Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

KI: Högre skatt behövs för bibehållen välfärd

  • "Kostnadstrycket har kommit lite överraskande snabbt till följd av den stora migrationen, vilket är en osäker prognos", säger Erik Jonasson på KI. Foto: KI och TT

Om inte den offentliga skulden ska skjuta i höjden behöver antingen skatterna höjas eller utgifterna minska. Det skriver Konjunkturinstitutet, KI, i sin senaste hållbarhetsrapport för de offentliga finanserna.

Dagens skattesatser kommer inte räcka till för att finansiera ett bibehållet välfärdsåtagande under de kommande 25 åren. Det skriver KI i sin årliga hållbarhetsrapport för de offentliga finanserna.

På kort sikt består utmaningen av ökade utgifter för migration och integration vilket enligt KI kommer resultera i ökade budgetunderskott för staten på några års sikt. De ökade utgifterna bedöms dock i stor utsträckning som temporära och väntas avta i takt med att asylsökande får uppehållstillstånd och etablerar sig på arbetsmarknaden.

”Det faktum att vi har en annan befolkningsprognos jämfört med föregående år slår inte så mycket då vi antar att de nytillkomna kommer i arbete. Enligt vårt huvudscenario kommer nyanlända succésvit i arbete under en tioårsperiod och når på sikt samma sysselsättning som utrikesfödda har idag”, säger Erik Jonasson, analytiker av offentliga finanser på KI.

På lång sikt är det den stigande andelen äldre i befolkningen som ställer till det för de offentliga finanserna. I takt med att andelen äldre i befolkningen ökar stiger behovet av välfärdstjänster och därmed ökar de offentliga utgifterna som andel av BNP.

Med ett oförändrat skattetryck och bibehållen personaltäthet i välfärden beräknas underskottet i de offentliga finanserna succesivt stiga till 3 procent av BNP 2040. Detta innebär även att den offentliga skulden fördubblas som andel av BNP till 2040.

För att finanseria ett bibehållet välfärdsåtagande och hålla de offentliga finanserna i balans räknar KI med att skattekvoten behöver öka med omkring 3 procentenheter till 2040. Detta hade inneburit att skattekvoten landar på 45,7 procent av BNP vilket är samma nivå som 2006. 3 procent av Sveriges BNP 2015 uppgår till omkring 120 miljarder kronor.

”I våra kvartalsprognoser prognosticerar vi skattehöjningar ungefär i den storleksordningen redan till 2020. Då räknar vi med ett bibehållet offentligt åtagande. I räkneexemplet där man ska hålla ett balanserat sparande de kommande 25 åren så behövs de mesta av de här skattehöjningarna redan de närmsta fem åren”, säger Erik Jonasson.

I KI:s huvudscenario beräknas behovet av välfärdstjänster succesivt minska för de äldre samtidigt som den genomsnittliga pensionsåldern stiga med omkring ett år.

”Budskapet är egentligen att det inte finns några akuta obalanser i offentliga finanser utan ett kostnadstryck som byggs upp på sikt. Nu har det kostnadstrycket kommit lite överraskande snabbt till följd av den stora migrationen, vilket är en osäker prognos. Vi vill inte vara alarmerande för den långsiktiga hållbarheten. Det kommer krävas skattehöjningar men vi är inte på väg i en fundamentalt ohållbar riktning”, säger Erik Jonasson.