close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Den australiske gruvdirektören som fängslades av Kina

Uppdaterad 2016-03-26 15:15. Publicerad 2016-03-26 15:09

Foto: TT

Stern Hu var australiska gruvjätten Rio Tintos försäljningschef i Kina och även en ganska framgångsrik sådan. Men den femte juli 2009 greps han och tre av hans kinesiska kolleger. Det var ett gripande som skulle gå långtgående konsekvenser för järnmalmsmarknaden.

Enligt den kinesiska staten hade de mottagit mutor och stulit företagshemligheter. Stern Hu anklagades för att ha sålt järnmalm till mindre privata stålfabriker. I gengäld tog han emot mutor på åtta miljoner kronor vid två separata tillfällen.

Annons:

Från början anklagades Stern Hu också för att ha stulit statliga hemligheter. Enligt kinesiska åklagare fanns det material på Stern Hus laptop som var hemlig och som han endast ska ha kunnat få tillgång till via mutor. Men den åtalspunkten mildrades sedan till företagshemligheter, bland annat uppges påtryckningar från den australiska regeringen ha spelat roll. Stern Hu och hans kolleger erkände också brotten, något som de flesta trodde skulle resultera i lindrigare straff. Men när rättegången var över stod det klart att Stern Hu dömdes till 10 års fängelse medan en av hans kinesiska kolleger fick 14 års fängelse.

Då rättegångarna var stängda har begränsat med information sipprat ut. Men de bedömare med insyn som Financial Times och Bloomberg talat med berättar att Stern Hu antagligen var skyldiga till att ha tagit emot mutor och att de inte torterats eller tvingats erkänna. Men det var inte huvudanledningen till att de dömdes, säger också bedömarna.

”Cisa (den kinesiska stålorganisationen, Di:s anm.) sålde ut den kinesiska stålindustrin. De behövde ett lamm att offra för att släta över sitt oförlåtliga misstag”, sa en källa med insyn till Financial Times.

Till en början backade Rio Tintos vd Sam Walsh upp Stern Hu och hans kolleger. Men efter att de dömts i mars 2010 skickade han ut ett pressmeddelande där han meddelade att de fått sparken på grund av sitt beteende.

Enligt uppgifter till den australiska tidningen The Sydney Morning Herald betalade Rio Tinto fem miljoner dollar, motsvarande drygt 40 miljoner kronor, till den före detta amerikanska utrikesministern Henry Kissinger för råd om hur de skulle hantera situationen. Enligt uppgifterna sa Henry Kissinger till Rio Tintos styrelse att det gällde att fokusera på Kinas behov, som trots allt är deras största kund.

Australiska gruvbolaget Rio Tinto räknas tillsammans med brasilianska Vale och australisk-brittiska BHP Billiton som de största gruvbolagen i världen. Bolagens börsvärde har tagit stryk det senaste året på grund av sjunkande råvarupriser men när Stern Hu greps 2009 hade de jättarna ett samlat börsvärde på drygt 4.300 miljarder kronor.

Den kinesiska staten har investerat enorma belopp för att genomföra en industriell revolution i landet. De omfattande satsningarna har till och med gjort att man byggt spökstäder – städer som byggs för att sedan stå folktomma.

För att bygga alla broar, järnvägar och skyskrapor krävs det stål vilket har varit en nyckelingrediens i Kinas industriella revolution. För att göra stål behövs det järnmalm. Kinas ökande efterfrågan på järnmalm har varit mycket gynnsam för gruvbolagen och det har talats om en supercykel i efterfrågan på råvaror vilket lett till att priserna skjutit i höjden. 2000 stod Kina för endast 16 procent av den globala järnmalmsimporten. 2009 hade andelen stigit till 70 procent. Rio Tinto, BHP Billiton och Vale var de bolagen som försåg kineserna med järnmalm. För Rio Tinto var den lönsamma kinesiska marknaden en av de absolut högsta prioriteringarna och försäljningschefen Stern Hu var en av nycklarna.

Men det är nu problemen börjar uppenbara sig. Kina begränsade järnmalmsimporten genom att endast större och statligt ägda stålfabriker fick licens för att importera och köpa järnmalm på terminskontrakt, trots en enorm efterfrågan. De statliga kinesiska aktörerna importerade all järnmalm de kunde. Sedan sålde de den överblivna malmen till mindre privata aktörer som fick köpa till dagspris och därmed till ett betydligt högre pris än det som fås via terminskontrakt.

I mitten av 2008 sålde de stora gruvbolagen ett ton stål till statliga kinesiska aktörer för 90 dollar medan de mindre privata stålfabrikerna fick betala hela 200 dollar per ton.

Den reglerade marknaden bäddade naturligtvis för korruption och mutor.

Vid den här tiden hade också finanskrisen brutit ut vilket gjorde att priset på råvaror och järnmalm kollapsade. Rio Tinto hade problem med en stor nettoskuld och de vände sig till Chinalco, en statlig kinesisk aluminiumproducent och aktieägare i Rio Tinto, för att få kapital på totalt 19,5 miljarder dollar. Uppgörelsen annonserades i februari 2009 och blev genast avskydd av övriga aktieägare i Rio Tinto. Fem månader senare revs uppgörelsen upp.

Samtidigt bestämde sig den kinesiska branschorganisationen för stål, Cisa, att utnyttja prisnedgången på järnmalm som finanskrisen orsakat. De krävde att gruvbolagen skulle kapa priset på terminskontrakten med minst 40 procent, vilket gruvbolagen inte ville göra. Rio Tinto valde i stället att gå japanerna till mötes som fick en 33-procentig rabatt på terminskontrakten.

I maj 2009 hade alltså Rio Tintos uppgörelse med Chinalco fallit samman och samtidigt sålde man järnmalm till japanska stålfabriker till rabatterat pris. I juni 2009 greps Stern Hu och tre av hans kolleger.

Den största konsekvensen av kontroversen var att metoden som man i 40 år använt för att prissätta järnmalm försvann. Priset slutade bestämmas i rökfyllda rum och till ettåriga terminskontrakt. Numera knyts priset till index som sätts av aktörer som The Steel Index. De väger samman olika typer av produkter och får fram ett volymviktat genomsnittligt dagligt referenspris. Kina köper numera järnmalm som baseras på det genomsnittliga priset varje månad.

Kina har som alla andra länder lagar mot korruption och mutor. Men tillämpningen är en annan fråga.

”Lagarna hålls medvetet vaga så att staten an göra vad den vill och välja när man ska tillämpa dem”, säger en utländsk advokat med verksamhet i Shanghai till Financial Times.

Fallet med Stern Hu visar risken som utländska företag tar när man verkar i Kina, speciellt i politisk känsliga branscher. Helt plötsligt kan det som är ”business as usual”, resultera i långa fängelsestraff.

Stern Hu sitter fortfarande i kinesiskt fängelse.

Loading image attachment…
+ Include quote image
×
Twittra
Avbryt
×

Tjänster

Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
I dag -33,07 Pkt
2016-08-26 09:00 - 17:30
DJI -0,18% 18 448,41

Dow Jones Industrial Average

-0,18%

Skapad 2016-08-25

Hälsobolagen
drog ner kurvan

USA-BÖRSERNA. Wall Street svängde  - avslutade strax under nollan.

Annons:
Annons:

Etiketter i denna artikel

Annons:
Annons:
”Prenumerera”
Vinnare och förlorare
17:29 % Senaste
Klövern A 2,06 11,40
Klövern B 2,01 11,65
Atrium Ljungberg B 1,97 145,20
MTG A -3,36 230,00
Lundin Mining Corporation SDB -2,85 33,40
Lifco B -2,62 245,10
Världsindex
Nikkei 225 -1,03% 16 385,62
Hang Seng Index 0,54% 22 939,17
FTSE 100 Index -0,28% 6 816,90
Dax 30 -0,88% 10 529,59
CAC 40 ±0,00% 4 406,61
Dow Jones Industrial Average -0,18% 18 448,41
NASDAQ Composite -0,11% 5 212,20
Mest analyserade bolag
Köp Neutr Sälj
Ericsson 10 26 5
Nordea 12 12 1
Telia Company 9 8 1
Lucara Diamond Corp 7 4 0
SAS 1 7 2
Tieto 3 3 0
Nokia 3 3 0
Xvivo Perfusion 0 5 0
Evolution Gaming ... 5 0 0
Semafo Inc. 1 3 0
Mr Green & Co 0 4 0
Concentric 3 1 0
Hansa Medical 0 4 0
Svolder 2 1 0
ShaMaran Petroleu... 1 2 0
Photocat 0 3 0
Bonava 1 1 1
North Chemical 0 3 0
PledPharma 0 3 0
GWS Production 0 3 0
Telegram
Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt juni 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
RAY B
9,93
SVOL A
-9,60
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)