Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Den rosa raketen lyfter

  • På bilden Hans Cavalli-Björkman (i juryn), Hasse Olsson, Henry Jarlsson och juryns ordförande Albert Bonnier Jr.

Dagens industri firar 40 år – och gör det genom att blicka tillbaka över vad som hänt med tidningen och i den omvärld vi bevakar.
I dag: Rosa babyn byter skepnad och växer så det knakar.

Några år in på 1980-talet började alla pilar peka rätt för Dagens industri.

Det mycket sporadiska börsfokus som tidningen hade under de inledande åren hade under Hasse Olssons ledning växlats upp till en huvudingrediens i tidningen.

Strategin var en lyckträff då Stockholmsbörsens generalindex steg med 1 164 procent under 1980-talet.

Rusningen fick svenskarna att börja spara i aktier och fonder samtidigt som den svenska finanssektorn växte och för landets finansvalpar var Dagens industri lika nödvändig som en yuppienalle.

Och när den svarta måndagen kom på Wall Street den 19 oktober 1987 var Dagens industri finansvärldens tidning även när världens börser rasade.

Under åren 1986 till 1995 steg Dagens industris upplaga från 43.000 till 95.300 en uppgång på hisnande 122 procent. Samtidigt rusade annonsintäkterna med över 600 procent under perioden.

Redan 1986 passerade Dagens industri därmed Veckans affärer som den största näringslivstidningen. Enligt Hasse Olsson är det den viktigaste milstolpen i det som skulle komma att bli en av de verkliga framgångssagorna i Mediesverige.

Dagens industri gick från att vara tidningsvärldens ”Rosa baby” under 1970-talets andra hälft till att bli ”Den rosa raketen” i Tidningssverige under 1980- och 1990-talet.

Med framgångarna kom även självförtroendet att bli en röst i näringslivet och den politiska debatten. Det rosa pappret och ämnesvalen i Dagens industri var hämtade från internationella jättar som Financial Times och Wall Street Journal, men anslaget var kvällstidningens. Från september 1990 kommer tidningen ut sex dagar i veckan och är med det Sveriges dagliga affärstidning.

Hasse Olsson inspirerades mycket av Expressens storhetstid på 1970-talet och under perioder var Dagens industri mer kvällstidning än kvällstidningarna själva. Tidningen tog initiativ och en plats i debatten. Dagens industri blev mer aggressiv i bevakningen av börs- och finansmarknad och ställde krav på ett sätt som aldrig tidigare hade gjorts inom svensk näringslivsjournalistik.

Stärkt av framgångarna på hemmaplan började Hasse Olsson och Dagens industri blicka österut. Berlinmuren och östblockets fall lade grunden för nya mediemarknader. 1989 startades Äripäev i Estland, enligt Dagens industris modell. Att Estland blev först ut råkade sammanfalla med en privat seglingssemester Hasse Olsson gjorde sommaren 1989 i den estländska skärgården.

Sedan följde nya utlandsetableringar ungefär vart annat år i tur och ordning: Lettland, Ryssland, Österrike, Polen, Litauen och Slovenien.

I dag ingår Dagens industris systertidningar i ett av Bonniers starkast växande affärsområden Bonnier Business Press och 2015 bidrog tidningarna till ett rekordår för verksamheten i mediejätten.

Samtidigt var Dagens industri tillsammans med Aftonbladet en av pionjärerna bland Sveriges medieföretag på internet under första hälften av 1990-talet. Den 26 maj 1994 registrerades domänen.

Inledningsvis skedde verksamheten i skymundan på redaktionen och Hasse Olsson brottades mycket med mediets hot och möjligheter. Snabbt växte den populära tjänsten Börssnack fram, i praktiken en användargenererad tjänst av Dagens industris börsintresserade läsare. Tjänsten är fortfarande mycket uppskattad bland Di:s läsare.

Dagens industri lyckades, tillsammans med Aftonbladet, vara ett av få mediehus som tjänade pengar på nätet från start under interneteran.

Till skillnad mot många andra aktörer så utvecklades di.se försiktigt under interneterans första år. Under it-hajpen fanns dock planer på att börsnotera di.se och Hasse Olsson hade möten med Carnegie om förutsättningarna.

Tyck till
Tyck till