close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Dokument:
Indexfondernas fader

Publicerad 2016-03-27 16:01

John Bogle 2008. Foto: AP

När John C. Bogle hade räknat ut att en investering i New York-börsens breda index S&P 500 var mer lönsam än aktiv fondförvaltning lanserade han världens första indexfond. Det skulle dock krävas nära två decennier och en finanskris innan aktiemarknaden förstod värdet av hans billiga indexmodell.

Världens första indexfond startades långt från Wall Street, närmare bestämt i Malvern, Pennsylvania. Allting började med att grundaren John C. Bogle startade investeringsfirman Vanguard 1974. Två år senare läste han en artikel av den kände nationalekonomen Paul Samuelson, som fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1970.

Annons:

I artikeln argumenterade Paul Samuelson för att det inte gick att finna några bevis för att professionella investerare, som arbetar för att hitta bra aktier, är bra på sitt jobb. Han menade att om man skulle följa en grupp förvaltare och deras arbete under en längre tid, och studera genomsnittet, skulle man komma fram till att de inte slår marknaden.

Utifrån den premissen argumenterade Paul Samuelson för att en investering i det breda indexmåttet, när börsen stänger upp 1 procent, lönar sig bättre jämfört med att betala någon för att försöka slå uppgången. Till följd av den slutsatsen uppmanade Paul Samuelson folk i investeringsbranschen att säga upp sig från sina jobb, enligt poddradioprogrammet Planet Money.

Vid den här tidpunkten, 1976, hade Bogle varit i branschen i 20 år. Han insåg att han var en av dem som borde lämna sitt jobb och bestämde sig för att granska de siffror som Paul Samuelson hänvisade till. 

John C. Bogle såg över den genomsnittliga lönsamheten för investeringar 35 år bakåt i tiden, från 1976, och kom fram till att tre fjärdedelar av alla fonder inte gjorde större vinst än om de skulle investera lika mycket i de 500 största bolagen på det breda indexet S&P 500 på New York-börsen. Det betyder att tre av fyra förvaltare inte kan välja mer lönsamma aktier än någon som passivt placerar pengar i de 500 största bolagen. När Bogle sedan lade till de avgifter som förvaltarna tog för att göra placeringarna kom han fram till att de gjorde sämre ifrån sig än börsen.

Artikeln, som hade väckt Bogles nyfikenhet, avslutades med en uppmaning i form av en fråga. 

"'Kan någon någonstans starta en indexfond, snälla?' Och jag tänkte: Varför inte jag?", berättar John C. Bogle, i  Planet Money. 

Han startade indexfonden First Index Trust, som senare döptes om till Vanguard 500 Index Fund, utifrån ett index baserat på de 500 största bolagen på S&P 500. 

"Om S&P 500 har en bra dag kommer din indexfond att ha en bra dag", förklarar John C. Bogle, i Planet Money.

Utgångspunkten var att investerarna skulle köpa lite av varje bolag utifrån dess storlek och att både stora och små investeringar skulle vara välkomna. John C. Bogle fick några investeringsfirmor att gå ut till sina kunder och säga att First Index Trust var en ny och bra sparform. Till en början hoppades Vanguard på över en miljard i investeringar, men investeringsfirman lyckades enbart få in cirka 90 miljoner kronor.

"Det var en flopp", säger John C. Bogle, men istället för att ge upp kämpade Vanguard vidare.

"Vi hade världens första indexfond. Vi bestämde oss för att behålla våra 90 miljoner och göra vårt bästa", fortsätter han i Planet Money.

Investeringsbranschen tyckte inte om konceptet och amerikanerna tyckte att sparformen var "oamerikansk". En av anledningarna till det motvilliga välkomnandet av indexfonden sägs vara att amerikaner inte tycker om att vara medelmåttliga. De vill vara bäst och med en indexfond går det aldrig att bli bättre än genomsnittet.

Indexfonder kallas ibland för strävan efter medelmåttlighet och det skulle dröja ända till början av 1990-talet innan intresset för sparformen började ta fart på allvar. Under finanskrisen i början av 1990-talet gjorde Vanguard succé och fler investeringsfirmor började ta efter den billiga indexmodellen.

Med andra ord väntade John C. Bogle i nära 20 år på att världen, och andra investeringsfirmor, skulle få upp ögonen för hans livs idé.

Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Etiketter i denna artikel

Annons:
Annons:
”Prenumerera”
Vinnare och förlorare
17:29 % Senaste
Bonava A 8,46 103,20
SSAB B 6,16 17,41
SSAB A 5,67 21,24
Nordea Bank -6,05 73,80
MTG A -1,35 234,70
Axis -1,34 331,50
Världsindex
Nikkei 225 -7,92% 14 952,02
Hang Seng Index -2,92% 20 259,13
FTSE 100 Index -3,15% 6 138,69
Dax 30 -6,82% 9 557,16
CAC 40 -8,04% 4 106,73
Dow Jones Industrial Average -3,39% 17 400,75
NASDAQ Composite -4,12% 4 707,98
Mest analyserade bolag
Köp Neutr Sälj
Nordea 12 22 3
Ericsson 9 21 5
Telia Company 7 8 3
Nokia 9 4 0
Handelsbanken 0 5 7
Atlas Copco 6 2 2
Lucara Diamond Corp 7 3 0
SAS 1 7 1
Evolution Gaming ... 8 0 0
Xvivo Perfusion 0 6 0
Concentric 5 0 0
Tele2 3 2 0
Assa Abloy 1 3 0
Unibet 2 2 0
Tieto 2 2 0
Medivir 0 4 0
NetEnt 1 3 0
Hansa Medical 0 3 0
Addtech 3 0 0
ShaMaran Petroleu... 1 2 0
Telegram
Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt april 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
BONAV A
8,46
VSSAB B
-13,13
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)