Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Sverigemiljarder till storstaden

De nya trafiksatsningarna i våra storstäder kan ge fler bostäder än tidigare beräknat.
Samtidigt visar Di:s kartläggning att det så kallade Sverigebygget alltmer börjar likna ett Stockholmsbygge.

I valrörelsen 2014 lanserade den dåvarande alliansregeringen det nya Sverigebygget, där massiva satsningar på infrastruktur kopplades ihop med ökat bostadsbyggande.

Projektet har tagits över av den rödgröna regeringen och leds från statens sida av den så kallade Sverigeförhandlingen.

Utöver den nya höghastighetsbanan mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, finns en rad större regionala trafiksatsningar i de tre storstadsregionerna. Men Di:s genomgång visar att det som var tänkt att bli ett Sverigebygge alltmer börjar likna ett Stockholmsbygge.

De spårinvesteringar som staten vill gå in och medfinansiera i Stockholmsområdet summerar till cirka 25 miljarder kronor. Lägger man till Österleden – som ingår i Sverigeförhandlingen – sticker prislappen i väg till omkring 43 miljarder.

Det här kan jämföras med investeringarna i Göteborgsregionen och i Skåne som uppgår till 6 respektive 6,5 miljarder kronor.

”Stockholmsregionen är så pass mycket större och vi har tittat på den bostadspotential som finns”, säger Catharina Håkansson Boman, som tillsammans med HG Wessberg leder förhandlingarna från statens sida.

Sverigeförhandlingens mål är att trafiksatsningarna ska generera minst 100.000 nya bostäder. Det handlar om bostäder som kan kopplas direkt till de nya infrastrukturinvesteringarna och som annars inte skulle ha byggts.

”Vi ser att vi kommer att nå målet och drygt det. Exakt hur många det blir beror på hur det går i förhandlingarna”, säger Catharina Håkansson Boman.

Den absoluta merparten av de nya bostäderna kommer att byggas i Stockholmsområdet. Enligt det bud som ligger på bordet just nu väntas satsningarna i huvudstadsregionen ge omkring 65.000–70.000 nya bostäder.

”Det är i det initiala skedet av förhandlingen, så vi får se om det här går att få upp ytterligare. Men kommunerna i länet har redan markerat att de är villiga att bygga 70 procent av det totala åtagandet”, säger Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd i Stockholms läns landsting.

De nya bostäderna i huvudstadsregionen går utöver de 78.000 bostäder som redan har förhandlats fram inom ramen för den tidigare Stockholmsförhandlingen, som innehåller en utbyggnad av tunnelbanan till Nacka och Barkarby.

Bland de nya projekten finns bland annat en ny spårvägslinje i södra länet och en ny tunnelbanelinje mellan Älvsjö och Fridhemsplan.

”Det viktiga för oss är att hålla ihop regionen och få så mycket satsningar som möjligt som genererar bostadsbyggande och nytta för resenärerna”, säger Kristoffer Tamsons.

De berörda kommunerna i Göteborgsområdet och i Skåne har ännu inte preciserat hur många nya bostäder de är redo att bygga, utan här pågår nu förhandlingar.

Från Göteborgs sida ville man tidigare bygga ut spårvägen med sju nya dragningar, vilket skulle ge 24.000 nya bostäder. Men det har kapats till fyra spårvägar.

”Det är avsevärt mycket mindre åtgärder än vad vi hade i vårt inspel. Bostadspotentialen är lägre i nuvarande bud”, säger Ylva Löf, avdelningschef i Göteborgs stad.

Vad tycker du om att en stor del av bostäderna hamnar i Stockholm?
”I förhållande till folkmängd och utvecklingspotential i de olika städerna är det lite skevt.”

Utanför de tre storstadsregionerna räknar Sverigeförhandlingen med att ”ett antal tusen” nya bostäder kommer att byggas till följd av den nya höghastighetsbanan.

I Skåne pågår förhandlingar om tre spårvägsprojekt i Malmö, Lund och Helsingborg. Det är fortfarande oklart hur många nya bostäder de olika projekten kan ge.

Själva höghastighetsbanan beräknas inte ge särskilt många bostäder.

”Vi tror att det bara är en blygsam koppling mellan bostäder och själva stationerna på höghastighetsbanan”, säger Mikael Stamming, utvecklingsdirektör vid Region Skåne.