Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Allt började med en krasch

  • ÖKADE TRYCKET. Dagens industris legendariske chefredaktör Hasse Olsson tog över rodret 1981 och satte direkt kurs mot att Di skulle bli en daglig affärstidning. Foto: Ronny Karlsson

Dagens industri firar 40 år – och gör det genom att blicka tillbaka över vad som hänt med tidningen och i den omvärld vi bevakar.
I dag: den dramatiska starten och ett stökigt decennium.

I maj 1979 kunde Dagens industri visa vinst för första gången då budgetåret 1978–1979 redovisades. Tidningen lyckades då nå ett plusresultat på 250.000 kronor.

Men allt började med en krasch.

Den 12:e februari 1976 föddes den 48-sidiga ”Rosa babyn” som Dagens industri kallades. När tidningens första upplagesiffror presenterades en månad senare visste jublet inga gränser på redaktionen – Di lästes i 30.000 exemplar redan från start.

Glädjeyran varade till i slutet av juni samma år då ett fel i upplagesystemet avslöjades och den verkliga upplagan visade sig vara 23.000. Och raset fortsatte under det inledande året till som lägst 10 000.

Glädjeyran hade förbytts till en rejäl uppförsbacke.

Idén till Dagens industri uppstod redan 1972 inom Bonniers tidskriftsbolag Åhlén & Åkerlunds Tidskriftsförlag, men stoppades av politiska skäl. Arbetsnamnet var från början Dagens affärer och var en mycket bredare tidning än den som senare lanserades.

I det skedet hejdade dock ägarfamiljen Bonnier med Albert Bonnier Jr i spetsen planerna på en rosa daglig affärstidning. Ett viktigt skäl att en ny ekonomisk daglig affärstidning skulle påskynda en Lex Bonnier-lagstiftning då den skulle utgöra ett hot mot Svenska Dagbladet.

Idén dog dock inte och i september beslutade Åhlén & Åkerlunds ledning med vd Lukas Bonnier att slå samman åtta facktidningar under namnet Dagens industri. Det första numret började tryckas klockan 21.00 på onsdagen den 11 februari 1976 på tryckeriet i Vällingby.

Tidningens chefredaktör under de första trevande åren, Bertil Torekull, hade en tuff start med en yvig flora tidningar. Han har senare kallat Dagens industris start ”en journalistisk hybrid, ett publicistiskt missfoster”.

I praktiken hade åtta dagstidningar med de rätt osexiga titlarna Elektroniknyheterna, Korrosion och Ytbehandling, Modern Datateknik, Modern Kemi, Moderna Transporter, Pack och Distribution, Plastvärlden och Teknisk information blivit en tidning.

Följden blev förstås att åtta målgrupper blev besvikna över att deras gamla branschtidning försvunnit och fösts ihop i ett sammanhang som få förstod.

Medieprofessorn Stig Hadenius hade sin uppfattning klar:

”Det sorgliga är att det inte finns någon plats för Dagens industri”, sa han och konstaterade att det var en tidsfråga innan nedläggningen skulle komma.

Men 1979 kom alltså den första vinsten: 250.000 kronor. Den hårt prövade redaktionen, som sedan starten hade ackumulerade förluster på 11 miljoner kronor, firade det lilla överskottet med att sätta sprätt på pengarna på Operakällaren.

Samma år togs ett avgörande beslut på Dagens industri, som fram till dess, hade haft ett förbud mot att skriva om börsen. Anledningen var att Dagens industri inte skulle konkurrera med Bonniertidningen Veckans affärer. Dock hade Dagens industri infört ett mycket uppskattat inslag i form av en liten gästkrönika en gång i veckan undertecknad av Peter Gyllenhammar.

I februari 1979 lanserades löftet om ”två sidor aktiebörs i varje nummer”.

I maj 1980 fick Dagens industri en ny chefredaktör då Göran Albinsson-Bruhner under en kort period ledde tidningen. I april 1981 tog han dock ett steg åt sidan då Hasse Olsson gjorde entré som tidningens nya ledare. Han förstod kraften i daglig börs- och ekonomibevakning.

Hasse Olsson hade ett förflutet som chefredaktör för Veckans affärer och chef ekonomidelen i Svenska Dagbladet, men även från Expressen. När han tillträdde som chefredaktör för Dagens industri var ett av de första löftena att lotsa tidningen mot att bli Sveriges första dagliga industri- och affärstidning.

Men den krokiga vägen fortsatte för Dagens industri även under Hasse Olssons första år på grund av de krav Skatteverket hade satt upp för att få vara en momsbefriad dagstidning i form av allmänbevakning och familjesidor.

Den 1 februari 1983 blev Dagens industri femdagarstidning och kunde på förstasidan deklarera ”Sveriges enda dagstidning för näringslivet”. Vi det laget var upplagan tillbaka på drygt 30.000 exemplar – samma nivå som den allra första mätningen.

De förändringar av Dagens industri som Hasse Olsson gjorde under sina första rätt kämpiga år på tidningen lade grunden för en hisnande upplage- och vinstutveckling de kommande decennierna.

Tyck till
Tyck till