Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Så räddar 9.000 skattesmitare  sig själva från straff

  • Foto: TT

Drygt 9.000 svenskar som gömt pengar utomlands för att slippa skatta har undkommit påföljder genom att skicka in självrättelser de senaste sex åren, enligt en granskning från SVT. Totalt har självrättelserna gett 1,8 miljarder till statskassan.

Sedan 2010 har drygt 9.000 svenskar valt att själv skicka in rättelser till Skatteverket för att redovisa tidigare obeskattade tillgångar utomlands. Många av dem är företrädare för företag och på listan finns bland annat storföretagare, miljardärer och personer inom finansbranschen enligt SVT.

Redan 2013 skrev Di om skattesmitarna som utnyttjar de förmånliga reglerna vid självrättelse för att flytta hem pengar till Sverige igen. Då kunde Skatteverket inte längre driva in obetald förmögenhetsskatt eftersom skatten avskaffats 2007. Vid början av 2013 hade 3.000 personer lämnat in självrättelser som genererat 1,2 miljarder kronor till statskassan. Nu har siffran ökats till 1,8 miljarder enligt SVT.

Den som är skriven och skattskyldig i Sverige men som gömmer pengar utomlands gör sig skyldig skattebrott. Gränsen för vad som räknas som grovt skattebrott går runt 400.000 kronor. Om Skatteverket upptäcker att en person smitit från skatten blir det åtal som i värsta fall leder till fängelse. Personen får också betala skatt på pengarna tio år bakåt i tiden.

Men skickar personen själv in en rättelse till Skatteverket innan fusket upptäckts behöver hen i normalfallet betala skatt plus ränta för fem år tillbaka i tiden. Personen löper däremot ingen risk för åtal eller andra påföljder som till exempel skattetillägg.

Många av de självrättelser som skickats in de senaste sex åren rör skatt som skulle ha betalats in under åren efter finanskrisen 2008. De som gjort förluster på sitt kapital kan i stället få förlustavdrag och nedsatt skatt istället.

Sedan finanskrisen har det blivit svårare att smita undan skatten genom att gömma pengarna utomlands efter att alltfler länder tecknat informationsutbytesavtal med varandra. Sedan årsskiftet behöver till exempel skattemyndigheter inom EU inte längre be varandra om uppgifter om personer eller bolag som är föremål för granskning utan får automatiskt tillgång till informationen.

”Det finns inte så många säkra hamnar kvar”, säger Göran Haglund, revisor på Skatteverket, till SVT.