Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Makrorådet: Räkna med stökig lönespurt

  • SER SPÄND AVTALSRÖRELSE. Anna Öster på Länsförsäkringar och Olof Manner på Swedbank. Foto: Oskar Omne

Avtalsrörelsen går in på slutvarvet. Risken för konflikt är hög.
Det säger Länsförsäkringars Anna Öster och Swedbanks Olof Manner i Makrorådet. För Riksbanken innebär korta avtal både möjligheter och risker.

Den sista mars löper löneavtalen ut. Parterna står fortfarande mycket långt ifrån varandra och det kan mycket väl sluta med strejker.

”Det är inte osannolikt. Jag tycker att det ser stökigt ut. Det är stora skillnader mellan vad arbetsgivare och arbetstagare väntar sig för löneökningar framöver”, säger Länsförsäkringars chefsekonom Anna Öster i Di-podden Makrorådet.

En viktig orsak till det svåra läget är att LO:s samordning har spruckit och att den inhemska ekonomin utvecklas väldigt starkt samtidigt som exportföretagen plågas av en svag internationell konjunktur.

”Det verkar som om man i alla fall vill invänta industriavtalet innan det går till eventuella konflikter. Men det verkar också som om de inhemska förbunden kommer att efterfråga högre löneökningar”, säger Swedbanks analyschef Olof Manner.

Han räknar med strejker.

”Jag tror att det blir partiella konflikter.”

Anna Öster är inte lika säker.

”Nja, jag tror att det blir stökigt.”

Utöver löneökningstakten är det oklart hur långa avtal det blir. Enligt Anna Öster är det en mycket viktig fråga för Riksbanken, som kämpar med att få upp inflationen.

”Blir det korta avtal finns risk eller möjlighet att det kan bli högre löneökningar på de områden där det är lite tajtare just nu. Det skulle kunna bli inflationsdrivande. Samtidigt kommer Riksbanken att behöva vara på sin vakt om det blir korta avtal för då är vi inne i det här snart igen. Då blir det oerhört centralt vart inflationsförväntningarna vägen. De kan i så fall inte luta sig tillbaka och tänka att de har lite tid på sig”, säger hon.

Anna Öster lyfter också fram lönesättningssystemet kanske måste ändras om det ska gå att få fler att vilja bli exempelvis lärare eller poliser.

”Är det rimligt att den relativa lönestrukturen ser ut så som den har gjort och så som den kommer att göra om vi fortsätter att slaviskt följa industrimärket eller måste vi faktiskt genomföra lite större relativa löneförändringar? På något sätt måste vi inom systemet klara av relativlöneförändringar. Annars är vi fast i en cementerad struktur.”