Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter Analys

Henrik Mitelman: Trump skulle sänka USA:s statsfinanser

Hillary Clintons populistiska utspel mot Wall Street och mot läkemedelsindustrin oroar. Och den nya frihandelsfientliga retoriken är beklaglig. Men alternativet förskräcker.

Trots att Hillary Clinton är storfavorit att ta hem presidentposten är det Donald Trump som får mest uppmärksamhet efter tisdagsnattens framgångar. Märkligt är det inte. För första gången i USA:s historia riskerar landet att styras av en person som är genuint oberäknelig. Donald Trump är urtypen för någon som tonåringar skulle kalla ”random”.

Vi har ingen aning om vad vi får om han blir vald. Att bygga en mur mot Mexiko kanske kan ursäktas som ett dåligt skämt. Mer seriöst – hur ska han göra ”America great again”?

Konkreta förslag lyser med sin frånvaro. På sin hemsida lyfter han fram vikten av ledarskap, antiinvandring, knarkbekämpning, rätten att bära vapen och att ingen ska ”mess with us” militärt.

Skattemässigt handlar det om gigantiska sänkningar. Alla som tjänar mindre än 25 000 dollar, motsvarande 215 000 kronor, per år ska skattebefrias. Det betyder att mer än hälften av alla hushåll slipper inkomstskatt. Och för de med högre inkomster blir skattesatsen 10, 20 eller maximalt 25 procent. Även för företagen väntas rejäla sänkningar. Ingen ska betala mer än 15 procent.

Hur detta kalas ska finansieras är höljt i dunkel. Donald Trump talar om ansvarsfull finanspolitik, men hans finansieringslösningar är allt annat än ansvarsfulla. Och denna enorma skattereform ska genomföras i ett läge där världens största ekonomi redan har en statsskuld på 103 procent av BNP.

Ännu mer oroväckande är hur Donald Trump reagerar när något händer. Hur ska han hantera en ny finanskris? Eller ännu värre – vilken blir responsen om USA drabbas av ett terrordåd? Vi vet att han ska ”bomba skiten ur ISIS” och att han är positivt inställd till tortyr som förhörsmetod. Och hans inställning till muslimer är känd sedan tidigare. Hur påverkar det världsordningen?

Jag trodde aldrig att jag så helhjärtat skulle hoppas på Hillary Clinton. Hennes populistiska utspel mot Wall Street och mot läkemedelsindustrin oroar. Och den nya frihandelsfientliga retoriken är beklaglig. Men alternativet förskräcker.

För de finansiella marknaderna handlar det nu om avvägningen mellan den kanske 75 procentiga chansen att Hillary Clinton vinner presidentvalet och den 25 procentiga risken att det värsta inträffar.

Det blir en väldigt digital analys med 25 procent sannolikhet att USA styrs av en person som är instabil. Hur ska det prissättas? I sin outgrundliga vishet skulle man kunna anta att marknaden prissätter precis detta, men jag misstänker att många, i likhet med mig, har ignorerat hotet lite för länge. Att man helt enkelt har slagit ifrån sig hela idén att riskscenariot kan materialiseras.

Fortsatta framgångar för Donald Trump riskerar därför att sänka börser och försvaga dollarn. Och alla pensionsfonder måste börja fundera på om det är rimligt att ge 10-åriga lån till Donald Trumps USA och bara kräva 1,8 procent i ränta. Därmed ökar även ränteriskerna.

Donald Trump ser sig själv som räddaren i nöden. Själv blir jag bara rädd.