Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Företag snuvas på miljarder

ESS i Lund är ett av de största vetenskapsprojekten i Sverige genom tiderna, som inte bara var tänkt att lyfta svensk forskning, utan även den svenska industrin.
Men utdelningen för näringslivet ser ut att bli minst sagt skral och nu får regeringen kritik för att inte visa större intresse för projektet.

När EU 2009 beslutade att den nya sameuropeiska forskningsanläggningen ESS skulle placeras i Lund var det en stor prestigeseger för Sverige och den dåvarande regeringen.

Anläggningen ska när den står klar 2019 bestå av världens mest kraftfulla neutronkälla och är tänkt att användas för bland annat materialforskning, men även för att utveckla nya läkemedel och en rad andra forskningsdiscipliner. Tusentals forskare från hela världen väntas besöka centrat varje år, och för det svenska näringslivet har det funnits stora förhoppningar om att få leverera delar av tekniken och olika typer av tjänster.

ESS kostar 17 miljarder kronor. Sverige är den i särklass största finansiären med 6 miljarder kronor, och ytterligare 16 länder står för resten. Skanska bygger själva anläggningen, men i övrigt är det enligt uppgifter till Di skralt med den industriella återbäringen för svensk del.

Di har utan framgång begärt ut statistik för de beställningar som hittills gjorts, men bilden som ges av olika aktörer med inblick i projektet är att beställningarna i stor utsträckning går svenska företag förbi. Få vill framträda med namn, eftersom man är rädd att det ska missgynna dem framöver.

”Kontrakten går till andra länder. ESS gör inget för svensk industri”, säger en företagare med god inblick i projektet.

En industridag skulle nyligen ha hållits i Sverige, men den sköts på framtiden samtidigt som motsvarande ESS-arrangemang hållits i bland annat Paris.

En förklaring som flera pekar på är att de gick fel redan från början när finansieringen förhandlades fram. Chefsförhandlare var den tidigare utbildningsministern och FP-ledaren Lars Leijonborg. Han kämpade hårt för att få ihop tillräckligt med resurser och hela projektet hängde i början av 2014 på en skör tråd.

Lösningen blev att Sverige gav hela sitt bidrag i pengar, medan flera andra länder förhandlade till sig att delar av deras finansiering skulle bestå av leverans av teknik. Och det är nu också vad som sker – Sverige betalar och företag i andra länder levererar. Det här bekräftas också av en av de ansvariga myndigheterna, Vinnova.

”Vi går in med pengar, medan en del länder har en blandning där de både betalar med pengar och genom leveranser av högteknologisk utrustning. Sverige har valt att inte göra det och det är klart att det begränsar vår möjlighet”, säger Peter Eriksson, chef för verksamhetsutveckling på Vinnova.

Ytterligare en förklaring flera Di talat med ger är ett förhållandevis svagt intresse från den nuvarande regeringens sida. Trots att innovationer och ett nära samarbete mellan politiken, näringslivet och forskningen är statsminister Stefan Löfvens paradgren, har han sedan han blev statsminister inte besökt ESS. Forskningsministern Helene Hellmark Knutsson har varit där, men flera med insyn i projektet lyfter ändå fram regeringens till synes svala intresse för satsningen. De pekar på att om motsvarande anläggning byggts i exempelvis Frankrike, hade politiska tungviktare vallfärdat dit.

”Politiskt engagemang på högsta nivå är väldigt viktigt när det gäller den här typen av projekt och där ligger Sverige långt efter”, säger Tobias Krantz, tidigare forskningsminister (2009–2010), och i dag ansvarig för samma frågor i Svenskt Näringsliv.

”Politiker av olika kulörer har inte vanan att marknadsföra nationella intressen på det sätt som hade varit bra här. Det är ju en enorm investering som görs, det gäller att vi är på hugget”, säger han.

Peter Eriksson på Vinnova är av samma uppfattning.

”Det har under lång tid funnits ett för litet engagemang för att få industriell återbäring på den här typen av satsningar. Och det problemet löses inte bara för att vi bygger en sådan här anläggning i Sverige”, säger han.

Sverige saknar också en strategi för hur ESS ska gynna den svenska industrin, medan en motsvarande finns i exempelvis Danmark.

Tyck till
Tyck till