Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter Analys

Ulf Petersson: Börsdraget kommer

ECB:s avfyrade bazooka sänkte till slut de europeiska börserna.
När krutlukten har lagt sig bör dock nyheten om köp av företagsobligationer höja börskurserna.

Förväntningarna inför den europeiska centralbankens räntebesked var på topp och alla räknade med att ECB-chefen Mario Draghi skulle göra sitt yttersta för att få fart på börskurserna, sänka euron och få ned marknadsräntorna.

Genom att sänka styrräntan till 0 procent, sänka inlåningsräntan till minus 0,4 procent, förlänga de mycket förmånliga lånen till banksektorn, öka på obligationsköpen och sist men inte minst besluta att köpa europeiska företagsobligationer lyckades Mario Draghi inledningsvis med sitt uppsåt.

Börsuppgångarna varade dock bara i en timme. Därefter började aktiekurserna sjunka i allt högre hastighet och när handeln avslutades i Stockholm hade OMXSPI-index backat med 0,8 procent. I Tyskland föll Frankfurtbörsens DAX-index med 2,3 procent.

De bistra tongångarna på finansmarknaden började under den efterföljande presskonferensen då Mario Draghi på en direkt fråga inte kunde utlova fortsatta räntesänkningar.

Det enda man vet om finansmarknaden är att den är omättlig och omedelbart efter ECB-chefens förlupna ord backade börsen samtidigt som euron stärktes kraftigt mot dollarn. Därefter följde någon timme med oregelbunden handel på börserna för att sedan falla under sista handelstimmen.

Bästa bransch blev banksektorn. I Europa gick bankaktierna upp med 2 procent Det var en korrekt börsreaktion eftersom det bland ECB:s alla stimulansåtgärder fanns nyheter särskilt utformade för att gynna den europeiska banksektorn.

Ett viktigt besked var att de så kallade TLTRO-lånen förlängs. Det är en speciell typ av lån till banksektorn som innebär att bankerna får pengar får att låna ut till sina kunder, och ju mer pengar bankerna lånar ut desto bättre blir bankernas villkor hos ECB.

Det finns säkert många före detta kreditkommittémedlemmar och bankdirektörer som hade roterat i sina gravar om de hört talas om denna åtgärd. Upplägget med att små, trygga låntagare betalar högre ränta än stora riskfyllda kredittagare strider mot normal kreditgivning. Men den europeiska finanssektorn är inte längre normal och trots att det har gått över sju år sedan Lehman Brothers gick i konkurs lider europeisk banksektor fortfarande av sviterna.

Även på Stockholmsbörsen blev bankerna börsvinnare och de fyra storbankerna steg med 1-2 procent med Handelsbanken som bästa aktie. Uppgången för de svenska bankerna får tillskrivas aktiemarknadens välbekanta flockbeteende. Kurslyftet för europeiska banker fortplantade sig till Stockholmsbörsen. Särskilt rationell var däremot inte uppgången. Sverige står utanför eurosamarbetet, vilket innebär att de svenska bankerna inte får låna pengar av ECB till minusränta. Det betyder att svenska banker missgynnas av centralbankens beslut eftersom åtgärderna stärker de europeiska bankerna i förhållande till sina svenska konkurrenter då deras finansieringskostnad minskar.

Utländska, särskilt tyska och skottiska, banker var högst påtagliga som kreditgivare och finansiärer av den svenska fastighetsmarknaden före finanskrisen. De bankerna försvann med svansen mellan benen under finanskrisen, men kan nu komma tillbaka med dopade ECB-pengar. Det lär försvåra svenska bankers utlåning, men gynnar samtidigt fastighetssektorn.

Trots den sura marknadsreaktionen på torsdagen lär ECB:s beslut ha en positiv effekt på aktiemarknaden när villrådigheten har lagt sig. Den stora nyheten i Mario Draghis omfattande lista av stimulansåtgärder är att ECB:s utökade månadsvisa obligationsköp nu även omfattar företagsobligationer.

Det är bra för börskurserna. För det första betyder det att företagens räntekostnader går ned när obligationsräntan på lånen faller. Dessutom ska priset på aktier stiga när företagsobligationsräntan går ned eftersom det finns ett samband mellan ett företags obligationspriser och aktiekurs. Det är dessutom inga småpengar Mario Draghi har att spendera på obligationsköp. Utökningen av de månatliga köpen med 20 miljarder euro motsvarar 75 procent av alla företagsobligationer som noteras i Europa under en månad.

Förra gången ECB-chefen Mario Draghi hade presentutdelning till finansmarknaden var den 21 januari i år. Den dagen steg Europabörserna med 2 procent för att de efterföljande månaderna falla med över 10 procent.
Denna gång lyste den omedelbara glädjen med sin frånvaro. Det kan tala för att börseffekten på sikt trots allt blir positiv.