close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Debatt: Företag ska redovisa framtida miljösaneringar

Publicerad 2016-03-15 21:02

Foto: Hasse Holmberg

Gifter i marken påverkar vår hälsa och miljö och saneringstakten behöver öka. Därför föreslår vi att kostnader för framtida saneringar ska anges i företagens redovisningar och att en fond bildas för sanering då företag har gått i konkurs, skriver Naturvårdsverkets Björn Risinger, Carl Mikael Strauss och Johanna Farelius.

Miljöbalken är en modern miljölagstiftning. Som regel gäller att den som orsakar föroreningar också ska stå för kostnaden att sanera. Principen är enkel, men i praktiken är det svårt för företagen att ta en kostnad för sanering som kan uppgå till mycket höga belopp.

Annons:

De företag som har orsakat förorenade områden har dolda framtida kostnader och en viktig del i vårt förslag är att synliggöra det finansiella ansvaret.

”Kostnader för sanering ska bli synliga i balansräkningen.”

Vår industriella utveckling har gett oss välstånd, men också lämnat efter sig förorenade områden. Det finns totalt cirka 8.000 förorenade områden i Sverige som utgör stor eller mycket stor risk för människor och miljö. Skattebetalarna satsar stora belopp för att sanera förorenade områden där det saknas någon som är ansvarig för finansieringen.

Staten har satsat cirka 400 miljoner kronor per år de senaste fem åren vilket gör att cirka 2 miljarder kronor av skattemedel använts för sanering av förorenade områden under perioden 2010–2015. I år görs dessutom en särskild satsning med totalt cirka 800 miljoner kronor för sanering.

Staten satsar, många företag tar redan ansvar, men det finns behov av att fler av dem som har orsakat föroreningarna tar ansvar. Annars når vi inte miljömålet om en giftfri miljö.

Saneringskostnaderbör likställas med andra skulder.

Naturvårdsverket föreslår att kostnader för sanering ska bli synliga i balansräkningen i företagens ekonomiska redovisning. Företagen ska upprätta saneringsplaner där åtgärder för att omhänderta konstaterade föroreningar är tids- och kostnadsbestämda.

Vi anser att förslaget leder till ökad transparens för investerare, tillsynsmyndigheter, men också för verksamhetsutövarna själva som nu ges en möjlighet att ta med saneringsåtgärderna i sin ekonomiska planering. Med detta förslag likställs framtida saneringskostnader med andra avsättningar som företaget har, vilket också innebär att företagaren kan göra avdrag för dessa avsättningar.

Statligfond för sanering då företag har gått i konkurs.

Om den som orsakat en förorening går i konkurs finns i de flesta fall inte någon juridisk person som kan återställa miljön.

Om de som riskerar att förorena miljön är med och betalar till en statlig fond säkerställer vi att det finns resurser för att sanera även när den som orsakat föroreningen har gått i konkurs.

Vi bedömer att detta leder till att de statliga medel som Naturvårdsverket disponerar för sanering i större utsträckning kan användas till vad de är tänkta för, det vill säga att sanera gamla förorenade områden där ingen ansvarig finns.

Vi tror att det kan finnas andra alternativ som är likvärdiga eller bättre än en fond och som är mer anpassade för olika branscher. Därför välkomnar och uppmuntrar Naturvårdsverket andra alternativ som marknaden kan lösa. Vi föreslår därför att den som kan visa på likvärdiga alternativ också undantas från avgiftsskyldighet till fonden.

Både förslaget om att upprätta saneringsplaner och att ingå i en fond riktar sig mot anmälnings- eller tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter, (A- B- och C-anläggningar).

Med förslagen ökar de synliga kostnaderna för företagen, som de redan har ansvar för enligt den väl förankrade principen om att förorenaren betalar. På kort sikt kan det också leda till minskade intäkter från inkomstbeskattning av företag för staten.

Vi bedömer att förslagen är samhällsekonomiskt effektiva. Utöver miljönyttan minskar vi den ekonomiska risken för enskilda investerare som köper mark och företag. Tillsynsmyndigheterna får genom obligatoriska saneringsplaner också tillgång till ett verktyg som kan underlätta deras arbete.

Företagen får också bättre förutsättningar att planera för sina saneringar. Förslaget om saneringsplaner ger också bättre förutsättningar för likvärdiga konkurrensförutsättningar när alla aktörer ska redovisa framtida saneringskostnader på lika villkor.

Nu har vi lämnat förslagen till regeringen. Genom att berätta om förslagen vill vi få olika branscher att arbeta med egna lösningar.

Det är just det vi behöver för att nå Sveriges miljömål om giftfri miljö, så att förorenade områden inte ska utgöra en risk för människors hälsa och miljö varken nu eller för kommande generationer.

Björn Risinger, generaldirektör, Naturvårdsverket
Carl Mikael Strauss, sektionschef, klimatklivet och för-orenande områden, Naturvårdsverket
Johanna Farelius, enhetschef, samhällsekonomiska analyser, Naturvårdsverket

Tjänster

Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Etiketter i denna artikel

Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt april 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
SMF
13,89
NOBI
-16,76
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)