Tyck till
Tyck till