Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter Analys

Johanna Jeansson: Hur lågt som helst

Den utdragna perioden med låga räntor dröjer sig envist kvar och nu har den fått extra näring av ny konjunkturoro.

Om bara en vecka ser Riksbanken ut att kunna slå till igen.

När Stefan Ingves & Co lämnar räntebesked den 11 februari måste direktionen väga den senaste tidens starka svenska indikatorer mot en ökad osäkerhet i omvärlden. Stalltipset är att Riksbanken väljer att följa i de mjuka spår som andra centralbanker världen över just nu lämnar efter sig.

Bakom de mjuka centralbankssignalerna ligger en växande oro för en sämre världskonjunktur.

De flesta stora bedömare, som Internationella Valutafonden och på torsdagen EU-kommissionen, räknar i och för sig fortfarande med att världsekonomin klarar av att växa med drygt 3 procent i år och ungefär 3,5 procent under 2017. Men nedåtrisker från svajande finansmarknader, geopolitiska spänningar och det senaste årets inbromsning i tillväxtekonomierna har fått dem att skruva ned sina prognoser jämfört med tidigare.

Den gnagande frågan är vad som händer om dessa nedåtrisker materialiseras och ekonomin vänder ned igen. För vem ska ta hand om den nedgången när centralbankerna redan har tryckt ned sina räntor och blåst upp sina balansräkningar? Svaret är att centralbankerna, trots kritik från vissa håll, är beredda att göra mer av samma sak.

För bara en vecka sedan överraskade Bank of Japan marknaden genom att sänka till minusränta – och det efter mer än 15 år med en styrränta nära noll.

På torsdagen meddelade Bank of England att kommande räntehöjningar dröjer och dessutom, något oväntat, att samtliga direktionsledamöter accepterade att lämna styrräntan kvar på 0,5 procent där den har legat sedan 2009. Det efter att en ledamot har röstat för höjningar sedan augusti.

Parallellt med räntebeskeden har euroområdets centralbankschef, Mario Draghi, fortsatt att utlova fler åtgärder för att få upp inflationen och inflationsförväntningarna. Och i USA flaggade en av centralbankens tongivande vicechefer i veckan för att det blir svårt för Federal Reserve att fortsätta höja räntan om marknadsoron fortsätter.

De sänkta förväntningarna syns också i prissättningen på räntemarknaden som nu pekar mot att fler räntehöjningar i USA under 2016 är långt ifrån ett säkert kort, att ytterligare tillgångsköp i euroområdet är att vänta efter räntemötet i mars samt att den svenska Riksbanken tar ytterligare ett kliv under nollstrecket under våren.

I bästa fall kan centralbankerna återigen gjuta tillräckligt med olja på marknadsvågorna för att den underliggande återhämtningen ska fortsätta.