Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Lars Calmfors: ”Höj skatterna”

Migrationsutgifterna skenar och budgetreglerna fortsätter att utmana finansminister Magdalena Andersson.
Nu varnar nationalekonomiprofessor Lars Calmfors regeringen för att dölja migrationskostnaderna i underskotten.

”Höj skatterna”, säger han.

Arbetet inför den vårproposition som regeringen lämnar om en månad är i full gång och landets myndigheter har lämnat sina budgetunderlag. Samtidigt pågår förhandlingarna inom regeringen och med samarbetspartnern Vänsterpartiet intensivt.

En sammanställning som Di har gjort visar att de migrationsrelaterade kostnadsökningarna för några centrala myndigheter ligger på 30–45 miljarder de kommande tre åren.

Då är inte kommunernas behov inräknade. Störst är behoven på Migrationsverket, som vill ha cirka 30 miljarder extra varje år med start redan i år.

Att ekonomin är starkare gör att underskotten i de offentliga finanserna nu stabiliseras och väntas falla. Men det räcker inte, varnar flera experter Di har talat med. Också denna gång är det budgetpolitiska ramverket en svårnavigerad skärgård inte minst beroende på migrationsrelaterade utgiftsökningar. Målet för det finansiella sparandet är fortfarande utom räckhåll och andra siffror går åt fel håll.

”En dålig underliggande budgetutveckling maskeras under en ekonomisk konjunkturuppgång”, säger Lars Calmfors, nationalekonomiprofessor vid Stockholms universitet som kallar de krympande underskotten för ”en ren konjunktureffekt”.

”Däremot försämras det strukturella sparandet under 2016 och 2017, vilket det inte borde i en konjunkturuppgång”, säger han.

En annan dålig nyhet är att en ökad tillväxt inte gör det lättare att klara utgiftstaket. I december lyfte Magdalena Andersson bort utgifter på 19 miljarder kronor från 2016, till största delen genom att ta vissa utgifter redan 2015. Också för nästa år ser det trångt ut.

Frågan är känslig och finansminister Magdalena Andersson vill inte intervjuas i ämnet. Men Daniel Bergvall, som arbetar med offentlig ekonomi på SEB, spår att regeringen kommer att fortsätta att flytta utgifter, ta av biståndsmedlen och inte minst dra tillbaka eller hålla inne medel för myndigheter.

”Det är svårt att veta hur mycket pengar myndigheterna kommer att använda. Ligger man nära taket vill man inte ha den osäkerheten”, säger Daniel Bergvall som trots besparingar på 10–15 miljarder nästa år spår att avståndet till utgiftstaket bara blir 10 miljarder kronor.

Lars Calmfors är kritisk till att finansdepartementet har öppnat den här dörren.

”Jag gillar inte att man håller på och manipulerar utgiftstaket”, säger han.

Det hade i stället varit bättre att höja taket, enligt Lars Calmfors.

”Det är en helt exceptionell situation vi har och det är inte rimligt om vi kraftigt ska dra ned på andra utgifter på grund av den”, säger han.

Samtidigt som marginalerna är små är osäkerheten stor och Migrationsverket ville knappas kalla sin senaste prognos för en prognos. Men antalet flyktingar och kostnaden för mottagandet är delvis kommunicerande kärl, enligt Daniel Bergvall.

”Utgiftsprognosen för migrationen ska ses som ett tak. Ser vi att utgifterna ökar betyder det en press nedåt på kostnaden per flykting.”

Vänsterpartiets krav på ytterligare 10 miljarder kronor till kommunerna är utmanande, konstaterar Daniel Bergvall.

”Jag tror det är svårt att hitta de pengarna”, säger han.

Lars Calmfors vill att regeringen höjer skatterna rejält fördelat över ett par år. Totalt vill han se skattehöjningar på cirka 30 miljarder kronor under de närmaste åren.

”Jag har ingen invändning mot att vi har tagit emot många flyktingar, men givet att vi har gjort det borde vi betala en del av kostnaden direkt genom att höja skatterna för att få en snabbare förbättring av de offentliga finanserna. Vi står vid en brytpunkt där vi annars riskerar att förlora trovärdigheten för det finanspolitiska ramverket”, säger han och fortsätter:

”Jag förstår samtidigt varför regeringen inte vill strama upp finanspolitiken. Man är jätterädd för en debatt där SD pekar på att flyktinginvandringen leder till högre skatter. Då framstår det som enklare att dölja kostnaderna genom underskottsfinansiering.”