Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Stjärndiplomatens kamp mot terrorn

  • Ambassadör Anders Ahnlid. Foto: Erik Luntang-Jensen

BRYSSEL. Ambassadör Anders Ahnlid, arbetar med terrorbekämpning i sin vardag som EU-tjänsteman i Bryssel. Men vid tisdagens terrordåd blev plötsligt allt som avhandlats på möten och i rådsdokument verklighet. "För mig har det aldrig kommit så nära."

Anders Ahnlid arbetar som ambassadör vid Sveriges EU-representation i Bryssel. När EU-ländernas högsta politiska ledare träffas i Europeiska rådet är han en av skuggfigurerna i utkanten. Och det är en ständig ström av ministrar och EU-toppar som passerar i revy. 

Terrorbekämpning har varit en av de politiska frågorna som han arbetat mycket med på senare tid. Men för ett par dagar sedan blev det plötsligt på riktigt. Då smällde det ett stenkast från hans egen arbetsplats i Bryssels EU-kvarter.

"För mig har det aldrig kommit så nära som det gjorde den här gången i termer av att folk nära har varit nära att drabbas eller till och med drabbats", säger han.

En av bomberna detonerade väldigt nära EU-kvarteren och det var 40 nationaliteter bland de döda och skadade. 

Känner du att den här attacken riktades mot EU?
"Den bomben detonerade tre kvarter från där jag sitter nu och det var ett attentat mot det öppna samhälle EU står för."

När man drar slutsatsen att en bomb vid American Airlines incheckningsdisk riktas mot USA - är då inte tunnelbanebomben vid EU-kvarteret en attack på EU?
"Det är sådana bedömningar som andra får göra", säger Anders Ahnlid diplomatiskt.

"Men absolut kom det nära EU. Det kom nära oss alla som jobbar där på ett sätt som vi inte har upplevt."

Terrordådet har fått EU att kasta om sin dagordning och nu är terrorbekämpning högt upp på agendan kunde man läsa i tidningarna efter Madrid 2004 då närmare 200 dog och 2.000 skadades. Mer än tio år senare kommer nyheterna om terrordåd allt tätare. Informationsutbytet och samordningen mellan länderna haltar. Och i Belgien, som har flest IS-resenärer per capita är poliskåren splittrad och säkerhetstjänsten svag. 

Är det så att terroristerna har blivit farligare eller är vi sämre rustade?
"Det är inte jag rätt person att bedöma", säger han och påpekar att det arbete som pågår i EU är "omfattande" och "mycket bestämt".

Möjligheterna att kunna spåra terrorister genom att dela information om suspekta resmönster (PNR) har varit föremål för flera år av förhandlingar i EU-maskineriet, sedan ett lagförslag presenterades för fem år sedan.

"Europaparlamentet har inte hanterat det med den snabbhet som vi skulle ha önskat från rådets, alltså medlemsländernas, sida. Förhoppningen är att det inom kort ska tas beslut i EU-parlamentet."

Hade PNR kunnat förhindra Brysseldådet?
"Det konstaterades efter Parisdådet att det inte skulle ha haft någon direkt inverkan. Men man måste se till helhetsbilden, det är en heltäckande medelarsenal som behöver förbättras och förfinas för att man ska komma till ett läge där säkerheten räcker. "

Samtidigt finns det starka nationalistiska och högerpopulistiska krafter som vill stänga gränser och lämna EU, medan effektiv terrorbekämpning kräver samarbete mellan länder.

Kan det inte snarare gå åt andra hållet?
"De krafter som önskar att försvaga EU både inom och utanför EU använder den här typen av händelser för att försöka stärka sin sak", säger han.

"Bland ministrarna som är den högsta politiska nivån så är det väldigt tydligt att vi ska värna det samarbete och den livsstil vi har", fortsätter Anders Ahnlid.

Men hur mycket styrfart och mandat har de?
"Vi ser ju hur svårt det har varit att hantera hela flyktingkrisen ur ett EU-perspektiv. Det finns många saker kvar att göra..."

För fyra månader sedan dog 130 människor i en serie terrorattentat i Paris. Bara ett par månader senare slog terrorister med kopplingar till Parisattentaten till igen i Bryssel. Men på frågan vilka konkreta åtgärder som kommit på plats det senaste halvåret blir ambassadör Ahnlid utan svar.

Listan över planerade lagförslag är desto längre: Utbyte av passageraruppgifter, begränsning av illegal handel med skjutvapen, förstärkta yttre gränskontroller och biometriska kontroller, utbyte av information mellan säkerhetstjänster och insatser mot finansiering av terrorism.

Skulle det här samlade batteriet ha kunnat stoppa Brysselattackerna?
"Det är en sådan fråga som det är svårt att svara ja eller nej på. Det finns enskilda personer i vår värld som har som syfte att genomföra dåd av det här slaget. Jag tror aldrig att man med 100 procents säkerhet kan säga att det inte kommer att ske."

Säg någonting hoppfullt!

"Det finns en stor inneboende kraft i vårt europeiska samarbete som står emot de här våldsverkarna och illgärningsmännen - det är utgångspunkten och förhoppningen."

Tyck till
Tyck till