Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Superspår slukar budgeten

Höghastighetsbanan riskerar att sluka hälften av alla nyinvesteringar i decennier.
Enligt Trafikverket måste anslagen höjas kraftigt – annars kommer viktiga framtidssatsningar att slås ut.
Totalt kan det handla om cirka 10–15 miljarder kronor per år.

Notan för höghastighetsbanan riskerar att skjuta i höjden och tidigare i veckan gick infrastrukturminister Anna Johansson (S) ut och varnade för en gökunge.

Så sent som i fjol räknade Trafikverket med att kostnaden skulle landa på 170 miljarder kronor. I den senaste bedömningen har siffran stigit till någonstans mellan 190 och 320 miljarder.

Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon slår fast att det handlar om väldigt mycket pengar.

”Om man ska klara finansieringen av projektet med lån krävs det ytterligare anslag för att det inte ska tränga ut andra projekt”, säger hon.

Anslagen för infrastrukturinvesteringar ligger på cirka 20 miljarder kronor per år.

Sverigeförhandlingen, som på regeringens uppdrag arbetar med finansieringen av höghastighetsbanan, anser att järnvägsbygget ska finansieras genom lån.

Med en nota på 320 miljarder skulle det ge årliga utgifter för amorteringar på drygt 9 miljarder per år i 35 år. Till det tillkommer räntekostnader.

Trafikverket har i sitt exempel räknat med en upplåning på 240 miljarder. Lånet är utslaget på 40 år, med en kalkylränta på 4 procent. Det ger en utgift på 16 miljarder per år, när de första amorteringarna görs.

Enligt Lena Erixon måste de ökade utgifterna kompenseras med höjda anslag.

”Om man inte vill att det ska påverka andra viktiga investeringar som ska göras måste man tillföra pengar i motsvarande mån”, säger hon.

”Annars riskerar en väldigt stor del av resurserna att gå till höghastighetsbanan”, fortsätter hon.

Statsminister Stefan Löfven har sedan det rödgröna maktövertagandet försökt hamra in budskapet att Sverige slagit in på en ny väg, från skattesänkningar till investeringar.

Men frågan är om regeringen är redo att godkänna de anslagshöjningar som krävs för att gå vidare med snabbtågsprojektet.

”Vi behöver bygga ut kapaciteten för att avlasta södra och västra stambanan. Men om vi ska ha höghastighetsstandard eller inte är ett politiskt beslut”, säger Lena Erixon.

På Trafikverket pågår ett intensivt arbete för att få ned kostnaderna för höghastighetsbanan.

Maria Börjesson, transportforskare på KTH, befarar dock att notan kommer att växa och uppmanar regeringen att dra i nödbromsen.

”Det är så otroligt mycket pengar, det motsvarar ju hela budgeten för alla infrastrukturinvesteringar under 15 år”, säger hon.

”Jag förstår att det är svårt för regeringen att backa, men man borde åtminstone skjuta upp det här så att man hinner tänka igenom konsekvenserna ordentligt.”

Maria Börjesson har tidigare analyserat utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm på 1950-talet. Slutsatsen blev att det var en mycket lönsam investering.

Men när samma modeller används på höghastighetsbanan blir slutsatsen en helt annan. Hon tycker inte det går att jämföra de nya höghastighetstågen med utbyggnaden av stambanan på 1800-talet.

”Då hade vi häst och vagn och Göta kanal, det blev enorma tidsvinster. Men det skulle det inte bli i dag. Det går till exempel att flyga snabbt mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Flyget kan dessutom köras på biodrivmedel”, säger Maria Börjesson.

Magnus Meyer är vd för analysföretaget WSP. Han ser det som en omöjlig ekvation att få ihop kostnaderna inom ramen för de ordinarie infrastrukturanslagen.

”Det finns så fruktansvärt mycket eftersatt underhåll och behov av investeringar”, säger han.

Enligt Magnus Meyer borde regeringen titta på nya lösningar för andra trafikprojekt och inte enbart stirra sig blind på finansieringen av höghastighetsbanan.

”Det kan vara så att det är mer lämpligt att alternativfinansiera andra typer av infrastruktur. Då frigörs pengar till snabbtågen i den traditionella finansieringen”, säger han.

I höst lägger regeringen fram sin infrastrukturproposition och 2018 ska en ny nationell transportplan antas. Magnus Mayer anser att det finns många aspekter som regeringen måste ta ställning till när det gäller höghastighetsbanan.

”Ska man bara mäta samhällsnyttan borde man satsa ännu mer på infrastruktur i Storstockholmsområdet. Men det finns en politisk dimension i detta också, som att hela Sverige ska leva och utvecklas till exempel”, säger han.