Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Tar inte parterna ansvar måste politikerna lagstifta

  • Foto: Anders Wiklund

Frågan om hur nyanlända ska integreras på arbetsmarknaden och lägstalöner har debatterats flitigt. Om inte parterna axlar sitt ansvar för att unga och nyanlända ska få sitt första jobb måste politiska beslut tas, skriver Erik Ullenhag, ekonomisk-politisk talesperson (L).

Sverige har höga trösklar in på arbetsmarknaden. Det leder till en arbetsmarknad där personer med låg utbildning och liten arbetslivserfarenhet hamnar utanför. Nyanlända och ungdomar har helt enkelt betydande svårigheter att få ett jobb.

I diskussionen om att trösklarna behöver sänkas för de tydligaste motståndarna, LO och Socialdemokraterna, ofta fram att det inte behövs eftersom det finns kollektivavtal som tillåter löner på mellan 15.000 och 16.000 kronor i månaden. Liberalerna kan dock presentera ny statistik för den svenska lönestrukturen som visar att avtalens lägstalöner väldigt sällan finns i verkligheten.

Vi har via Riksdagens utredningstjänst bett Statistiska centralbyrån ta fram finfördelad månadslönestatistik för hela den arbetsföra befolkningen.

De nya siffrorna visar att trösklarna in på den svenska arbetsmarknaden är ännu högre än vad kollektivavtalen ger vid handen.

Bara 1 procent av alla anställda i Sverige har en månadslön under 18.000 kronor i månaden och bara 3 procent har en lön under 19.000 kronor i månaden. Lägg till att arbetsgivaravgifter, försäkringar och kostnaderna för arbetsgivaren överstiger 25.000 kronor varje månad, även för de anställningar som har lägst lön.

Det är viktiga siffror att ta in. De visar att de få exempel som finns där avtalen för vissa grupper tillåter löner ned mot 15.000 eller 16.000 kronor i praktiken inte påverkar den sammantagna lönestrukturen. I verkligheten är de lägstalöner som arbetsgivarna måste förhålla sig till i stället runt 20.000 kronor.

Det är nivåer som helt skiljer sig från flera länder i vår omvärld. Jämförelsevis är den brittiska minimilönen cirka 12.900 kronor och den tyska minimilönen cirka 13.800 kronor.

I dessa länder är också de motsvarande arbetsgivaravgifterna lägre, vilket ger lägre kostnader för arbetsgivarna att anställa personer till sina första jobb.

De höga kostnaderna för relativt lågutbildad arbetskraft med kort arbetslivserfarenhet leder till att gruppen lämnas utanför. Kritiken mot de höga svenska ingångslönerna är bred.

Konjunkturinstitutet, EU-kommissionen, OECD, IMF och Finanspolitiska rådet har alla pekat på att sysselsättningen för grupper med låg utbildning eller liten relevant arbetslivserfarenhet kan öka om trösklarna in på arbetsmarknaden sänktes.

Sverige har i dag lägre sysselsättning än snittet i OECD för de med minst kunskaper.

Den nya statistiken från SCB understryker omfattningen av denna utmaning. Parterna har i denna avtalsrörelse ett stort ansvar att ta.

Behovet av att sluta avtal som tydligt breddar arbetsmarknaden och sänker ingångslönerna är stort. Särskilda överenskommelser om lägre löner för unga och nyanlända behöver nås.

Sysselsättningen är ett gemensamt ansvar för de politiska partierna och parterna. De senaste avtalsrörelserna har visat att parterna tagit detta ansvar när det kommer till de totala löneökningarna, men inte gjort det när det kommer till ständigt upptrissade lägstalöner. Vill parterna fortsätta att ensamt styra lönebildningen krävs att ansvar tas också i denna del.

Om inte parterna axlar sitt ansvar för att unga och nyanlända ska få sitt första jobb måste politiska beslut tas. Vår modell med särskilda startjobb där lönen är lägre, inkomstskatterna låga och arbetsgivaravgifterna avskaffade ger både fler jobb och garanterar en inkomst som är högre än 2,1 miljoner svenskar har i dag.

Vi hoppas ännu på partsmodellen. Den har fördelar för Sverige. Men den måste leverera den flexibilitet som dess försvarare ofta säger att den innebär. Den statistik över lägstalönerna som vi har presenterat här borde stämma till eftertanke.

Erik Ullenhag, gruppledare och ekonomisk-politisk talesperson (L)

Tyck till
Tyck till