Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Kinas reformer får stå tillbaka för tillväxt och stabilitet

Kinas president Xi Jinping ser ut att sitta still i båten och lägga reformarbetet på is de närmaste åren. Samtidigt plågas industrin och byggsektorn av överkapacitet och uppemot 1,8 miljoner jobb väntas försvinna de närmaste 2 åren.

I veckan avslutade Kina Nationella folkkongressen – ett årligt politiskt spektakel som sällan genererar konkreta åtgärder men som kan skicka signaler om kommunistpartiets prioriteringar. I år var varningen tydlig enligt de flesta bedömare – reformarbetet kommer att sakta in.

I bakgrunden ligger partipolitiska hänsyn. Fem av sju medlemmar i politbyråns mäktiga ständiga utskott ska bytas ut 2017. Bara president Xi Jinping och premiärminister Li Keqiang blir kvar.

”För att få in sina förtrogna kommer Xi vilja undvika smärtsamma reformer. Reformprocessen kommer att få sätta sig i baksätet de närmaste åren”, säger Sean Yokota, Asienchef på SEB.

Han får medhåll från Johan Andrén, kontorschef för Handelsbanken i Hongkong som påpekar att fyra av de utskottsmedlemmar som ska bytas ut tillhör det gamla gardet.

”Xi är i ett vänteläge och kanske får vi se hans verkliga ansikte hösten 2017”, säger Johan Andrén. 

Det finns dock skäl att tro att det kan dröja längre. Kinas högsta ledning håller blicken på tillväxten. Målet är att dubblera 2010 års GBNP till 2020. Därmed krävs en tillväxt på minst 6,5 procent per år. Samtidigt är den sociala stabiliteten kommunistpartiets viktigaste mål och president Xi prioritera tillväxt och stabilitet framför reformer enligt Johan Andrén.

”Prio ett är att kommunistpartiets makt måste bestå. Prio två är att göra förändringar för att den ska bestå”, säger Johan Andrén.

De flesta delarna av den kinesiska ekonomin törstar efter reformer. Inom den råvaruexponerade industrin börjar överkapaciteten bli akut. Kommunistpartiets aviserade kapacitetsneddragningar inom stålindustrin motsvarar 10 procent av den globala stålproduktionen och drygt en halv miljon kinesiska jobb. I kolindustrin väntas ytterligare minst en miljon jobb försvinna de närmaste åren. Totalt kan det rör sig om drygt 1,8 miljoner jobb som försvinner ur industrin.

”Det är en betydande slakt på jobb som kommer äga rum”, säger Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken.

Med fler varsel inom industrin kommer läget på den kinesiska arbetsmarknaden, som länge varit till arbetstagarnas fördel, förändras. Stalltipset är lägre lönetillväxt snarare än högre arbetslöshet eftersom tjänstesektorn, där lönerna är lägre, fortfarande växer.

”Det kommer att rycka undan grunden för konsumtionstillväxten lite grann”, säger Jan Häggström.

Byggsektorn är det andra stora sorgebarnet. Sedan fastighetsbubblan började spricka 2011 har bostadspriserna återhämtat sig i megastäderna Peking, Shanghai och Shenzhen. I resten av landet är överskottet fortfarande högt.

Nationellt har priserna tagit fart igen efter att myndigheterna lättat på åtstramningar för att få fart på försäljningen. Försäljningsvolymen ökade 28 procent i årstakt under januari-februari. Samtidigt tycks byggföretagen ha hoppat på tåget. Antalet byggstarter ökade 14 procent under samma period medan fastighetsinvesteringarna ökade 3 procent.

Siffrorna ska tas med en nypa salt enligt Jan Häggström. I de tre största städerna är efterfrågan fortfarande hög. Samtidigt är stora delar av det gamla bostadsbeståndet föråldrat och redo att rivas. Så länge produktionsökningen är måttlig skulle den kunna kompenseras av fler rivningar.

”Jag har sett kalkyler som indikerar att det är en rätt betydande faktor”, säger Jan Häggström.

SEB:S Sean Yokota är än mer positiv. Han säger att inventarierna i de städer som ligger precis under de tre största minskat i en överraskande takt. Lyckas myndigheterna lika bra i ännu mindre städer kan det få stort genomslag.

”Vi skulle kunna få en återhämtning i den kinesiska ekonomin, i råvaror och byggsektorn, under det sista kvartalet i år.”