Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Prislyft i svenska fjällen

Suget efter eget boende i de svenska fjällen är stort.
"Det ökar bland annat på grund av turism året runt. I Åre lockar dessutom ett nytt alpint VM 2019", säger fastighetsmäklaren Hans Westerlind, som såg försäljningsvolymen rusa under fjolåret.

Fastighetsmäklare i de svenska fjällen ser en stark efterfrågan. För Bjurfors i Åre märks det i försäljningssiffrorna. I fjol sålde mäklarfirman fritidshus och bostadsrätter i regionen för 617 miljoner kronor, en ökning med drygt 50 procent.

Vilken typ av boende lockar mest?
”Tveklöst fjällstugeliknande hus som upplåts med bostadsrätt, och de senaste åren gärna nyproduktion. Köpsuget har varit stort i de nya familjeområdena Åre Sadeln och Åre Björnen och vi har redan börjat sälja nya objekt som inte är färdigställda än”, säger Hans Westerlind, vd för Bjurfors Åre.

De dyraste bostadsrätterna i Åre ligger nära centrum. Här har snittpriset klättrat från runt 30.000 kronor per kvadratmeter för sju år sedan till dagens nivå på närmare 45.000 kronor per kvadratmeter.

I området Björnen ligger snittpriset per kvadratmeter närmare 35.000 kronor och i området Tegefjäll/Duved är prisnivån runt 22.000 kronor.

”Egna fritidshus efterfrågas också mycket, men det finns inte så många i liftnära lägen. Under det senaste året har vi sålt cirka 35 tomter i området Sadeln, där den totala byggkostnaden för tomt samt fjällhus blir mellan 6 och 10 miljoner kronor”, säger han.

Tror du att suget efter fjällboende fortsätter även nästa år?
”Låga räntor och ett nytt alpint VM i Åre 2019 innebär sannolikt hög fart i affärerna kommande år.”

Årets sol- och snörika skidsäsong i Jämtland lär bidra med ett stort köpsug i kombination med några nya faktorer enligt Hans Westerlind.

”Åre utvecklas snabbt. En nyhet är den allt starkare turismen året runt i fjällen, med aktiviteter som cykling, vandring, golf och kanot. Dessutom finns ju prisbelönta krogar i Åre som Fäviken och Åregården.”

Hur känsliga är kunderna för exempelvis räntor och börsoro?
”När eurokrisen tog fart 2011 reagerade fritidshusmarknaden och omsättningen sjönk i vår region. Våra köpare är relativt lågt belånade så jag är inte så orolig för stigande räntor.”

Är det många som hyr ut sina fjällbostäder?
”Andelen som delvis finansierar sitt boende med uthyrning har ökat, framför allt i prisklasser upp till 3,5 miljoner kronor. Över den nivån är det mer enbart eget nyttjande.”

Malin Nyström, som driver Funäsdalsfjällens Fastighetsbyrå, har svårt att möta efterfrågan på fjällboende.
”Efterfrågan är enormt stark och vi har brist på objekt till salu. Vi ser budgivningar i många affärer, vilket är ovanligt i Funäsfjällen”, säger hon.

Priserna i Funäsfjällen har stigit med 50–60 procent under fem år.
”Det är trendigt både med längdskidåkning och vandring. Sedan gör den låga räntan sitt när det gäller möjlighet att köpa”, säger hon.

Bolånebanken SBAB har i en enkätundersökning i år undersökt intresset för en egen bostad i de svenska fjällen. Trots att två miljoner svenskar årligen drar till fjälls är det bara två av tio som kan tänka sig att köpa en fjällbostad.

”Det finns ju gott om alternativt boende, som hotell, pensionat eller att hyra en stuga”, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

Av dem som redan äger en bostad i fjällen är det närmare hälften som ser det som en investering, förutom att det ger möjligheter till att besöka regionen flitigt. Enligt bankens undersökning är det dock bara 26 procent som hyr ut sin fjällstuga eller bostadsrätt ibland eller ofta.

Den hetaste önskan att dra till fjälls har de yngsta enligt SBAB. 31 procent i åldrarna 18–29 år säger att de kommer att åka till fjällen. I åldrarna 30–55 är det bara var femte som planerar en fjällresa och endast 11 procent åker till fjällen i gruppen 56–80 år.

”Det handlar ju om semester förknippad med fysisk aktivitet, och det förändras med åldern”, säger Claudia Wörmann.